asa_fahlen_1

Åsa Fahlén är ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Replik

”Problemet ligger i kunskapskravens formuleringar”

Replik. ”Barn kan givetvis i viss utsträckning analysera även när de är väldigt små. Problemet ligger i just kunskapskravens formuleringar”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

I en debattartikel om Skolverkets revidering av kurs- och ämnesplaner använder lärarna Michael Claesson och Peter Habbe ett tyvärr ofullständigt återgivet citat av vad jag faktiskt uttryckte i en intervju i Sveriges Radio. Det jag sa är att ”Hjärnan är inte färdigutvecklad förrän du är en bit över 20 (år) så du har faktiskt inte ens den biologiska förmågan att analysera utifrån en mängd olika aspekter när du är så liten.”

Barn kan givetvis i viss utsträckning analysera även när de är väldigt små. Hur dessa förmågor utvecklas över tid hänger ihop med hjärnans utveckling och med de erfarenheter man möter och inte minst vilken träning i dessa förmågor som skolans undervisning ger. Att barns hjärnor, i tidig ålder, är långt ifrån biologiskt färdigutvecklade är väl okontroversiellt och att man inte har förutsättningar att analysera ”utifrån en mängd olika aspekter” kan det väl knappast heller råda någon tvekan om. Man saknar helt enkelt de erfarenheter och bakgrundskunskaper som behövs. Det innebär att den nivå på analys som kan avkrävas behöver vara rimlig sett till elevernas mognadsnivå. Sen finns det naturligtvis vissa elever som tidigt förmår göra avancerade analyser och lösa tämligen abstrakta problem men det är inte dessa enstaka elever jag avsåg.

När man läser kunskapskraven för årskurs 6 så är det lätt att uppfatta dessa som väldigt svåra och på en för hög nivå. De framstår för många som långt utöver vad som är rimligt att kräva av en 11-åring. För betyget C i samhällskunskap krävs t.ex. att ”eleven har goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då förhållandevis komplexa samband inom olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan utifrån något givet exempel föra utvecklade resonemang dels om hur individer och grupper kan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att påverka.”

Tyvärr saknar många elever denna grundbult när fokus ligger på förmågorna.

LR menar, liksom flera andra debattörer, att problemet ligger i just kunskapskravens formuleringar, t.ex. ”beskriva komplexa samband” och ”föra utvecklade resonemang” och vilka konsekvenser dessa får. Formuleringarna bidrar till att lärarna ofta tvingas lägga tid på att mäta abstrakt uttryckta förmågor, som merparten av eleverna ändå svårligen klarar av att uppvisa i den åldern, istället för att börja från grunden med undervisning om t.ex. olika samhällsförhållanden och utifrån detta successivt introducera analysträning. Det är dock viktigt att betona att fakta förstås inte bara är så kallade ”konkreta fakta”, såsom antalet riksdagsledamöter. Självklart kan och ska även mer ”abstrakta fakta” såsom demokrati, makt och rasism tas upp i undervisningen. Det är kunskaper som ska lägga grunden för att beskriva samband och för att föra ett resonemang. Tyvärr saknar många elever denna grundbult när fokus ligger på förmågorna.

I dag har vi tyvärr en situation där många elever och föräldrar (och även lärare) känner en uppgivenhet och hjälplöshet inför de höga krav som ställs i styrdokumenten tidigt i grundskolan. Det kan rimligen inte vara syftet och det behöver åtgärdas. Om skolan har orimliga förväntningar och krav på eleverna så kan det orsaka en tidig känsla av otillräcklighet hos många elever. Tidiga misslyckanden med att nå målen kan vara förödande för elevernas självkänsla. Skolmisslyckanden kan dessutom spoliera elevers möjlighet att ta sig in på arbetsmarknaden och i förlängningen innebära stora samhällskostnader. Skolan och lärarna ska givetvis ha höga förväntningar på eleverna, men nivån och kraven ska vara anpassade efter ålder och det ska finnas en tydlig progression.

Förhoppningen är att Skolverket genom sin översyn kan landa i en bättre balans mellan faktakunskaper och förmågor i kursplanerna och att progressionen när det gäller t.ex. krav på analysförmåga blir rimligare sett till elevernas mognadsnivå under grundskoletiden.

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm