Annons
Sebastian Wass är lärare på Kristinegymnasiet i Falun.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Publicerad 3 december 2018

Fakta

Tips för att motverka studieavbrott:

  • Utse en ansvarig som alltid följer upp närvaro, exempelvis inom elevhälsan.
  • Uppmärksamma direkt när en elev inte är närvarande – med omtanke.
  • Ta reda på vad som ligger bakom frånvaron.
  • Sätt upp gemensamma rutiner kring frånvaro.
  • Sätt upp gemensamma rutiner kring feedback.
  • Se till att alla på skolan följer de satta rutinerna.
  • Ha alltid ett strukturschema för lektionen på tavlan.
  • Hälsa alltid på elever när du möter dem.

Fakta

Plugga klart

Det treåriga projektet har utgått från tre resultatmål:

  • Minska studieavbrotten.
  • Gör skolan mer jämställd, tillgänglig och icke-diskriminerande.
  • Öka elevernas valkompetens inför framtida utbildningar och yrkesval.

Projektet inleddes 2016 och avslutas i december 2018, om omfattar 13 kommuner, ett 20-tal skolor och 800 elever i Dalarna. Fyra av dessa skolors utvecklingsprocesser i projektet redogörs det för i boken Om mina ord kan hjälpa någon annan, vill jag gärna få berätta. I samma bok beskriver även pedagoger, elever, skolledare och delprojektledare deras upplevelser av att, på olika sätt, ha varit med i projektet.

Ladda ner och läs boken på Region Dalarnas webbplats.

Till det kommer en detaljerad analys av resultatet att göras när projektet är avslutat. I skrivande stund har 720 av 800 elever i riskzonen för avhopp stannat kvar i skolan.

Relaterat

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

Färre studieavbrott, en mer jämställd och tillgänglig skola, samt en högre valkompetens inför framtida utbildningar och yrkesval. Det är målen med projektet ”Plugga klart” som omfattar 13 kommuner, ett 20-tal skolor och 800 elever i Dalarna.

De övergripande målen har varit desamma för alla verksamheter, men genomförandet har sett lite olika ut. Varje skola har fått handledning i att ta fram sina egna förhållningssätt.

– Vi skapade gemensamma strukturer i arbetslaget för hur vi ska tänka, hur vi kan jobba, och vilka redskap vi kan använda. Vi pratade mycket om hur vi lärare skapar goda relationer med elever genom att vara lyhörda. Mycket är sådant man tänker att ”det där har jag koll på” men man kan faktiskt behöva höra det igen. Det är bra att medvetandegöra hur man interagerar med eleverna och hjälper dem framåt i deras skolgång, säger Sebastian Wass.

En del av det gemensamma bemötandet är att alla i arbetslaget numera jobbar med liknande feedback. Den består av tre delar:

  • Vad eleven ska fortsätta med
  • Vad eleven ska börja med
  • Vad eleven ska sluta med

– Det kan vara små saker som att sluta fippla med pennan, eller stora som att börja strukturera upp arbetet i förväg. Eleverna får snabb feedback och vi effektiviserar vårt arbete. Jag märker på eleverna att de uppskattar snabb feedback. Går det för lång tid så kopplar de inte till vad de gjorde bra eller inte.

Sebastian Wass är lärare i naturguidning, massage, idrott och hälsa samt fritid- och friskvård på Kristinegymnasiet i Falun. I hans arbetslag avsätter de under projektet en och en halv timme för gemensam reflektion varje fredag, kompletterat med heldagsföreläsningar av externa experter som pratade om exempelvis neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).

– Vi har fått lära oss att göra undervisningen mer tillgänglig. Hur gör vi för att en elev som inte är där ska känna sig inkluderad och kunna ta del av innehållet? Om jag ska gå igenom ryggbehandling till exempel så brukar jag filma det i förväg så att alla kan ta del av det oavsett var de befinner sig, säger han.

Vilket innebär att du måste lägga ner mer tid?

– Det blir jättemycket mer arbete för lärare när elever är borta, absolut. Så frågan är ju hur vi underlättar för eleven att komma tillbaka, säger han.

Just att försöka se till att elever inte halkar efter är en viktig del av att få dem att stanna i skolan, eller att få tillbaka dem om de lämnat. Förutom den dagliga kontakten på lektioner och i skolans korridorer så har Kristinegymnasiet infört två tillfällen i veckan där lärare lättare kan snappa upp om någon är på väg att komma efter: mentorsminuten och stödstugan.

