Trots att DLD är så pass vanligt är det fortfarande en relativt okänd funktionsnedsättning, skriver debattörerna Kerstin Wiström och Berit Robrandt Ahlberg.
DLD växer inte bort. I förlängningen kan språkstörningen leda till psykisk ohälsa och sämre livskvalitet. Anpassningar och stöd kan därför behövas genom hela skolgången och upp i vuxen ålder, skriver debattörerna.
Den 16 oktober uppmärksammas språkstörning över hela världen i samband med international DLD Awareness Day. DLD står för Developmental Language Disorder, språkstörning. Det är en funktionsnedsättning som behöver uppmärksammas mer i svensk skola, inte minst eftersom internationella studier visar att 7-8 procent av elever har DLD/språkstörning, alltså ungefär två elever i varje klass.
Trots att DLD är så pass vanligt är det fortfarande en relativt okänd funktionsnedsättning.
De språkliga svårigheterna påverkar inlärning och förståelse i alla skolämnen och kan även ge negativa effekter på socialt samspel och kamratkontakter. DLD växer inte bort. I förlängningen kan språkstörningen leda till psykisk ohälsa och sämre livskvalitet. Anpassningar och stöd kan därför behövas genom hela skolgången och upp i vuxen ålder.
DLD är en funktionsnedsättning i egen rätt, men samförekommer också ofta med läs- och skrivsvårigheter, ADHD/ADD eller autismspektrumtillstånd. Till följd av kunskapsluckor bland lärare och i elevhälsa finns det många elever vars språkstörning är odiagnostiserad och där adekvat stöd uteblir. Dessutom vet man att flickor uppmärksammas i mindre utsträckning än pojkar. Flickor får diagnos och stöd senare, eller inte alls.
Vi vill därför uppmana lärare, pedagoger och elevhälsa att uppmärksamma elevers språkutveckling och psykosociala svårigheter med lite nya glasögon. Det finns goda grunder att fundera kring DLD när elever:
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) gjorde 2018 en nationell kartläggning som avslöjade stora brister i skolornas kunskap om språkstörning.
Kartläggningen visade att det stora flertalet elever med språkstörning har svårt att helt och hållet uppfylla skolans kunskapskrav. SPSM har efter kartläggningen tagit fram bland annat Studiepaket språkstörning, ett digitalt utbildningsmaterial för pedagoger i förskola, grundskola och gymnasium. Materialet lyfter vikten av stöd och anpassningar skoldagen igenom, även på raster och fritids.
Skolor, lärare, pedagoger och elevhälsa kan stötta elever med DLD genom att:
Genom att tänka in och anpassa för denna elevgrupp finns det stora vinster att göra, inte endast för elever med språkstörning, utan för många fler. Det är dags att öka kunskapen om DLD i skolan.
Berit Robrandt Ahlberg, ordförande Afasiförbundet/Talknuten
Kerstin Wiström, ordförande Svenska Logopedförbundet