Annons
Sebastian Wass är lärare på Kristinegymnasiet i Falun.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Publicerad 3 december 2018

Fakta

Tips för att motverka studieavbrott:

  • Utse en ansvarig som alltid följer upp närvaro, exempelvis inom elevhälsan.
  • Uppmärksamma direkt när en elev inte är närvarande – med omtanke.
  • Ta reda på vad som ligger bakom frånvaron.
  • Sätt upp gemensamma rutiner kring frånvaro.
  • Sätt upp gemensamma rutiner kring feedback.
  • Se till att alla på skolan följer de satta rutinerna.
  • Ha alltid ett strukturschema för lektionen på tavlan.
  • Hälsa alltid på elever när du möter dem.

Fakta

Plugga klart

Det treåriga projektet har utgått från tre resultatmål:

  • Minska studieavbrotten.
  • Gör skolan mer jämställd, tillgänglig och icke-diskriminerande.
  • Öka elevernas valkompetens inför framtida utbildningar och yrkesval.

Projektet inleddes 2016 och avslutas i december 2018, om omfattar 13 kommuner, ett 20-tal skolor och 800 elever i Dalarna. Fyra av dessa skolors utvecklingsprocesser i projektet redogörs det för i boken Om mina ord kan hjälpa någon annan, vill jag gärna få berätta. I samma bok beskriver även pedagoger, elever, skolledare och delprojektledare deras upplevelser av att, på olika sätt, ha varit med i projektet.

Ladda ner och läs boken på Region Dalarnas webbplats.

Till det kommer en detaljerad analys av resultatet att göras när projektet är avslutat. I skrivande stund har 720 av 800 elever i riskzonen för avhopp stannat kvar i skolan.

Relaterat

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

Färre studieavbrott, en mer jämställd och tillgänglig skola, samt en högre valkompetens inför framtida utbildningar och yrkesval. Det är målen med projektet ”Plugga klart” som omfattar 13 kommuner, ett 20-tal skolor och 800 elever i Dalarna.

De övergripande målen har varit desamma för alla verksamheter, men genomförandet har sett lite olika ut. Varje skola har fått handledning i att ta fram sina egna förhållningssätt.

– Vi skapade gemensamma strukturer i arbetslaget för hur vi ska tänka, hur vi kan jobba, och vilka redskap vi kan använda. Vi pratade mycket om hur vi lärare skapar goda relationer med elever genom att vara lyhörda. Mycket är sådant man tänker att ”det där har jag koll på” men man kan faktiskt behöva höra det igen. Det är bra att medvetandegöra hur man interagerar med eleverna och hjälper dem framåt i deras skolgång, säger Sebastian Wass.

En del av det gemensamma bemötandet är att alla i arbetslaget numera jobbar med liknande feedback. Den består av tre delar:

  • Vad eleven ska fortsätta med
  • Vad eleven ska börja med
  • Vad eleven ska sluta med

– Det kan vara små saker som att sluta fippla med pennan, eller stora som att börja strukturera upp arbetet i förväg. Eleverna får snabb feedback och vi effektiviserar vårt arbete. Jag märker på eleverna att de uppskattar snabb feedback. Går det för lång tid så kopplar de inte till vad de gjorde bra eller inte.

Sebastian Wass är lärare i naturguidning, massage, idrott och hälsa samt fritid- och friskvård på Kristinegymnasiet i Falun. I hans arbetslag avsätter de under projektet en och en halv timme för gemensam reflektion varje fredag, kompletterat med heldagsföreläsningar av externa experter som pratade om exempelvis neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).

– Vi har fått lära oss att göra undervisningen mer tillgänglig. Hur gör vi för att en elev som inte är där ska känna sig inkluderad och kunna ta del av innehållet? Om jag ska gå igenom ryggbehandling till exempel så brukar jag filma det i förväg så att alla kan ta del av det oavsett var de befinner sig, säger han.

Vilket innebär att du måste lägga ner mer tid?

– Det blir jättemycket mer arbete för lärare när elever är borta, absolut. Så frågan är ju hur vi underlättar för eleven att komma tillbaka, säger han.

Just att försöka se till att elever inte halkar efter är en viktig del av att få dem att stanna i skolan, eller att få tillbaka dem om de lämnat. Förutom den dagliga kontakten på lektioner och i skolans korridorer så har Kristinegymnasiet infört två tillfällen i veckan där lärare lättare kan snappa upp om någon är på väg att komma efter: mentorsminuten och stödstugan.

