Annons
Pedagogen, föreläsaren och författaren Mona Liljedahl.

Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Publicerad 4 december 2018

Fakta

Mer om granskningen:

Granskningen omfattar 23 gymnasieskolor med naturvetenskapligt program. Urvalet har innefattat skolor med höga antagningspoäng från grundskolan, skolor med spetsutbildningar i matematik och slumpvis utvalda skolor. På varje skola genomfördes lektionsobservationer samt intervjuer med elever, lärare, elevhälsan och rektor.

Granskningen visar att flertalet av de granskade skolorna behöver utveckla undervisningen för de högpresterande eleverna. Rektors pedagogiska ledarskap är en viktig del i detta arbete, menar myndigheten. 

Skolinspektionen har identifierat fyra områden som är särskilt viktiga för att högpresterande elever ska få en utbildning präglad av stimulans och utmaningar, samtidigt som de får stöd i sin kunskapsutveckling. Dessa områden är; utmaningar i undervisningen, samverkan mellan lärarna, motivationshöjande åtgärder och elevhälsans arbete.

Läs hela granskningen här.

Källa: Skolinspektionen 

 

Relaterat

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets gymnasieskolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Skolinspektionen har under året granskat gymnasieskolor med naturvetenskapligt program för att se hur dessa ger högpresterande elever en undervisning som utmanar och stimulerar deras lärande. 

Myndighetens granskning visar att i en tredjedel av de observerade lektionerna bör undervisningen anpassas bättre till de högpresterande eleverna.

Vid flera observationer visade det sig till exempel att eleverna tvingas göra om samma typ av uppgift flera gånger, i stället för att gå vidare med nya uppgifter. De högpresterande eleverna ges inte heller tillräckliga möjligheter till reflektion och fördjupning. 

Granskningen visar även att på över 40 procent av de granskade matematiklektionerna får eleverna inte tillräckliga utmaningar.

– Högpresterande elever behöver stöd för att kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar. Forskning visar att dessa elever ofta ses som självgående och att de kan lämnas mer ensamma i skolarbetet. Om högpresterande elevers behov inte fångas på ett bra sätt i undervisningen kan det leda till att de inte får den kunskapsutveckling de skulle kunna ha. Vissa kan också lätt tappa studiemotivation, säger Skolinspektionens generaldirektör Helén Ängmo i en skriftlig kommentar. 

Pedagogen, föreläsaren och författaren Mona Liljedahl har engagerat sig i frågan om särskilt begåvade elever länge, vilket inte alltid är samma sak som att vara högpresterande – men hon tror att båda grupperna skulle dra nytta av mer utmanande undervisning.
 
– Det är vanligt att de högpresterande eleverna slutar att prestera när de blir understimulerade och uttråkade. Många högpresterande elever kroknar om de inte får en mer stimulerande undervisning, säger hon.
 
Mona Liljedahl menar att högpresterande elever måste få chansen lära sig på riktigt och inte bara prestera i skolan. 

– För högpresterande elever fungerar inte det stegvisa lärandet, det vill säga att man börjar på trappsteg ett och går upp stegvis – utan eleverna behöver börja högst upp för att se vart de ska. Det duger inte att lära sig räkna grunderna först.
 
– Svensk skola måste vända på undervisningen för att de här eleverna ska stimuleras och må bättre. Eleverna måste få tillgång till material, tankar och undervisning som är avsedd för äldre elever.

Är det en resursbrist eller en kunskapsbrist som är det stora problemet i dagsläget?
 
– Det är en stor kunskapsbrist. Många lärare tänker nog att: ”jaha, ska vi göra det här också?” – men det gör alla lärare redan, men på fel sätt. De högpresterande eleverna och särskilt begåvade eleverna slukar resurser helt i onödan och de slukar resurser från de elever som har inlärningssvårigheter, det vill säga de som ligger på andra sidan skalan, säger Mona Liljedahl och fortsätter:
 
– Resultatet blir att eleverna redan under grundskolan blir ledsna och kroknar. I stället för att tro att de är otroligt smarta så kan de här eleverna tro att de är dumma i huvudet, särskilt om de kommer från hem där de inte uppfattas som begåvade eller högpresterande. Det här gör att de kan drabbas av psykiskt dåligmående och hamna på elevhälsans bord, och få specialpedagogiska insatser som är verkningslösa. Det är helt fel. Skulle eleverna i stället få lära sig på riktigt så skulle vi slippa en massa onödiga specialpedagogiska insatser på de här barnen. Här måste vi göra om och göra rätt.

Var befinner sig Sverige i den här frågan om man jämför med andra länder?

– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever. Det säger en hel del. Länder som vi betraktar som rena U-länder har begåvningssatsningar sedan lång tid tillbaka. Men Sverige är så himla mycket efter. En skandal för ett land som samtidigt delar ut nobelpriset, säger Mona Liljedahl.   