All personal kan bidra till att minska studieavbrotten

– Vi försöker effektivisera genom snabb feedback, korta stunder med varje elev. I slutet av klassrådet en gång i veckan har vi mentorsminuten. Då sitter jag ner med varje elev i en minut. Då hinner de berätta om något är på tok och jag kan ställa frågor, vi har en fråga varje vecka som vi enas om i arbetslaget. Det kan vara ”var känner du dig trygg?”, ”var har du studiero?” och så vidare. Om läget inte är under kontroll så har vi snappat upp det från en vecka till nästa. Ett utvecklingssamtal i kvartalet blir för lång tid emellan.

Stödstugan är en timme i veckan då lärare i alla ämnen är tillgängliga, och kan gå igenom sådant som enskilda elever har missat eller behöver träna mer på.

– Att de känner att de har en god kontakt med oss och att de är sedda och att vi bryr sig om dem är jätteviktigt, säger Sebastian Wass.

Skolan har i samband med projektet anställt en elevsamordnare, och ofta är det till henne Sebastian Wass vänder sig när han får signaler om att något inte står rätt till med en elev.

– Vi har varit jättesnabba när vi ser tendenser hos elever. Vår elevsamordnare snappar upp det, har kontakt med eleverna via sms, frågar ”är du i skolan, är du inte i skolan?”. Det kan göra att eleverna kommer hit istället för att stanna hemma om det är något som är jobbigt. Hon träffar en del elever mycket mer än vi själva gör, säger han.

Karin Funcke är projektledare på Region Dalarna, och hon menar att det i botten ligger en grundläggande fråga: Tycker vi att det är viktigt att eleverna är på plats?

– Många skolor har fått erkänna att de tidigare inte har utforskat så mycket varför en elev är borta. Det hänger ofta ihop med ohälsa, men det kan vara en hel serie faktorer som har lagts på hög allt eftersom. All personal kan bidra till att minska studieavbrotten, genom att direkt agera när någon fattas, och inte låta det gå vecka efter vecka. Man måste fånga upp eleverna och vara uppmärksam, och alla behöver hjälpas åt i det arbetet. Genom ett gemensamt förhållningssätt och agerande, riskerar vi inte att någon elev faller mellan stolarna, säger hon.

Hon ser projektet som en framgång, och räknar med att det har kvarvarande effekter även när projekttiden löper ut efter julhelgerna. Även om det ser lite olika ut i olika kommuner.

– Europeiska socialfonden har delfinansierat projektet. Och de hade som krav att det här inte bara ska vara ett treårsprojekt. För då skulle vi snart vara tillbaka med samma utmaningar som vi stod inför när projektet startades upp. Vi vet dock att många skolor faktiskt kommer att ha kvar den lokala delprojektledare de har på plats nu. Det kan vara en elevsamordnare, en specialpedagog eller liknande. Till syvende och sist är det dock kommunernas ekonomi som avgör den saken, så i en kommun med stora sparkrav blir det inget. Men det vi säkert vet är att alla skolor kommer att fortsätta jobba med bemötandet, säger Karin Funcke.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
NPF

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF

NPF

Vad bör en skola göra för att bli bättre på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd. 

Annons
Annons
Nedskärningar i skolan

Lärare protesterar mot nedskärningar – klär sig i rött

Nedskärningar

Genom att klä sig i rött vill lärarna i Hässleholm protestera mot nedskärningarna i skolan.
– Känslan av att komma in i ett lärarrum där alla är rödklädda är ganska mäktig, säger läraren Henrik Hedman som är en av initiativtagarna.

Skyddsombud anmäler kommuner – har fått nog av besparingar

Nedskärningar

Tre skyddsombud har fått nog av besparingarna på skolan i Karlshamn, Trelleborg och Sjöbo. Nu anmäler ombuden kommunerna.

Annons
Studie- och yrkesvägledning

Skolinspektionen: Elever får inte tillräcklig studievägledning

Syv

Elever på yrkesprogram får inte tillräckligt med studie- och yrkesvägledning, det slår Skolinspektionen fast i en ny rapport. 

Annons
Annons

Lärarnas kritik mot HÖK 18 växer: ”Vi kan inte vänta”

Avtal

Efter aviserade besparingar på skolan i en majoritet av landets kommuner växer kritiken mot det avtal som slöts mellan lärarfacken och SKL i höstas.
Vissa lärare kräver att avtalet sägs upp, andra menar att strejk är enda utvägen.

Annons

LR-ordföranden i upprop: ”Kommunerna vanvårdar skolan”

Nedskärningar

Skolan vanvårdas av kommunerna. Det menar samtliga distriktsordföranden i Lärarnas Riksförbund som nu vill se krafttag för ett förstatligande av skolan.

Kommunen vill ta bort lärartjänst på skola: ”Strider mot skollagen”

Arbetsmiljö

Ljusdal vill ta bort speciallärare på en skola på grund av kommunens budgetunderskott. Facket anser att man bryter mot skollagen.

”Jag är lärare för att jag vill – inte för att jag måste”

Debatt

”Jag har lovat mig själv att inte bli en ständigt trött, sur och stressad lärare för då skulle jag antagligen göra ett klart sämre arbete samt riskera att gå hårt in i väggen. Vem gynnas av det?”, skriver läraren Jonas Nilsson efter sitt 18:e avverkade läsår.

Kommentera
Betyg

Forskaren: Rättvisa betyg är en skadlig utopi

Betyg

Försök att administrera fram rättssäkra betyg är meningslösa och skapar problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin.
– Betyg kommer aldrig vara rättvisa och det får vi leva med.

”SFI behöver fackliga stödinsatser”

Debatt

Uppror och protestlistor i all ära men de äger ingen förhandlingsrätt. SFI-lärare behöver ett levande fack som identifierar motståndet, verkar för aktivt medlemsskap och går till förhandlingsbordet, skriver SFI-läraren Kristina Sjöberg.

Kommentera

Jesper: Därför är jag lärare

Läraryrket

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Jesper Inegård i Åre varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Skolavslutning: Du vet att du är lärare när...

Lista

Snart är sommaren här, och 2018/19 förpassas till historien. Skolvärlden har samlat 11 situationer vi tror att flera av er upplevt under läsåret. Känner du igen dig?

TIMPLAN

Stadieindelad timplan blev nådastöt för moderna språk

Timplan

Moderna språk håller på att förblöda. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Kommunerna prioriterar olika för språkundervisning

Moderna språk

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt.

Forskning

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Undervisning

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet? 

Nytt avtal: LR ska stötta obehöriga lärare

Fackligt

Genom ett samarbetsavtal med Akademikerförbundet SSR ska Lärarnas Riksförbund bland annat företräda obehöriga akademiker i förhandlingar.

OECD-chefen: ”Det kommer att bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för organisationens utbildningskontor, till Skolvärlden.

Så reste sig skolorna – mot alla odds

Reportage

Båda skolorna ligger i socioekonomiskt utsatta områden, båda har haft Skolinspektionen efter sig – och båda har vänt utvecklingen. Skolvärlden besökte dem för att ta reda på hur det gick till.  

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Skolverkets nya satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

200 rektorer: Resursbristen gör våra lärare sjuka

Protester

Bakom det nya Skolledarupproret står hundratals rektorer som är trötta på nedskärningar.
– Vi måste gå tillsammans med lärarna för att driva igenom förändringar, säger rektor Linnea Lindquist, en av initiativtagarna.

Fler äldre lärare än yngre i Sverige

Lärarbristen skenar – snart är var femte lärare pensionär

Lärarbristen

Var femte legitimerad grund- och gymnasielärare är 60 år eller äldre. I många kommuner är andelen ännu större, visar ny statistik. Flera tusen av dem väntas gå i pension under de kommande åren, vilket kommer att förvärra den redan rekordstora lärarbristen.

”Skolverket visar en beröringsskräck kring hedersförtryck”

Debatt

Skolverket gör det svårt för lärare att undervisa om hedersförtryck, menar riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh (V). ”Skolverket borde inse att också läroplanerna måste vara tydliga och inte ängsligt smyga runt frågan om hedersnormer och värderingar” skriver hon.

Kommentera

De vill koppla hjärnforskning med undervisning

Inlärning

En ny podd försöker göra kognitionsforskning tillgänglig för lärare och andra som är intresserade av inlärning. Men man vill också utmana förutfattade meningar.

500 dör av jobbstress varje år – lärare i riskzonen

Arbetsmiljö

Stress är den snabbast växande orsaken till arbetsrelaterade dödsfall i Sverige, och lärare är en riskgrupp, enligt en ny rapport från Arbetsmiljöverket.

Debatt: ”Novellen kan vara räddaren i nöden”

Debatt

”Noveller är ett steg in i den skönlitterära världen och ett sätt att få alla elever in i läsningen”, skriver svensklärarna Anna Klockar och Mia Vestman.

Kommentera
Fysisk lärmiljö

Skolan förnyade sin fysiska lärmiljö – lyfte alla elever

Fysisk lärmiljö

Skolan förbättrade sin fysiska lärmiljö med små medel. Det ledde till att eleverna nu kan koncentrera sig bättre i klassrummet. 

Så påverkas skolan av den fysiska lärmiljön

Arbetsmiljö

Hur ska egentligen ett klassrum se ut för att höja arbetsron och inlärningen? 

Per Kornhall: Inkludering la grunden för mirakelskolan

Inkludering

”Deras metod är alltså konst och inkludering – prat istället för tystnad. Och de kallas för en mirakelskola i Spanien på grund av sina resultat. Det tål att tänka på”, skriver Per kornhall.

Arbetsmiljö

Lärare i ny enkät: Vi skippar lunch för att hinna med

Arbetsmiljö

Scheman utan paus och lärare som skippar lunchen för att hinna med. Det är ett par av resultaten i en ny arbetsmiljöundersökning.
– Ge oss bättre resurser eller sänk kraven, säger LR:s Johan Åström.

”Det pressade läget i skolan måste ses över innan det är försent”

Debatt

”Om man menar allvar och vill vara en attraktiv arbetsgivare måste förhållandena i skolan allvarligt ses över, hellre än att strama åt budgeten”, skriver Catharina Niwhede med andledning av den alarmerande enkäten bland lärare.

Kommentera

”Är skolan en Dux-soffa eller IKEA-soffa?”

Debatt

Man får vad man betalar för. Det gäller både vid ett köp av ny soffa – eller hur en kommun bedriver skolverksamhet. Läraren Kerstin Irehjelm skriver om hur kvalitet alltid lönar sig, framför allt när det landar i lärarnas arbetsmiljö.

Kommentera
Undantagsbestämmelsen

Lärare efterfrågar mer tydlighet kring undantagsbestämmelsen

Betyg

Många lärare tycker att det är knepigt att tillämpa undantagsbestämmelsen vid betygssättning. Specialpedagogen Diana Storvik efterfrågar mer stöd från Skolverket.

Skolverket om pys-kritiken: ”Svåra bedömningsfrågor”

Betyg

Skolverket får kritik för sin vägledning kring frågor som rör undantagsbestämmelsen.

 

Vad betyder EU-valet för skolan?

Blogg

”I dag röstar vi i EU-valet. Men vad är EU:s roll när det kommer till skola och lärarutbildning?” Åsa Morberg bloggar.

Kommunombudet: De gick bakom fackets rygg

Arbetsmiljö

Många kommunala skolor i Östersund är slitna, undermåliga och har dåligt utrymme. En renoverad gymnasieskola skulle ge avlastning men nu vill politikerna ge den till Engelska Skolan.

”Dags att byta fokus från bedömning till lärande”

Debatt

”Med en skola som fokuserar på begripligt lärande och undervisning får vi mer motiverade och professionella lärare, elever som begriper och en minskad psykisk stress för alla”, skriver läraren Johan Alm.

Kommentera

Inställd lärarstrejk i Norge – trots oförändrad löneutveckling

Strejk

Det blir ingen lärarstrejk i Norge i dag. Parterna har funnit en lösning i förhandlingarna. Men lärarnas löneutveckling förblir oförändrad. 

Statsbidrag

Kommunen la statsbidrag för likvärdighet på rektorslöner

Statsbidrag 

Härryda kommun får skarp kritik för sin hantering av statsbidraget för ökad likvärdighet. Trots varningar har kommunen valt att lägga riktade pengar på annat än de var avsedda för – bland annat rektorslöner.

Skolverket: ”Det blir bevakning på Härryda”

Statsbidrag 

Chefen för statsbidragsenheten på Skolverket reagerar när Skolvärlden informerar honom om bidragen till Härryda. 
– Vi kommer att följa upp det här när pengarna är använda. Det blir en bevakning på Härryda, säger Andreas Spång.

Debatt: ”Betyg är ett lärarbeslut”

Debatt

”Det är inte enkelt att sätta betyg, tvärtom. Det här kan alla ha nytta av att läsa i samband med betygsättningen”, skriver lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

Kommentera

Lärarnas vanligaste frågor om betyg

Betyg och bedömning

Hur ”särskilt beaktar” man provresultat, och var går gränsen för F? Det är betygstider och Skolverket tar just nu emot tusentals frågor från lärare som söker tydlighet.

Skolans mentorssatsning ska locka fler behöriga lärare

Arbetsmiljö

På Pajala centralskola infördes heltidsmentorer i höstas för att underlätta för lärarna. Nu hoppas fack och lärare att satsningen utökas – och att införandet kan locka fler behöriga lärare till kommunen.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons