elever_klassrum_gymnasiet
Gymnasiet

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. 
Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Enligt Skolverkets nya statistik har andelen elever som tar gymnasieexamen inom tre år på nationella program ökat från 75,2 procent 2017 till 76,1 procent 2018, vilket innebär att omkring 800 fler elever tog gymnasieexamen 2018 jämfört med 2017.

Störst är ökningen på de högskoleförberedande programmen. Under 2018 slutförde 77,9 procent av eleverna gymnasieskolan med examen inom tre år, och under 2017 var siffran 76,8 procent. 

– Vi ser en stadigt uppåtgående trend när det gäller elever som tar gymnasieexamen vilket självklart är positivt. Med en examen öppnar sig utbildningsvägar och det ökar också chanserna att få jobb, säger Anna Westerholm, avdelningschef på Skolverket, i en skriftlig kommentar. 

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund, ser positivt att den uppåtgående trenden men påpekar att det alltjämt finns problem som måste lösas.

– Det är naturligtvis bra att det är fler som tar examen men de stora strukturella problemen kvarstår. Om man till exempel tittar på en hel årskull, och man brukar estimera att på en årskull går ungefär 100 000 elever och om det då är 800 elever fler som tar examen, så är det trots allt bara åtta promille på totalen, säger hon.

I juli släppte Lärarnas Riksförbund undersökningen ”En elevkulls framgångar och motgångar” som pekar på de systembrister som leder till att var tredje elev i varje årskull inte klarar kunskapsmålen. Rapporten kombinerar Skolverkets statistik över studieresultat och en enkätundersökning med elevernas föräldrar.
 
Undersökningen visar att 35 000 elever i varje årskull, en tredjedel av eleverna, misslyckas i grund- och gymnasieskolan och riskerar att hamna i utanförskap. 

– Vi har fortfarande en stor andel av eleverna som inte kommer in på ett nationellt program och som inte kan ta en sådan examen över huvud taget. Tendensen generellt i skolvärlden är just den här ökade skillnaden, alltså den bristande likvärdigheten. Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång. Utan vi måste satsa mycket mer på att det här kompensatoriska uppdraget som vi har och att vi får möjlighet att genomföra det i skolan, säger Åsa Fahlén och tillägger: 

– Det handlar om att man tidigt ska få en bra läs- och skrivinlärning, en bra matematikinlärning, specialpedagogiskt stöd och tillgång till speciallärare och så vidare. Får man det tidigt så får man verktygen att ta sig igenom skolsystemet. 

Åsa Fahlén menar att man i Sverige måste bli bättre på att rikta resurserna både tidigt men också i högre uträckning till de eleverna som har lite tuffare förutsättningar att ta sig igenom skolan.

– Men det handlar även genomgående om att lärare får möjligheter att göra ett bra jobb. Att man får möjlighet att för- och efterarbeta sina lektioner som gör att alla elever får chansen att hänga med. Det handlar även om att det finns en fungerande elevhälsa för de elever som har behov av stöttning runtomkring för att må bra. 
 
Pontus Bäckström, utredare på Lärarnas Riksförbund, ligger bakom rapporten som släpptes i somras. Även han ser positivt på att Skolverkets statistik, men påpekar samtidigt att det stora problemet är att man måste fokusera på hela årskullen av elever.
 
– Skolverket har i den här statistiken fokuserat på elever som går på nationella program och det är bara där som de ser den här trenden med ökad genomströmning. Det är bra på ett sätt så klart, säger Pontus Bäckström.
 
I LR:s undersökning ser man tydligt att det grundläggande strukturella problemet är att en väldigt stor andel av en hel årskull inte tar gymnasieexamen, menar Pontus Bäckström.

– Målsättningen är ju att 100 procent av varje årskull ska ta gymnasieexamen, men det är mer än en tredjedel av alla elever som inte gör det, säger han och tillägger: 
 
– Vi vill illustrera att det är ett stort strukturellt problem för hela skolväsendet. Vi börjar sätta in visst stöd för elever tidigt i systemet, och sedan ökar det under grundskoletiden, men ändå ser vi att det är en konstant linjär ökning, från grundskolan till gymnasieskolan, av elever som inte når målen.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm