Annons
Sebastian Wass är lärare på Kristinegymnasiet i Falun.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Publicerad 3 december 2018

Fakta

Tips för att motverka studieavbrott:

  • Utse en ansvarig som alltid följer upp närvaro, exempelvis inom elevhälsan.
  • Uppmärksamma direkt när en elev inte är närvarande – med omtanke.
  • Ta reda på vad som ligger bakom frånvaron.
  • Sätt upp gemensamma rutiner kring frånvaro.
  • Sätt upp gemensamma rutiner kring feedback.
  • Se till att alla på skolan följer de satta rutinerna.
  • Ha alltid ett strukturschema för lektionen på tavlan.
  • Hälsa alltid på elever när du möter dem.

Fakta

Plugga klart

Det treåriga projektet har utgått från tre resultatmål:

  • Minska studieavbrotten.
  • Gör skolan mer jämställd, tillgänglig och icke-diskriminerande.
  • Öka elevernas valkompetens inför framtida utbildningar och yrkesval.

Projektet inleddes 2016 och avslutas i december 2018, om omfattar 13 kommuner, ett 20-tal skolor och 800 elever i Dalarna. Fyra av dessa skolors utvecklingsprocesser i projektet redogörs det för i boken Om mina ord kan hjälpa någon annan, vill jag gärna få berätta. I samma bok beskriver även pedagoger, elever, skolledare och delprojektledare deras upplevelser av att, på olika sätt, ha varit med i projektet.

Ladda ner och läs boken på Region Dalarnas webbplats.

Till det kommer en detaljerad analys av resultatet att göras när projektet är avslutat. I skrivande stund har 720 av 800 elever i riskzonen för avhopp stannat kvar i skolan.

Relaterat

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

Färre studieavbrott, en mer jämställd och tillgänglig skola, samt en högre valkompetens inför framtida utbildningar och yrkesval. Det är målen med projektet ”Plugga klart” som omfattar 13 kommuner, ett 20-tal skolor och 800 elever i Dalarna.

De övergripande målen har varit desamma för alla verksamheter, men genomförandet har sett lite olika ut. Varje skola har fått handledning i att ta fram sina egna förhållningssätt.

– Vi skapade gemensamma strukturer i arbetslaget för hur vi ska tänka, hur vi kan jobba, och vilka redskap vi kan använda. Vi pratade mycket om hur vi lärare skapar goda relationer med elever genom att vara lyhörda. Mycket är sådant man tänker att ”det där har jag koll på” men man kan faktiskt behöva höra det igen. Det är bra att medvetandegöra hur man interagerar med eleverna och hjälper dem framåt i deras skolgång, säger Sebastian Wass.

En del av det gemensamma bemötandet är att alla i arbetslaget numera jobbar med liknande feedback. Den består av tre delar:

  • Vad eleven ska fortsätta med
  • Vad eleven ska börja med
  • Vad eleven ska sluta med

– Det kan vara små saker som att sluta fippla med pennan, eller stora som att börja strukturera upp arbetet i förväg. Eleverna får snabb feedback och vi effektiviserar vårt arbete. Jag märker på eleverna att de uppskattar snabb feedback. Går det för lång tid så kopplar de inte till vad de gjorde bra eller inte.

Sebastian Wass är lärare i naturguidning, massage, idrott och hälsa samt fritid- och friskvård på Kristinegymnasiet i Falun. I hans arbetslag avsätter de under projektet en och en halv timme för gemensam reflektion varje fredag, kompletterat med heldagsföreläsningar av externa experter som pratade om exempelvis neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).

– Vi har fått lära oss att göra undervisningen mer tillgänglig. Hur gör vi för att en elev som inte är där ska känna sig inkluderad och kunna ta del av innehållet? Om jag ska gå igenom ryggbehandling till exempel så brukar jag filma det i förväg så att alla kan ta del av det oavsett var de befinner sig, säger han.

Vilket innebär att du måste lägga ner mer tid?

– Det blir jättemycket mer arbete för lärare när elever är borta, absolut. Så frågan är ju hur vi underlättar för eleven att komma tillbaka, säger han.

Just att försöka se till att elever inte halkar efter är en viktig del av att få dem att stanna i skolan, eller att få tillbaka dem om de lämnat. Förutom den dagliga kontakten på lektioner och i skolans korridorer så har Kristinegymnasiet infört två tillfällen i veckan där lärare lättare kan snappa upp om någon är på väg att komma efter: mentorsminuten och stödstugan.

All personal kan bidra till att minska studieavbrotten

– Vi försöker effektivisera genom snabb feedback, korta stunder med varje elev. I slutet av klassrådet en gång i veckan har vi mentorsminuten. Då sitter jag ner med varje elev i en minut. Då hinner de berätta om något är på tok och jag kan ställa frågor, vi har en fråga varje vecka som vi enas om i arbetslaget. Det kan vara ”var känner du dig trygg?”, ”var har du studiero?” och så vidare. Om läget inte är under kontroll så har vi snappat upp det från en vecka till nästa. Ett utvecklingssamtal i kvartalet blir för lång tid emellan.

Stödstugan är en timme i veckan då lärare i alla ämnen är tillgängliga, och kan gå igenom sådant som enskilda elever har missat eller behöver träna mer på.

– Att de känner att de har en god kontakt med oss och att de är sedda och att vi bryr sig om dem är jätteviktigt, säger Sebastian Wass.

Skolan har i samband med projektet anställt en elevsamordnare, och ofta är det till henne Sebastian Wass vänder sig när han får signaler om att något inte står rätt till med en elev.

– Vi har varit jättesnabba när vi ser tendenser hos elever. Vår elevsamordnare snappar upp det, har kontakt med eleverna via sms, frågar ”är du i skolan, är du inte i skolan?”. Det kan göra att eleverna kommer hit istället för att stanna hemma om det är något som är jobbigt. Hon träffar en del elever mycket mer än vi själva gör, säger han.

Karin Funcke är projektledare på Region Dalarna, och hon menar att det i botten ligger en grundläggande fråga: Tycker vi att det är viktigt att eleverna är på plats?

– Många skolor har fått erkänna att de tidigare inte har utforskat så mycket varför en elev är borta. Det hänger ofta ihop med ohälsa, men det kan vara en hel serie faktorer som har lagts på hög allt eftersom. All personal kan bidra till att minska studieavbrotten, genom att direkt agera när någon fattas, och inte låta det gå vecka efter vecka. Man måste fånga upp eleverna och vara uppmärksam, och alla behöver hjälpas åt i det arbetet. Genom ett gemensamt förhållningssätt och agerande, riskerar vi inte att någon elev faller mellan stolarna, säger hon.

Hon ser projektet som en framgång, och räknar med att det har kvarvarande effekter även när projekttiden löper ut efter julhelgerna. Även om det ser lite olika ut i olika kommuner.

– Europeiska socialfonden har delfinansierat projektet. Och de hade som krav att det här inte bara ska vara ett treårsprojekt. För då skulle vi snart vara tillbaka med samma utmaningar som vi stod inför när projektet startades upp. Vi vet dock att många skolor faktiskt kommer att ha kvar den lokala delprojektledare de har på plats nu. Det kan vara en elevsamordnare, en specialpedagog eller liknande. Till syvende och sist är det dock kommunernas ekonomi som avgör den saken, så i en kommun med stora sparkrav blir det inget. Men det vi säkert vet är att alla skolor kommer att fortsätta jobba med bemötandet, säger Karin Funcke.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

S-ledamoten: Inför premie för lojala lärare

Lärarlöner

De lärare som stannar på skolan istället för att byta arbetsgivare i sökandet efter högre lön borde premieras. Det tycker socialdemokraten Nermina Mizimovic.
– Det behövs en strategi för att behålla lärare på ett och samma ställe. För elevernas skull, säger hon.

Annons
Annons
Hej, lokalombud!

Anja: Därför är jag lokalombud

Lokalombud

Anja Nilsson är lärare och lokalombud på Fjälkinge Skola i Kristianstad. Hon tycker det är viktigt att någon driver de frågor som är viktiga för skolan och dess personal och har därför arbetat fackligt genom hela sin lärargärning.

Annons

Skolverket svarar på NP-kritiken: ”Vi kan inte förklara det”

Nationella prov

Under årets nationella prov i engelska fick flera skolor ta emot fel hörförståelse – årskurs 6 istället för årskurs 9. Så hur kunde det ske?  
– Det undrar jag också, säger Anders Boman som är enhetschef för nationella prov på Skolverket.

Sara Bruun: ”Lärarna förtjänar en ursäkt”

Nationella prov

”Det är skandal att hanteringen runt något som ska vara så viktigt är så usel!” Sara Bruun ryter till efter att Skolverket har skickat ut  f e l  nationella prov till flera skolor.

Annons
Annons

Betygsforskaren: Inget pekar på ordningsomdömen som en bra idé

Ordning och reda

En majoritet i riksdagen vill införa skriftliga ordningsomdömen i skolan. Men forskare varnar för att det kan befästa ojämlikheter och helt missa målet att minska oredan.
– Idén är ogenomtänkt och bygger inte på ordentliga utredningar, säger Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet.

Annons

”Hem- och konsumentkunskap är mer än bara matlagning”

Hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskapen ges minst antal timmar i hela grundskolan, få söker sig till lärarutbildningen och det finns flera praktiska problem för den som vill gå den.
– Det är ologiskt att vi får så lite tid, säger Karin Hjälmeskog, universitetslektor i pedagogik vid Uppsala Universitet.

”Det är utbildade lärare vi saknar – inte en ny yrkesgrupp som assistenter”

Debatt

”Nu har väl alla våra politiker, oavsett partitillhörighet, experimenterat klart med svensk skola”, skriver skolledaren Eva Myrehed Karlsson.

Kommentera

Lärarhyllningarna på Twitter: ”Min lärare blev min räddning”

Första läraren

Rektorn Sirkka Persson tröttnade på den negativa mediebilden av skolans värld och efterfrågade berättelser om den allra första läraren. 
– Jag kände bara att lärare är så sjukt viktiga så jag vill skapa något positivt.

 

 

Läraren började filma sina lektioner – då höjdes studieron

Undervisning

Läraren Jonas Vikström hade tidigare ofta problem med strulande lektionsgenomgångar och missnöjda elever. Men allting vände när han började filma alla genomgångar i klassrummet med en videokamera. Nu pekar resultaten uppåt.

”LR:s ordförande håller tyst om Academedias brister”

Debatt

”Det känns som ett slag i ansiktet när Åsa Fahlén skriver en debattartikel tillsammans med en av dem som är direkt ansvariga för Academedias brister, vd-n Marcus Strömberg”, skriver debattörerna.

Kommentera

Åsa Fahlén: LR:s friskolekritik är tydlig

Replik

”Att skriva en artikel med en annan aktör innebär att man inte kan få med alla de delar som man själv önskar men det kan ändå ha ett värde. Ingen ska tveka om att förbundets hållning att aktiebolag ska fasas ut från skolan ligger fast”, skriver Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

Två av tre utbildningar till lågstadielärare har brister

Granskning

Sammanlagt måste hälften av grundlärarutbildningarna på svenska lärosäten rätta till brister inom ett år för att inte bli av med examensrätten. Det visar Universitetskanslersämbetets nya utvärdering.

Lärarna i Norrtälje har fått nog: ”Förstår att det var droppen”

Nedskärningar

Efter flera år av besparingskrav samlades lärare idag utanför kommunfullmäktiges möte för en manifestation mot nedskärningarna i Norrtälje.
– Skolsituationen är ganska förtvivlad, säger Anna-Karin Lönnström som är kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

 

Lundin och Diaz: Så arbetar vi inkluderande med digitala verktyg

Inkludering

Att arbeta inkluderande med digitala verktyg i klassrummet är dåligt för ingen, nödvändigt för vissa och bra för alla. Det menar lärarna Joanna Lundin och Patricia Diaz. Nu vill de inspirera fler.

”Läromedel riktade till lärarna är en central del i lärarhantverket”

Debatt

”En skola utan gedigna läromedel som alla lärare har tillgång till liknar hantverkens situation på medeltiden. Det är förvånande att vi tar så lätt på den saken i många kommuner och friskolor”, skriver Ruhi Tyson, lektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms Universitet.

Kommentera

Fackets larm: Spara inte på utsatta skolan

Hot och våld

Med en måluppfyllelse på 38 procent och dagliga problem med våld, skrik och stök ska Vivallaskolan bantas med 6 tjänster.
– Sätter inte kommunledningen in de åtgärder som krävs så kopplar jag in Arbetsmiljöverket, det är inget snack, säger Bengt Olov Johansson, huvudskyddsombud.

”Vår hjärna älskar internet”

Digitalisering

En ökad digitalisering innebär större möjligheter för undervisningen i skolan. Men det ökar samtidigt risken för att påverka elevernas lärande negativt, säger gymnasieläraren Elias Granath.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Halv miljard mindre till yrkesutbildningar i vårbudgeten

Vårbudgeten

Regeringens förslag till vårändringsbudget innehåller kraftiga neddragningar i stödet till yrkesinriktade utbildningar både på gymnasiet och i vuxenutbildningen.
– Både näringsliv och offentlig sektor skriker efter utbildat folk och så gör man såhär. Jag förstår det inte, säger Mats Sternbring på LR.

”Våldsspiralen kommer snurra fortare i våra skolor”

Debatt

Psykologen Annika Laestadius skriver ett förtvivlat öppet brev till Anna Ekström: ”Våldsspiralen kommer snurra allt fortare i våra skolor framöver, och lärarna kommer att utsättas för ännu mer risker gällande hot och våld”.

Kommentera

”Varningsklockorna borde ringa för de i grundskolan”

Slutreplik

”Att vifta bort vår kritik mot förslaget om kunskapsområdet Framtidsval som obefogad oro och missförstånd känns alltför lättvindigt”, skriver studie- och yrkesvägledarna i Uddevalla.

Kommentera

Skolpsykologen: Så skapas nyfikenhet

SETT-mässan

Människan är född till att vara nyfiken. Ändå försvinner nyfikenheten många gånger någonstans på vägen genom skolsystemet. Vad är det som händer på vägen och vad kan trigga igång nyfikenheten hos eleverna? Skolpsykologen John Kaneko som har nyfikenhet som avhandlingsämne försökte ge svar under årets SETT-mässa.

OECD: Ojämlikheten i svensk skola kan bli förödande

Systemkritik

Resultatraset har planat ut men åtgärder behövs för att råda bot på den ökande ojämlikheten, enligt OECD:s senaste rapport om svenska skolan.
– Sverige är ett jämförelsevis jämlikt land, men OECD antyder att ”om ni inte tar tag i det här är ni illa ute”, säger regeringens särskilda utredare Björn Åstrand.

Läraren om lärarassistenter: ”Bygger på en djup okunskap”

Lärarassistenter

En ny satsning på 475 miljoner kronor till lärarassistenter ute i kommunerna blir verklighet redan till hösten. Men satsningen delar kåren.
– Jag tycker att det bygger på en djup okunskap om hur svensk skola fungerar, säger mellanstadieläraren Petra Åkerström.

Skolchef klarade inte att spara på skolan – får sparken

Nedskärningar

Hässleholms skolchef Eva Andersson skulle spara 49 miljoner kronor från den budget hon föreslagit. Ett omöjligt uppdrag menade hon. Nu petas hon från posten. 

Ordningsomdömen

”Respektlöst och nedsättande med betyg som mäter vårt beteende”

Debatt

”Att införa betyg som ska mäta vårt beteende är nedsättande, inhumant och fullkomligt respektlöst. Vi är inte små hundvalpar som går att träna i lydnad och sedan ge tuggben ifall vi beter oss efter en mall”, skriver fyra elever i Huddinge.

Kommentera

Jan Björklunds svar: De flesta kommer tycka det är ganska bra

Politik

Många lärare hyser misstro till förslaget omdömen i ordning. 
Nu svarar Liberalernas partiledare Jan Björklund på kritiken.

L-läraren: Bättre med betyg än omdöme i ordning

Politik

Läraren och politikern Mårten Hemström går emot sitt eget parti och tycker det är fel att införa ett ordningsomdöme. Däremot skulle han gärna se betyg i ordning och uppförande.

”Tvinga mig inte att rangordna mina elever efter beteende”

Debatt

Maria Wiman, lärare i Huddinge, skriver ett öppet brev till Jan Björklund (L): ”Vi är många lärare som är trötta på att skoldebatten inte betonar orsakerna som är grunden till ordningsproblemen från första början”.

Kommentera

Ris och ros bland lärare om förslaget

Ordningsomdömen

En riksdagsmajoritet vill att skriftliga omdömen i ordning införs i svensk skola. Reaktionerna bland lärare andas både optimism och misstro kring förslaget.

Professorn: Därför är jag tveksam till ordningsbetyg

Ordning

Kritiken mot mot förslaget om skriftliga ordningsomdömen är stor bland framför allt lärare.
– Ingen kan egentligen uttala sig om effekten kring detta än så länge, säger Marcus Samuelsson, professor i pedagogik vid Högskolan Väst.

Läraren i Norge: De har en stor effekt här

Ordning

I Norge har betyg i ordning och uppförande i skolan funnits länge.
– Jag tycker det fungerar bra med betygen, säger läraren Anders Lundblad.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons