Annons
Sebastian Wass är lärare på Kristinegymnasiet i Falun.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Publicerad 3 december 2018

Fakta

Tips för att motverka studieavbrott:

  • Utse en ansvarig som alltid följer upp närvaro, exempelvis inom elevhälsan.
  • Uppmärksamma direkt när en elev inte är närvarande – med omtanke.
  • Ta reda på vad som ligger bakom frånvaron.
  • Sätt upp gemensamma rutiner kring frånvaro.
  • Sätt upp gemensamma rutiner kring feedback.
  • Se till att alla på skolan följer de satta rutinerna.
  • Ha alltid ett strukturschema för lektionen på tavlan.
  • Hälsa alltid på elever när du möter dem.

Fakta

Plugga klart

Det treåriga projektet har utgått från tre resultatmål:

  • Minska studieavbrotten.
  • Gör skolan mer jämställd, tillgänglig och icke-diskriminerande.
  • Öka elevernas valkompetens inför framtida utbildningar och yrkesval.

Projektet inleddes 2016 och avslutas i december 2018, om omfattar 13 kommuner, ett 20-tal skolor och 800 elever i Dalarna. Fyra av dessa skolors utvecklingsprocesser i projektet redogörs det för i boken Om mina ord kan hjälpa någon annan, vill jag gärna få berätta. I samma bok beskriver även pedagoger, elever, skolledare och delprojektledare deras upplevelser av att, på olika sätt, ha varit med i projektet.

Ladda ner och läs boken på Region Dalarnas webbplats.

Till det kommer en detaljerad analys av resultatet att göras när projektet är avslutat. I skrivande stund har 720 av 800 elever i riskzonen för avhopp stannat kvar i skolan.

Relaterat

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

Färre studieavbrott, en mer jämställd och tillgänglig skola, samt en högre valkompetens inför framtida utbildningar och yrkesval. Det är målen med projektet ”Plugga klart” som omfattar 13 kommuner, ett 20-tal skolor och 800 elever i Dalarna.

De övergripande målen har varit desamma för alla verksamheter, men genomförandet har sett lite olika ut. Varje skola har fått handledning i att ta fram sina egna förhållningssätt.

– Vi skapade gemensamma strukturer i arbetslaget för hur vi ska tänka, hur vi kan jobba, och vilka redskap vi kan använda. Vi pratade mycket om hur vi lärare skapar goda relationer med elever genom att vara lyhörda. Mycket är sådant man tänker att ”det där har jag koll på” men man kan faktiskt behöva höra det igen. Det är bra att medvetandegöra hur man interagerar med eleverna och hjälper dem framåt i deras skolgång, säger Sebastian Wass.

En del av det gemensamma bemötandet är att alla i arbetslaget numera jobbar med liknande feedback. Den består av tre delar:

  • Vad eleven ska fortsätta med
  • Vad eleven ska börja med
  • Vad eleven ska sluta med

– Det kan vara små saker som att sluta fippla med pennan, eller stora som att börja strukturera upp arbetet i förväg. Eleverna får snabb feedback och vi effektiviserar vårt arbete. Jag märker på eleverna att de uppskattar snabb feedback. Går det för lång tid så kopplar de inte till vad de gjorde bra eller inte.

Sebastian Wass är lärare i naturguidning, massage, idrott och hälsa samt fritid- och friskvård på Kristinegymnasiet i Falun. I hans arbetslag avsätter de under projektet en och en halv timme för gemensam reflektion varje fredag, kompletterat med heldagsföreläsningar av externa experter som pratade om exempelvis neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).

– Vi har fått lära oss att göra undervisningen mer tillgänglig. Hur gör vi för att en elev som inte är där ska känna sig inkluderad och kunna ta del av innehållet? Om jag ska gå igenom ryggbehandling till exempel så brukar jag filma det i förväg så att alla kan ta del av det oavsett var de befinner sig, säger han.

Vilket innebär att du måste lägga ner mer tid?

– Det blir jättemycket mer arbete för lärare när elever är borta, absolut. Så frågan är ju hur vi underlättar för eleven att komma tillbaka, säger han.

Just att försöka se till att elever inte halkar efter är en viktig del av att få dem att stanna i skolan, eller att få tillbaka dem om de lämnat. Förutom den dagliga kontakten på lektioner och i skolans korridorer så har Kristinegymnasiet infört två tillfällen i veckan där lärare lättare kan snappa upp om någon är på väg att komma efter: mentorsminuten och stödstugan.

All personal kan bidra till att minska studieavbrotten

– Vi försöker effektivisera genom snabb feedback, korta stunder med varje elev. I slutet av klassrådet en gång i veckan har vi mentorsminuten. Då sitter jag ner med varje elev i en minut. Då hinner de berätta om något är på tok och jag kan ställa frågor, vi har en fråga varje vecka som vi enas om i arbetslaget. Det kan vara ”var känner du dig trygg?”, ”var har du studiero?” och så vidare. Om läget inte är under kontroll så har vi snappat upp det från en vecka till nästa. Ett utvecklingssamtal i kvartalet blir för lång tid emellan.

Stödstugan är en timme i veckan då lärare i alla ämnen är tillgängliga, och kan gå igenom sådant som enskilda elever har missat eller behöver träna mer på.

– Att de känner att de har en god kontakt med oss och att de är sedda och att vi bryr sig om dem är jätteviktigt, säger Sebastian Wass.

Skolan har i samband med projektet anställt en elevsamordnare, och ofta är det till henne Sebastian Wass vänder sig när han får signaler om att något inte står rätt till med en elev.

– Vi har varit jättesnabba när vi ser tendenser hos elever. Vår elevsamordnare snappar upp det, har kontakt med eleverna via sms, frågar ”är du i skolan, är du inte i skolan?”. Det kan göra att eleverna kommer hit istället för att stanna hemma om det är något som är jobbigt. Hon träffar en del elever mycket mer än vi själva gör, säger han.

Karin Funcke är projektledare på Region Dalarna, och hon menar att det i botten ligger en grundläggande fråga: Tycker vi att det är viktigt att eleverna är på plats?

– Många skolor har fått erkänna att de tidigare inte har utforskat så mycket varför en elev är borta. Det hänger ofta ihop med ohälsa, men det kan vara en hel serie faktorer som har lagts på hög allt eftersom. All personal kan bidra till att minska studieavbrotten, genom att direkt agera när någon fattas, och inte låta det gå vecka efter vecka. Man måste fånga upp eleverna och vara uppmärksam, och alla behöver hjälpas åt i det arbetet. Genom ett gemensamt förhållningssätt och agerande, riskerar vi inte att någon elev faller mellan stolarna, säger hon.

Hon ser projektet som en framgång, och räknar med att det har kvarvarande effekter även när projekttiden löper ut efter julhelgerna. Även om det ser lite olika ut i olika kommuner.

– Europeiska socialfonden har delfinansierat projektet. Och de hade som krav att det här inte bara ska vara ett treårsprojekt. För då skulle vi snart vara tillbaka med samma utmaningar som vi stod inför när projektet startades upp. Vi vet dock att många skolor faktiskt kommer att ha kvar den lokala delprojektledare de har på plats nu. Det kan vara en elevsamordnare, en specialpedagog eller liknande. Till syvende och sist är det dock kommunernas ekonomi som avgör den saken, så i en kommun med stora sparkrav blir det inget. Men det vi säkert vet är att alla skolor kommer att fortsätta jobba med bemötandet, säger Karin Funcke.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Annons
Annons
Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Annons

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Annons
Annons

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Annons
Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons