Annons

”Obligatoriskt skolval bryter inte segregationen”

Publicerad 10 oktober 2016

Närhet till skolan och att syskonen redan går där avgör när föräldrar väljer skola. Skolans resultat påverkar nästan inte alls.
– Att tro att införandet av ett obligatoriskt skolval skulle bryta skolsegregationen är att hoppas på för mycket, menar forskaren Dany Kessel.

Fakta

Rapportens slutsatser

Det finns inga indikationer på att införande av ett obligatoriskt skolval skulle leda till att resultaten förbättras eftersom inga grupper av föräldrar verkar bry sig om detts vid val av skola.

Lågutbildade föräldrar med utländsk bakgrund kommer, relativt andra grupper, kanske bli mer benägna att välja (om man införde ett obligatoriskt val) men eftersom de undviker skolor med stark socioekonomisk sammansättning när de väljer kommer detta inte leda till en minskad segregation.

Rapporten ”Föräldrars motiv vid val av skola och vad det innebär vid obligatoriskt skolval” presenterades vid ett seminarium arrangerat av ”Ge alla elever samma chans” ett projekt om skolas likvärdighet som LO, LR och Lärarförbundet driver.

Relaterat

Att göra skolvalet obligatoriskt framförs med jämna mellanrum som en lösning på skolans bristande likvärdighet. Bakom ligger det faktum att det framförallt är resurstarka, välutbildade föräldrar som aktivt väljer skola.

Men enligt Dany Kessel, doktorand i nationalekonomi vid Stockholms universitet, skulle införandet av ett obligatoriskt skolval varken förbättra elevernas resultat eller minska skolsegregationen. Tillsammans med kollegan Elisabeth Olme har han undersökt vad som skulle hända om alla faktiskt gjorde ett aktivt val.

– Jag tror att många tänker: om alla bara väljer så löser det sig. Och det är ju naturligtvis inte dåligt att man gör aktiva val.  Men man ska nog inte ställa alla sina förhoppningar till den lösningen. Vi kan inte se något som tyder på att det skulle ha speciellt stora effekter att inför ett obligatoriskt skolval, säger Dany Kessel.

Dany Kessel och Elisabeth Olme har analyserat vilka parametrar som är viktiga när föräldrar väljer skola inför förskoleklass. Två kommuner ingår i studien, Linköping och Botkyrka. I Linköping är valet frivilligt och i den information kommunen skickar ut anges elevens hemskola, den skola eleven placeras i om man inte väljer aktivt. I Botkyrka är man däremot mån om att alla ska göra ett aktivt val, man skickar ut en omfattande informationsbroschyr om kommunens skolor och söker upp föräldrar som inte aktivt väljer.

– Botkyrka är den kommun som ligger närmast det man ser framför sig när man talar om ett obligatoriskt skolval, kommenterade Dany Kessel när han presenterade resultaten.

Resultaten visar att en majoritet av Linköpingsborna nöjer sig med den närmaste skolan. En mindre andel gör ett aktivt val men det är ingen större skillnad mellan hög- och lågutbildade föräldrar eller om de är födda i eller utanför Sverige. Även i Botkyrka står närheten högt i kurs.

– De mest avgörande faktorerna för föräldrarnas val är att det finns syskon på skolan och avståndet. Resultatet på nationella proven i årskurs 3, som vi också tittade på, betyder nästan inget alls.

Är du förvånad över det resultatet.

– Jag trodde nog att resultaten på de nationella proven skulle kunna ha en liten effekt i alla fall, så det är lite förvånande, säger Dany Kessel till Skolvärlden.

Undersökningen visar att olika socioekonomiska parametrar spelar viss roll. Högutbildade föräldrar med svensk bakgrund valde i högre utsträckning skolor med hög socioekonomisk status. Medan föräldrar med utländsk bakgrund snarare valde bort dessa skolor. Att alla gör ett aktivt val behöver således, enligt rapporten, inte leda till att segregationen minskar.

Givet den boende- och skolsegregation vi har: Hur borde en skolvalsprincip se ut för att fungera så bra som möjligt, enligt dig?

– De vi principer vi använder idag är någon form av närhetsprincip i kommunerna och kösystem till friskolorna och de två systemen tror jag är de sämsta om man vill komma åt segregationen. Då är lottning bättre – kanske lottning bland de fem skolor man valt.

Å ena sidan väljer de flesta sin närmsta skola, säger han, men å andrasidan finns ju också de som använder möjligheten att ”fly” från dåliga skolor.

– Frågan är hur mycket negativa effekter man kan acceptera för att ha ett visst system. Jag har inget svar på det, men utmaningen är att bygga systemet smartare med mer av positiva effekter och mindre av de dåliga.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

”Världens bästa lärare”: Eleverna behöver höga förväntningar

Estetiska ämnen

Global Teacher Prize öppnade många dörrar men Andria Zafirakou jobbar kvar på skolan i problemutsatta Brent. 

Annons
Annons
Kritik mot AcadeMedia

”Annonsen speglar inte Academedias kultur”

Replik

Friskolekoncernen Academedias presschef Anders Porelius svarar på den hårda kritiken.

Kommentera
Annons

Per Kornhall: ”Vad är det för cyniskt monster vi har skapat?”

Skolsystem

Per Kornhall skriver om Academedias anställningsannons.

Anna Ekström om friskolejättens jobbannons: ”Olidligt”

Får kritik

En annons från AcadeMedia har fått många i skolans värld att rasa.

Annons
Annons
Debatt

”Dags att regeringen agerar kraftfullt mot mobbning”

Agenda 2030

Mobbningen ökar i svenska skolor, enligt SCB:s uppföljning. ”Detta är ett oacceptabelt svek”, skriver Friends.

Kommentera

”Skolmyndigheterna måste sluta peka ut lärarna som inkompetenta”

Debatt

Enligt Isak Skogstad är det systemet det är fel på – inte lärarna.

Kommentera
Annons
Skolmiljö

NPF i fokus när lärarna fick delta i skolans ombyggnad

Fysisk lärmiljö

När bygget av nya Stigtomta skola inleddes var personalens vision glasklar: skolan skulle vara NPF-anpassad in i minsta detalj.

SPSM:s 5 tips: Så förbättrar du tillgängligheten i skolan

Skolmiljö

Viljan att göra skolmiljön tillgänglig för alla elever är god bland svenska skolor – men det kan fortfarande bli bättre, menar Pia Persson vid SPSM.

Lärarutbildning

UHR efter kritiken: Vi har hållit oss till sanningen

Lärarutbildning

”Intresset för lärarutbildningar ökar” skrev Universitets- och högskolerådet i ett pressmeddelande. "Fel och missvisande" svarade Liberalerna.

Centern: ”Det är dags för fristående lärarutbildningar”

Debatt

”Vi vill att fristående lärarutbildningar ska etableras med målsättning att vara ledande för såväl lärarutbildning som skolforskning, för att driva på utvecklingen ytterligare, skriver två av Centerpartiets riksdagsledamöter i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så ska lärarutbildningen göras om: Vill underlätta för fler att bli lärare

Lärarutbildning

Fler ska välja läraryrket och fler ska ta examen. Nu ser regeringen över lärarutbildningen.

Estetlärare

Hon kämpar för estetlärarnas villkor: ”Frustrerande”

Estetiska ämnen

Inga ämneskollegor att rådgöra med, ont om tid mellan lektionerna och otillräckliga salar – det är verkligheten för många estetlärare.

”Vi vill visa vilka rättigheter man har”

Arbetsvillkor

Mycket behöver göras för att förbättra förutsättningarna för estetlärare, visar en ny rapport från LR.

”Hur skapar vi förutsättningar för psykisk hälsa bland barn och unga?”

Debatt

”I en inkluderad skola kan fokus aldrig vara på individen utan ska vara på organisationen”, skriver specialpedagogen Anna Hagberg Nilsson.

Kommentera

Så spetsar du undervisningen: Ställ rätt frågor

Undervisning

Vad är nyckeln till en framgångsrik undervisning som lyfter eleverna? Enligt lärarna Malin Larsson och Tommy Lucassi är svaret enkelt: Ställ rätt frågor. 

Nedskärningar i skolan

Sju av tio kommuner sparar på skolan 2020

Granskning

En majoritet av Sveriges kommuner lever inte upp till skollagens krav, visar Skolvärldens undersökning bland fackligt aktiva lärare.

Här protesterar hundratals mot nedskärningarna

Skolmarschen

”Hör oss vråla, sluta snåla!” 
Så lät det när hundratals personer samlades på Sergels torg för att protestera mot nedskärningarna i skolan. 

Skolmarschen: ”Enough is enough”

Skolmarschen

Under helgen samlades lärare, syvare och föräldrar i hela landet för att protestera mot nedskärningar i skolan.

Lärarna demonstrerar i Norrköping: ”Har knutit handen i fickan”

Skolmarschen

Lärare i Östergötland har tröttnat på kommunernas sparande. 

Piteå marscherar mot nedskärningar: ”Nu får det vara nog”

Skolmarschen

På söndag samlas demonstranter i Piteå för att protestera mot nedskärningar i skolan. 

Lärare i ny protest: ”Antingen kämpar vi eller så dör vi”

Skolmarschen

I helgen väntas landets gator fyllas av tusentals människor som protesterar mot nedskärningarna på skolan.

Lärarna som är elevernas sista chans

Reportage

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

”Skolan behöver spela en ännu större roll i samhället”

Debatt

”En tydlig vision om vilken större roll skolan bör ha i samhället är första steget för att skolan ska prioriteras i kommande regerings- och kommunalbudgetar”, skriver Pontus Edenberg.

Kommentera

Hjälp! Robotarna kommer – vad skola vi göra?

Blogg

”Jag tror verkligen att långsiktig glädje i arbetet som lärare förutsätter att vi inte bara lär ut, utan också själva lär nytt”, skriver David Haas.

Forskning

Hon tar skolforskningen närmare lärarnas egna frågor

Forskning

Helena Sagar genomför ett forskningsprojekt som utgår från lärarnas egna frågor. 

”Var finns visionen för svensk skola?”

Debatt

”Skolverkets inbjudan till lärare att medverka i en ”revidering” av läroplanen är ett sofistikerat sätt att ytterligare inkludera lärarna i ett system som knappast bidrar till att höja kvaliteten på skolarbetet”, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

Specialpedagogens 5 tips: Så minskar du behovet av extra anpassningar

Extra anpassningar

Genom att arbeta strukturerat utifrån en gemensam grund, når man många elever och behovet av extra anpassningar minskar. Det menar specialpedagogen Diana Storvik.

Nationella prov

Svensklärare ryter till om nationella proven: ”Blir makabert”

Nationella proven

De långa bedömningsanvisningar får svensklärare att tvivla på sin egen kompetens, menar Filippa Mannerheim.

Ny undersökning: Därför är lärare positiva till nationella prov

Nationella prov

En majoritet av lärarna i grundskolan uppskattar de nationella proven. Det visar nya siffror från Skolverket.

Debatt

”8 uppgifter vi lärare vill ha assistenter till”

Debatt

”Lärarassistenter måste ha en enhetlig befattningsbeskrivning, baserad på vad lärarna själva anser sig behöva. Det här är våra förslag”, skriver lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

Kommentera

”Vi lärare behöver verktyg för att reglera vår arbetstid”

Debatt

”Ett sådant verktyg tror jag är nyckeln till att slippa att vi i november har tagit på oss så mycket att vi inte orkar längre”, skriver läraren Emelie Johansson.

Kommentera

Nu ska glädjebetygen stoppas

Betyg

Betygsutredningen får i uppdrag att utreda hur betygsinflation kan motverkas.

Anders Hansen: ”Digitala verktyg gynnar de duktiga eleverna”

Skärmdebatten

Digitala verktyg har sin plats i klassrummet men mobilen ska inte med, om hypade psykiatern Anders Hansen får bestämma.

Forskarna: Ge lärarna makten att definiera elevernas utveckling

Bedömning

Ju mer vi fokuserar på skolans resultat desto sämre går det, menar didaktikprofessorn Magnus Hultén.

Tidskriftspriset

Skolvärlden nominerad till Tidskriftspriset – igen

Nominering

För andra året i rad är Skolvärlden nominerad till det prestigefyllda Tidskriftspriset.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons