Projekt ska minska gymnasieavhopp

Flera projekt runt om i landet jobbar för att få bukt med avhopp från och studiemisslyckanden i gymnasiet. Skolvärlden har tidigare skrivit om Plug In som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting.
I ”jagmed ingår insatser riktade till unga mellan 15 och 24 år som antingen redan hoppat av skolan eller som ligger i riskzonen för att lämna gymnasiet utan examen.

– Målet är att ta fram arbetsmetoder i gymnasieskola eller i det kommunala aktivitetsansvaret som gör att ungdomar går klart sitt gymnasium och får examen, och att de som lämnat vill återvända eller få möjligheter på annat sätt att komma in på arbetsmarknaden, säger Lars Jonsson, huvudprojektledare.

I det övergripande projektet ingår 30 mindre projekt fördelade mellan kommuner i de fem mellansvenska länen. Vissa fokuserar på de elever som går i nian och ska välja gymnasieprogram, andra på att utveckla lärarnas mentorsroll för att bättre fånga upp elever som har svårt att klara av skolan, ytterligare andra tar in separata elevstödjare och mycket annat.

– Framför allt handlar det mycket om frånvarouppfölning. Att reagera och följa upp frånvaro. När unga människor märker att någon är intresserad av dem och deras situation, då väcks tilltron till skolan det börjar hända saker. När vi började prata om de här frågorna med lärare och ungdomar började en del av de elever som vi tänkt rikta oss till att gå på läxhjälp och sådant som de tidigare struntat i. Det är positivt att det kan räcka med en så pass enkel insats som att visa intresse, men det är också skrämmande att se att det inte redan har skett, säger Lars Jonson.

Projektet startade hösten 2015 och pågår fram till slutet av 2018. Lars Jonsson tror att de kommer kunna se konkreta positiva resultat mot slutet av 2017.

– Vi är inte framme där än att vi kan säga att färre hoppar av, men vi förväntar oss en sådan effekt.  Vi har goda förhoppningar att vi ska nå de resultat vi satt upp för projektet, säger han.

När projektet avslutas 2018 är förhoppningen att de olika insatserna gemensamt ska ha arbetat fram ett antal metoder som kan permanentas och spridas vidare till andra skolor och huvudmän.

– Framgångsfaktorerna samlas i en utvärdering, och vi eftersträvar att de då ska implementeras lokalt och leva vidare. Ibland handlar det inte om budgetresurser, utan om nya sätt att använda de resurser vi redan har. Hur tar vi emot elever som börjar i årskurs ett till exempel? Det spelar stor roll, säger Lars Jonsson.