Foto: Magnus Glans
LR:s förslag för att lösa krisen: Nytt program för ”lärarreserven”
”Lärarreserven” – så heter gruppen som ska lösa den svenska lärarbristen.
Lärarnas Riksförbund presenterar nu ett reformförslag på ett nytt kompletterande lärarprogram som ska ersätta dagens alternativa snabbspår till läraryrket.
Programmet bör vara möjligt att läsa i olika studietakt, beroende på individens behov och förutsättningar. Det kan vara på kvartsfart, halvfart, helfart eller i snabbare studietakt (till exempel med sommarkurser), beroende på vad som är lämpligt. KLP bör också vara möjligt att läsa på distans i syfte att tillgängliggöra utbildningen för fler presumtiva studenter.
Processen från ansökan till examen kan översiktligt beskrivas i ett antal steg:
1. Individen ansöker till KLP via det samordnande lärosätet och uppger vilken examen eller behörighet man vill uppnå. Antagning sker vår och höst, liksom för övriga lärarutbildningar. I vissa fall bör möjlighet att göra antagning till en så kallad sommartermin finnas, i syfte att öka flexibilitet och tillgänglighet. Kvalificerad studie- och yrkesvägledning ges i samband med antagningsperioden.
2. Lärosätet gör en samlad bedömning av studentens tidigare studier, erfarenheter och andra relevanta kunskaper för att se om det är möjligt för individen att uppnå examen inom 120 högskolepoäng. Det arbetet kan alternativt göras vid ett av de anordnande lärosätena.
3. Studenten antas och en individuell studieplan tas fram av aktuellt lärosäte. Kvalificerad studie- och yrkesvägledning erbjuds i samband med detta, liksom under utbildningens gång.
4. Studierna genomförs under totalt högst fyra år, beroende på studietakt. Beroende på studentens förkunskaper omfattar dessa oftast en kombination av ämnes- och ämnesdidaktiska studier och studier inom den utbildningsvetenskapliga kärnan och verksamhetsförlagd utbildning. Även om studierna utgår från en individuell studieplan bör samläsning i stor utsträckning kunna ske ihop med andra studenter, vilket ger effektivitetsvinster för lärosätena.
5. Studenten tar sin lärarexamen, alternativt slutför ämnesstudier för utökad behörighet, inom stipulerad tid och ansöker sedan om legitimation och/eller behörighet hos Skolverket.
Källa: LR
I Skolverkets senaste prognos beräknar skolmyndigheten att det kommer att saknas cirka 45 000 lärare år 2033 om inget förändras.
För att vända på sitsen har Lärarnas Riksförbund (LR) tagit fram ett reformförslag. Facket vill se ett helt nytt lärarprogram som ska locka obehöriga i skolan att vidareutbilda sig till lärare och berörda med relevant utbildning.
Enligt LR:s beräkningar, som tagits fram via Statistiska centralbyrån, finns det i befolkningen 20–60 år hela 578 000 personer som tillhör vad facket benämner som ”lärarreserven”, det vill säga att man har en utbildning som kan vara relevant för att vidareutbilda sig till lärare. I dag arbetar redan över 9 000 av dessa inom skolan som obehöriga.
”Om 5 procent av lärarreserven och samtliga obehöriga inom skolan vidareutbildar sig blir det ett tillskott på 37 000 legitimerade lärare och förskollärare”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén på DN Debatt.
LR föreslår ett nytt kompletterande lärarprogram (KLP) för att klara av att utbilda så många lärare utöver den ordinarie lärarutbildningen. Tanken är att den nya KLP:n ska ersätta dagens olika alternativ av snabbspår till läraryrket.
”Ett kompletterande lärarprogram i stället för dagens djungel av olika snabbspår till läraryrket skapar en större tydlighet, likvärdighet och kvalitet utan att undergräva den reguljära lärarutbildningens attraktivitet”, skriver Åsa Fahlén.
Under måndagen överlämnar LR det nya förslaget till utbildningsdepartementet i samband med att regeringen bjudit in parterna till initiativet ”Samling för fler lärare” – där skolans aktörer ska diskutera hur fler lärare kan utbildas, hur lärarbristen kan hanteras och hur läraryrket kan bli mer attraktivt.
”Politikerna har länge betraktat lärarbristen som något av naturen givet. En sådan fatalistisk inställning har Sverige inte råd med. Lärarbristen är ett samhällsproblem som kan och måste lösas. Med rätt åtgärder kan lärare som lämnat yrket också lockas tillbaka.”
Skulle en fjärdedel av dem som lämnat läraryrket vända tillbaka, tillsammans med det tillskott som LR räknar med från ”lärarreserven”, kommer det resultera i 45 000 fler lärare – samma antal som Skolverket bedömer att det behövs till år 2033.
”Det är inte omöjligt men då krävs att politikerna sätter frågan främst. Endast handlingskraft kan lösa lärarbristen”, skriver Åsa Fahlén.