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

S-ledamoten: Inför premie för lojala lärare

Lärarlöner

De lärare som stannar på skolan istället för att byta arbetsgivare i sökandet efter högre lön borde premieras. Det tycker socialdemokraten Nermina Mizimovic.
– Det behövs en strategi för att behålla lärare på ett och samma ställe. För elevernas skull, säger hon.

Annons
Annons
Hej, lokalombud!

Anja: Därför är jag lokalombud

Lokalombud

Anja Nilsson är lärare och lokalombud på Fjälkinge Skola i Kristianstad. Hon tycker det är viktigt att någon driver de frågor som är viktiga för skolan och dess personal och har därför arbetat fackligt genom hela sin lärargärning.

Annons

Skolverket svarar på NP-kritiken: ”Vi kan inte förklara det”

Nationella prov

Under årets nationella prov i engelska fick flera skolor ta emot fel hörförståelse – årskurs 6 istället för årskurs 9. Så hur kunde det ske?  
– Det undrar jag också, säger Anders Boman som är enhetschef för nationella prov på Skolverket.

Sara Bruun: ”Lärarna förtjänar en ursäkt”

Nationella prov

”Det är skandal att hanteringen runt något som ska vara så viktigt är så usel!” Sara Bruun ryter till efter att Skolverket har skickat ut  f e l  nationella prov till flera skolor.

Annons
Annons

Betygsforskaren: Inget pekar på ordningsomdömen som en bra idé

Ordning och reda

En majoritet i riksdagen vill införa skriftliga ordningsomdömen i skolan. Men forskare varnar för att det kan befästa ojämlikheter och helt missa målet att minska oredan.
– Idén är ogenomtänkt och bygger inte på ordentliga utredningar, säger Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet.

Annons

”Hem- och konsumentkunskap är mer än bara matlagning”

Hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskapen ges minst antal timmar i hela grundskolan, få söker sig till lärarutbildningen och det finns flera praktiska problem för den som vill gå den.
– Det är ologiskt att vi får så lite tid, säger Karin Hjälmeskog, universitetslektor i pedagogik vid Uppsala Universitet.

”Det är utbildade lärare vi saknar – inte en ny yrkesgrupp som assistenter”

Debatt

”Nu har väl alla våra politiker, oavsett partitillhörighet, experimenterat klart med svensk skola”, skriver skolledaren Eva Myrehed Karlsson.

Kommentera

Lärarhyllningarna på Twitter: ”Min lärare blev min räddning”

Första läraren

Rektorn Sirkka Persson tröttnade på den negativa mediebilden av skolans värld och efterfrågade berättelser om den allra första läraren. 
– Jag kände bara att lärare är så sjukt viktiga så jag vill skapa något positivt.

 

 

Läraren började filma sina lektioner – då höjdes studieron

Undervisning

Läraren Jonas Vikström hade tidigare ofta problem med strulande lektionsgenomgångar och missnöjda elever. Men allting vände när han började filma alla genomgångar i klassrummet med en videokamera. Nu pekar resultaten uppåt.

”LR:s ordförande håller tyst om Academedias brister”

Debatt

”Det känns som ett slag i ansiktet när Åsa Fahlén skriver en debattartikel tillsammans med en av dem som är direkt ansvariga för Academedias brister, vd-n Marcus Strömberg”, skriver debattörerna.

Kommentera

Åsa Fahlén: LR:s friskolekritik är tydlig

Replik

”Att skriva en artikel med en annan aktör innebär att man inte kan få med alla de delar som man själv önskar men det kan ändå ha ett värde. Ingen ska tveka om att förbundets hållning att aktiebolag ska fasas ut från skolan ligger fast”, skriver Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

Två av tre utbildningar till lågstadielärare har brister

Granskning

Sammanlagt måste hälften av grundlärarutbildningarna på svenska lärosäten rätta till brister inom ett år för att inte bli av med examensrätten. Det visar Universitetskanslersämbetets nya utvärdering.

Lärarna i Norrtälje har fått nog: ”Förstår att det var droppen”

Nedskärningar

Efter flera år av besparingskrav samlades lärare idag utanför kommunfullmäktiges möte för en manifestation mot nedskärningarna i Norrtälje.
– Skolsituationen är ganska förtvivlad, säger Anna-Karin Lönnström som är kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

 

Lundin och Diaz: Så arbetar vi inkluderande med digitala verktyg

Inkludering

Att arbeta inkluderande med digitala verktyg i klassrummet är dåligt för ingen, nödvändigt för vissa och bra för alla. Det menar lärarna Joanna Lundin och Patricia Diaz. Nu vill de inspirera fler.

”Läromedel riktade till lärarna är en central del i lärarhantverket”

Debatt

”En skola utan gedigna läromedel som alla lärare har tillgång till liknar hantverkens situation på medeltiden. Det är förvånande att vi tar så lätt på den saken i många kommuner och friskolor”, skriver Ruhi Tyson, lektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms Universitet.

Kommentera

Fackets larm: Spara inte på utsatta skolan

Hot och våld

Med en måluppfyllelse på 38 procent och dagliga problem med våld, skrik och stök ska Vivallaskolan bantas med 6 tjänster.
– Sätter inte kommunledningen in de åtgärder som krävs så kopplar jag in Arbetsmiljöverket, det är inget snack, säger Bengt Olov Johansson, huvudskyddsombud.

”Vår hjärna älskar internet”

Digitalisering

En ökad digitalisering innebär större möjligheter för undervisningen i skolan. Men det ökar samtidigt risken för att påverka elevernas lärande negativt, säger gymnasieläraren Elias Granath.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Halv miljard mindre till yrkesutbildningar i vårbudgeten

Vårbudgeten

Regeringens förslag till vårändringsbudget innehåller kraftiga neddragningar i stödet till yrkesinriktade utbildningar både på gymnasiet och i vuxenutbildningen.
– Både näringsliv och offentlig sektor skriker efter utbildat folk och så gör man såhär. Jag förstår det inte, säger Mats Sternbring på LR.

”Våldsspiralen kommer snurra fortare i våra skolor”

Debatt

Psykologen Annika Laestadius skriver ett förtvivlat öppet brev till Anna Ekström: ”Våldsspiralen kommer snurra allt fortare i våra skolor framöver, och lärarna kommer att utsättas för ännu mer risker gällande hot och våld”.

Kommentera

”Varningsklockorna borde ringa för de i grundskolan”

Slutreplik

”Att vifta bort vår kritik mot förslaget om kunskapsområdet Framtidsval som obefogad oro och missförstånd känns alltför lättvindigt”, skriver studie- och yrkesvägledarna i Uddevalla.

Kommentera

Skolpsykologen: Så skapas nyfikenhet

SETT-mässan

Människan är född till att vara nyfiken. Ändå försvinner nyfikenheten många gånger någonstans på vägen genom skolsystemet. Vad är det som händer på vägen och vad kan trigga igång nyfikenheten hos eleverna? Skolpsykologen John Kaneko som har nyfikenhet som avhandlingsämne försökte ge svar under årets SETT-mässa.

OECD: Ojämlikheten i svensk skola kan bli förödande

Systemkritik

Resultatraset har planat ut men åtgärder behövs för att råda bot på den ökande ojämlikheten, enligt OECD:s senaste rapport om svenska skolan.
– Sverige är ett jämförelsevis jämlikt land, men OECD antyder att ”om ni inte tar tag i det här är ni illa ute”, säger regeringens särskilda utredare Björn Åstrand.

Läraren om lärarassistenter: ”Bygger på en djup okunskap”

Lärarassistenter

En ny satsning på 475 miljoner kronor till lärarassistenter ute i kommunerna blir verklighet redan till hösten. Men satsningen delar kåren.
– Jag tycker att det bygger på en djup okunskap om hur svensk skola fungerar, säger mellanstadieläraren Petra Åkerström.

Skolchef klarade inte att spara på skolan – får sparken

Nedskärningar

Hässleholms skolchef Eva Andersson skulle spara 49 miljoner kronor från den budget hon föreslagit. Ett omöjligt uppdrag menade hon. Nu petas hon från posten. 

Ordningsomdömen

”Respektlöst och nedsättande med betyg som mäter vårt beteende”

Debatt

”Att införa betyg som ska mäta vårt beteende är nedsättande, inhumant och fullkomligt respektlöst. Vi är inte små hundvalpar som går att träna i lydnad och sedan ge tuggben ifall vi beter oss efter en mall”, skriver fyra elever i Huddinge.

Kommentera

Jan Björklunds svar: De flesta kommer tycka det är ganska bra

Politik

Många lärare hyser misstro till förslaget omdömen i ordning. 
Nu svarar Liberalernas partiledare Jan Björklund på kritiken.

L-läraren: Bättre med betyg än omdöme i ordning

Politik

Läraren och politikern Mårten Hemström går emot sitt eget parti och tycker det är fel att införa ett ordningsomdöme. Däremot skulle han gärna se betyg i ordning och uppförande.

”Tvinga mig inte att rangordna mina elever efter beteende”

Debatt

Maria Wiman, lärare i Huddinge, skriver ett öppet brev till Jan Björklund (L): ”Vi är många lärare som är trötta på att skoldebatten inte betonar orsakerna som är grunden till ordningsproblemen från första början”.

Kommentera

Ris och ros bland lärare om förslaget

Ordningsomdömen

En riksdagsmajoritet vill att skriftliga omdömen i ordning införs i svensk skola. Reaktionerna bland lärare andas både optimism och misstro kring förslaget.

Professorn: Därför är jag tveksam till ordningsbetyg

Ordning

Kritiken mot mot förslaget om skriftliga ordningsomdömen är stor bland framför allt lärare.
– Ingen kan egentligen uttala sig om effekten kring detta än så länge, säger Marcus Samuelsson, professor i pedagogik vid Högskolan Väst.

Läraren i Norge: De har en stor effekt här

Ordning

I Norge har betyg i ordning och uppförande i skolan funnits länge.
– Jag tycker det fungerar bra med betygen, säger läraren Anders Lundblad.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons