sebastianwasspluggaklart

Sebastian Wass är lärare på Kristinegymnasiet i Falun.

Avhopp

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

Tips för att motverka studieavbrott:
  • Utse en ansvarig som alltid följer upp närvaro, exempelvis inom elevhälsan.
  • Uppmärksamma direkt när en elev inte är närvarande – med omtanke.
  • Ta reda på vad som ligger bakom frånvaron.
  • Sätt upp gemensamma rutiner kring frånvaro.
  • Sätt upp gemensamma rutiner kring feedback.
  • Se till att alla på skolan följer de satta rutinerna.
  • Ha alltid ett strukturschema för lektionen på tavlan.
  • Hälsa alltid på elever när du möter dem.

Färre studieavbrott, en mer jämställd och tillgänglig skola, samt en högre valkompetens inför framtida utbildningar och yrkesval. Det är målen med projektet ”Plugga klart” som omfattar 13 kommuner, ett 20-tal skolor och 800 elever i Dalarna.

De övergripande målen har varit desamma för alla verksamheter, men genomförandet har sett lite olika ut. Varje skola har fått handledning i att ta fram sina egna förhållningssätt.

– Vi skapade gemensamma strukturer i arbetslaget för hur vi ska tänka, hur vi kan jobba, och vilka redskap vi kan använda. Vi pratade mycket om hur vi lärare skapar goda relationer med elever genom att vara lyhörda. Mycket är sådant man tänker att ”det där har jag koll på” men man kan faktiskt behöva höra det igen. Det är bra att medvetandegöra hur man interagerar med eleverna och hjälper dem framåt i deras skolgång, säger Sebastian Wass.

En del av det gemensamma bemötandet är att alla i arbetslaget numera jobbar med liknande feedback. Den består av tre delar:

  • Vad eleven ska fortsätta med
  • Vad eleven ska börja med
  • Vad eleven ska sluta med

– Det kan vara små saker som att sluta fippla med pennan, eller stora som att börja strukturera upp arbetet i förväg. Eleverna får snabb feedback och vi effektiviserar vårt arbete. Jag märker på eleverna att de uppskattar snabb feedback. Går det för lång tid så kopplar de inte till vad de gjorde bra eller inte.

Sebastian Wass är lärare i naturguidning, massage, idrott och hälsa samt fritid- och friskvård på Kristinegymnasiet i Falun. I hans arbetslag avsätter de under projektet en och en halv timme för gemensam reflektion varje fredag, kompletterat med heldagsföreläsningar av externa experter som pratade om exempelvis neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).

– Vi har fått lära oss att göra undervisningen mer tillgänglig. Hur gör vi för att en elev som inte är där ska känna sig inkluderad och kunna ta del av innehållet? Om jag ska gå igenom ryggbehandling till exempel så brukar jag filma det i förväg så att alla kan ta del av det oavsett var de befinner sig, säger han.

Vilket innebär att du måste lägga ner mer tid?

– Det blir jättemycket mer arbete för lärare när elever är borta, absolut. Så frågan är ju hur vi underlättar för eleven att komma tillbaka, säger han.

Just att försöka se till att elever inte halkar efter är en viktig del av att få dem att stanna i skolan, eller att få tillbaka dem om de lämnat. Förutom den dagliga kontakten på lektioner och i skolans korridorer så har Kristinegymnasiet infört två tillfällen i veckan där lärare lättare kan snappa upp om någon är på väg att komma efter: mentorsminuten och stödstugan.

All personal kan bidra till att minska studieavbrotten

– Vi försöker effektivisera genom snabb feedback, korta stunder med varje elev. I slutet av klassrådet en gång i veckan har vi mentorsminuten. Då sitter jag ner med varje elev i en minut. Då hinner de berätta om något är på tok och jag kan ställa frågor, vi har en fråga varje vecka som vi enas om i arbetslaget. Det kan vara ”var känner du dig trygg?”, ”var har du studiero?” och så vidare. Om läget inte är under kontroll så har vi snappat upp det från en vecka till nästa. Ett utvecklingssamtal i kvartalet blir för lång tid emellan.

Stödstugan är en timme i veckan då lärare i alla ämnen är tillgängliga, och kan gå igenom sådant som enskilda elever har missat eller behöver träna mer på.

– Att de känner att de har en god kontakt med oss och att de är sedda och att vi bryr sig om dem är jätteviktigt, säger Sebastian Wass.

Skolan har i samband med projektet anställt en elevsamordnare, och ofta är det till henne Sebastian Wass vänder sig när han får signaler om att något inte står rätt till med en elev.

– Vi har varit jättesnabba när vi ser tendenser hos elever. Vår elevsamordnare snappar upp det, har kontakt med eleverna via sms, frågar ”är du i skolan, är du inte i skolan?”. Det kan göra att eleverna kommer hit istället för att stanna hemma om det är något som är jobbigt. Hon träffar en del elever mycket mer än vi själva gör, säger han.

Karin Funcke är projektledare på Region Dalarna, och hon menar att det i botten ligger en grundläggande fråga: Tycker vi att det är viktigt att eleverna är på plats?

– Många skolor har fått erkänna att de tidigare inte har utforskat så mycket varför en elev är borta. Det hänger ofta ihop med ohälsa, men det kan vara en hel serie faktorer som har lagts på hög allt eftersom. All personal kan bidra till att minska studieavbrotten, genom att direkt agera när någon fattas, och inte låta det gå vecka efter vecka. Man måste fånga upp eleverna och vara uppmärksam, och alla behöver hjälpas åt i det arbetet. Genom ett gemensamt förhållningssätt och agerande, riskerar vi inte att någon elev faller mellan stolarna, säger hon.

Hon ser projektet som en framgång, och räknar med att det har kvarvarande effekter även när projekttiden löper ut efter julhelgerna. Även om det ser lite olika ut i olika kommuner.

– Europeiska socialfonden har delfinansierat projektet. Och de hade som krav att det här inte bara ska vara ett treårsprojekt. För då skulle vi snart vara tillbaka med samma utmaningar som vi stod inför när projektet startades upp. Vi vet dock att många skolor faktiskt kommer att ha kvar den lokala delprojektledare de har på plats nu. Det kan vara en elevsamordnare, en specialpedagog eller liknande. Till syvende och sist är det dock kommunernas ekonomi som avgör den saken, så i en kommun med stora sparkrav blir det inget. Men det vi säkert vet är att alla skolor kommer att fortsätta jobba med bemötandet, säger Karin Funcke.

Plugga klart

Det treåriga projektet har utgått från tre resultatmål:

  • Minska studieavbrotten.
  • Gör skolan mer jämställd, tillgänglig och icke-diskriminerande.
  • Öka elevernas valkompetens inför framtida utbildningar och yrkesval.

Projektet inleddes 2016 och avslutas i december 2018, om omfattar 13 kommuner, ett 20-tal skolor och 800 elever i Dalarna. Fyra av dessa skolors utvecklingsprocesser i projektet redogörs det för i boken Om mina ord kan hjälpa någon annan, vill jag gärna få berätta. I samma bok beskriver även pedagoger, elever, skolledare och delprojektledare deras upplevelser av att, på olika sätt, ha varit med i projektet.

Ladda ner och läs boken på Region Dalarnas webbplats.

Till det kommer en detaljerad analys av resultatet att göras när projektet är avslutat. I skrivande stund har 720 av 800 elever i riskzonen för avhopp stannat kvar i skolan.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm