Lärarpris
Bästa läraren: Man kan inte tävla i lärarskap
Annons
Foto: Adam Haglund
Malmö centraliserar skolpolitiken
De dåliga resultaten, de stora skillnaderna mellan skolorna och Skolinspektionens svidande kritik har fått Malmös politiker att bestämma sig över blockgränserna: nu görs administrationen om och det politiska ansvaret samlas i tre centrala nämnder.
Förskolan, grundskolan och gymnasiet får varsin nämnd, som sommaren 2013 ska ta över från stadsdelsnämnderna.
– 30 procent av eleverna i Malmö går i en skola utanför den egna stadsdelen, konstaterar Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), skolkommunalråd och ordförande i utbildningsnämnden.
– För dem finns inte några stadsdelsgränser. Vi ser också att vi har problem med likvärdigheten i skolan. Med ett kommungemensamt perspektiv kan vi bli bättre på planering, kompetensförsörjning och utvecklingsarbete.
Har stadsdelsnämnderna misskött skolorna?
– De har inte haft i uppdrag att se till helheten och det är en brist i den organisation som vi har. Den har inte på något vis motverkat segregationen.
Catharina Niwhede, ordförande i Lärarnas Riksförbund i Malmö, är mycket positiv till beslutet att inrätta tre centrala skolnämnder:
– Vi har sedan stadsdelsreformen genomfördes sagt att vi vill ha tillbaka en skolförvaltning. Barnen och ungdomarna har olika förutsättningar beroende på var i stan de bor, och så ska det ju inte vara.
Kommer man åt skillnaderna med organisatoriska förändringar?
– Vi hoppas att de politiker som ska sitta i de här nämnderna kommer att vara specialister och intresserade av skolfrågor. Vi hoppas också att det blir ökad stringens i beslutsfattandet och att besluten verkligen når ända ner till rektorn. I dag finns ingen struktur i skolorna, man behöver veta vem som bestämmer. Vi vill att mer pengar ska gå direkt ut till eleverna i stället för att fastna i administration och lokalkostnader.
För politikerna finns det anledning att vara självkritiska anser Katrin Stjernfeldt Jammeh:
– Vi har låtit oss nöja med förklaringarna till de dåliga resultaten i stället för att diskutera vad som behöver göras. Man har sagt att vi har de här eleverna och därför är resultaten som de är. Nu ser vi en liten attitydförändring – man måste tänka utifrån de elever man faktiskt har. Jag tror att det ibland har berott på välvilja när man har försökt förklara resultaten. Man har känt ett behov av att försvara skolan och eleverna.