All personal kan bidra till att minska studieavbrotten

– Vi försöker effektivisera genom snabb feedback, korta stunder med varje elev. I slutet av klassrådet en gång i veckan har vi mentorsminuten. Då sitter jag ner med varje elev i en minut. Då hinner de berätta om något är på tok och jag kan ställa frågor, vi har en fråga varje vecka som vi enas om i arbetslaget. Det kan vara ”var känner du dig trygg?”, ”var har du studiero?” och så vidare. Om läget inte är under kontroll så har vi snappat upp det från en vecka till nästa. Ett utvecklingssamtal i kvartalet blir för lång tid emellan.

Stödstugan är en timme i veckan då lärare i alla ämnen är tillgängliga, och kan gå igenom sådant som enskilda elever har missat eller behöver träna mer på.

– Att de känner att de har en god kontakt med oss och att de är sedda och att vi bryr sig om dem är jätteviktigt, säger Sebastian Wass.

Skolan har i samband med projektet anställt en elevsamordnare, och ofta är det till henne Sebastian Wass vänder sig när han får signaler om att något inte står rätt till med en elev.

– Vi har varit jättesnabba när vi ser tendenser hos elever. Vår elevsamordnare snappar upp det, har kontakt med eleverna via sms, frågar ”är du i skolan, är du inte i skolan?”. Det kan göra att eleverna kommer hit istället för att stanna hemma om det är något som är jobbigt. Hon träffar en del elever mycket mer än vi själva gör, säger han.

Karin Funcke är projektledare på Region Dalarna, och hon menar att det i botten ligger en grundläggande fråga: Tycker vi att det är viktigt att eleverna är på plats?

– Många skolor har fått erkänna att de tidigare inte har utforskat så mycket varför en elev är borta. Det hänger ofta ihop med ohälsa, men det kan vara en hel serie faktorer som har lagts på hög allt eftersom. All personal kan bidra till att minska studieavbrotten, genom att direkt agera när någon fattas, och inte låta det gå vecka efter vecka. Man måste fånga upp eleverna och vara uppmärksam, och alla behöver hjälpas åt i det arbetet. Genom ett gemensamt förhållningssätt och agerande, riskerar vi inte att någon elev faller mellan stolarna, säger hon.

Hon ser projektet som en framgång, och räknar med att det har kvarvarande effekter även när projekttiden löper ut efter julhelgerna. Även om det ser lite olika ut i olika kommuner.

– Europeiska socialfonden har delfinansierat projektet. Och de hade som krav att det här inte bara ska vara ett treårsprojekt. För då skulle vi snart vara tillbaka med samma utmaningar som vi stod inför när projektet startades upp. Vi vet dock att många skolor faktiskt kommer att ha kvar den lokala delprojektledare de har på plats nu. Det kan vara en elevsamordnare, en specialpedagog eller liknande. Till syvende och sist är det dock kommunernas ekonomi som avgör den saken, så i en kommun med stora sparkrav blir det inget. Men det vi säkert vet är att alla skolor kommer att fortsätta jobba med bemötandet, säger Karin Funcke.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Längtan efter digital kompetens i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering och få upp ögonen för ny teknik.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Annons
Annons

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Annons

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Annons
Annons

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

Annons

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Här har eleverna prao i fem årskurser

Prao

På Malmaskolan värdesätts praon högt. Redan från årskurs 5 får eleverna börja bekanta sig med arbetslivet.
– Jag tror att vi har mest prao i Sverige, säger Henrik Zarins, studie- och yrkesvägledare på skolan.

Skolverket föreslår mer fjärrundervisning

Fjärrundervisning

Skolverket vill att regeringen ska överväga att tillåta fjärrundervisning i fler ämnen och i lägre årskurser.
– I den här lärarbristsituationen måste vi hitta lösningar på kort och lång sikt, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén. 

De blir först i Sverige med tre terminer

Treterminssystem

Tre terminer, kortare sommarlov, och längre höst- och sportlov. Det är planen när Amerikanska gymnasiet drar igång sin verksamhet.
– Vi tror att det här kommer att underlätta för lärarna, säger skolans rektor Peter Heddelin.

Marie sa upp sig på grund av arbetet med praon

Prao

Den obligatoriska praon i högstadiet innebär tung arbetsbörda för studie- och yrkesvägledare. Syvaren Marie valde att byta jobb när det stod klart att beslutet skulle gå igenom.
– I slutändan hamnar hela organiseringen på oss, säger Marie. 

Replik: ”Problemet ligger i kunskapskravens formuleringar”

Replik

”Barn kan givetvis i viss utsträckning analysera även när de är väldigt små. Problemet ligger i just kunskapskravens formuleringar”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Abstrakta fakta är bra i alla åldrar”

Debatt

”Om vi undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande”, skriver debattörerna.

Kommentera

Klart: Nya regler ska stoppa påstridiga föräldrar i skolan

Arbetsmiljö

Önskar du att det fanns regler för hur föräldrar ska bete sig i kontakten med sitt barns lärare och skola? Snart blir det verklighet i Stockholm.

Lund blandar satsning och sparande på skolan

Budget 2019

När Lunds kommun presenterar sitt budgetförslag för 2019 finns flera stora satsningar på skolan – men också fortsatta effektiviseringskrav. Detta trots att ingen av kommunens högstadieskolor ser ut att klara av att hålla sin budget i år.

”Skolan behöver en handlingskraftig regering”

Budget 2019

Övergångsregeringens avskalade budgetproposition för 2019 behåller höjningen av likvärdighetsbidraget till skolan. Men LR:s ordförande Åsa Fahlén är frustrerad av det politiska stilleståndet.
– Det här blir att trycka på paus när vi egentligen borde gasa, säger hon.

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Lärares arbetstid

Ingen tid för rast i lärarnas schema

Arbetstid

En granskning av Malmölärarnas scheman visar att över hälften av grundskolorna bryter mot arbetstidslagen.
– De har inga inlagda raster och för lite tid till lunchen, konstaterar Johan Åström, huvudskyddsombud för LR Malmö.

Läraren Tina: ”Vi hinner inte ens gå på toaletten”

Arbetstid

15 minuters lunch, ingen möjlighet att ta kisspauser och en stressig arbetsvardag som drabbar både elever och lärare.
– Vi hinner inte ta en nödvändig paus, inte ens för att gå på toaletten, säger Tina, lärare på en av Malmös grundskolor. 

Debatt: ”Så vill Fi få skolan på fötter igen”

Debatt

”Fi vill återförstatliga skolan, ta bort det fria skolvalet och rita om skolornas upptagningsområden, så att elevgrupperna blir mer blandade”, skriver Karin Odelblad, Fi:s ledamot i utbildningsnämnen i Norrköping.

Kommentera

Ny statistik: Akut brist på språklärare

Reportage + Grafik

Bristen på behöriga lärare i moderna språk blir allt mer akut. Läsåret 2017/2018 fanns det i 80 svenska kommuner ingen behörig undervisande högstadielärare i antingen tyska, spanska eller franska. Dessutom är många språklärare på väg att gå i pension.
– Vi närmar oss en språkkatastrof, säger Christina Rosén som är lektor i tyska på Linnéuniversitetet i Växjö.

Här saknas lärare i tyska, spanska och franska

Lärarbrist

I östgötska Boxholm finns det inga behöriga lärare i vare sig spanska, tyska eller franska.
– Eleverna är de stora förlorarna, säger Dominik Dolenec som är lärare på Stenbockskolan.

Här är statusen för moderna språk hög

Moderna språk

Språksamlingar från årskurs 3 har gjort moderna språk till ett populärt ämne på grundskolan British Junior. Skolan arbetar aktivt för att introducera ämnet för elever i de låga åldrarna.
– I dagsläget ges elever inte möjlighet att göra ett aktivt språkval, säger Zandra Aase, förstelärare på skolan.

Den fria läsningen kan bli en social hävstång

Debatt

”Den fria läsningen skulle leda till social mobilitet  och föräldrarnas utbildningsnivå eller bakgrund skulle inte längre ha samma betydelse”, menar läraren Jenny Edvardsson. 

Kommentera

Skolexperten: "Vårt skolsystem ökar segregationen"

Likvärdighet

Skolan ska utjämna skillnader mellan elever – men en ny rapport visar att det är precis tvärtom.  
– Vårt nuvarande skolsystem ökar segregationen, istället för att minska den, säger German Bender som är en av rapportförfattarna.

Jenny är ensam lärare på Sveriges minsta skola

Reportage

Där vägen slutar, och börjar, ligger en av Sveriges minsta skolor. 
Sju elever går i skolan i fjällbyn Ammarnäs. 
För läraren Jenny Sjöström gäller det att hela tiden ligga steget före.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons