Regeringen ratar förslag om Lärarlönelyftet

I september förra året släppte Riksrevisionen (RiR) en granskning av införandet av Karriärstegsreformen och Lärarlönelyftet. Rapporten visar att Lärarlönelyftet har ökat lärarnas lönenivå och förbättrat förutsättningarna för yrkets attraktionskraft, men även att införandet av reformen har utformat en sämre arbetsmiljö på svensk skola.

Myndighetens rapport landade i ett par rekommendationer för att komma åt problemen.

För att motverka den uppdelning av lärarkåren som reformerna bidragit till, och samtidigt behålla möjligheten att premiera skickliga lärare, föreslår RiR att regeringen bör överväga att reglera Lärarlönelyftet så att det omfattar alla legitimerade lärare eller motsvarande – och ger en tydlig differentiering av de lönepåslag som möjliggörs av statsbidraget.

Men regeringen och Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, nobbar myndighetens förslag, som Dagens Arena var först med att rapportera om.

– Vi ser att det Riksrevisionen föreslår inte riktigt svarar upp mot de intentioner som vi har haft i regeringen när det gäller med att jobba med att förbättra löneutvecklingen för våra lärare, säger hon till Skolvärlden.

RiR föreslår även att regeringen ska skapa skarpare kriterier för att bedöma lärares kvalifikationer, som mer eller mindre blir lönesättande.

– Det är oerhört viktigt för regeringen att vi inte går in i den individuella lönesättningen, utan den sköts utav lönesättande chef på svensk arbetsmarknad. Sedan föreslår de också en revidering redan nu trots att reformen är ganska ung. Vi menar på den att den måste få verka över tid, men ska en förändring göras så måste det göras ihop med arbetsmarknadens parter som har varit med och tagit fram kriterierna för det här.

Hur ser du på klyftorna som uppstått inom lärarkåren genom Lärarlönelyftet?

– Det är viktigt nu att fortsätta jobba både mellan parterna, det vill säga arbetsgivarorganisationer och de fackliga organisationerna, för att få fram ett bra system för hur löneutveckling ska kunna gå till. Vi vill se att man över ett arbetsliv får bättre betalt. Vi har haft en för platt lönestruktur där det inte har lönat sig att vidareutbilda sig och ta på sig extra arbetsuppgifter och särskilt ansvar, säger Helene Hellmark Knutsson.

Ministern påpekar att hon har full förståelse för de som känner sig besvikna och som inte fick ta del av det statliga Lärarlönelyftet.

– Men då måste man kunna se att det finns ett sätt för mig att se en fortsatt löneutveckling och yrkesutveckling som lärare. Det är nästa steg, för det är ju också nationella professionsprogrammen som ska kunna visa på just karriär- och yrkesutveckling framöver.

Om Helene Hellmark Knutsson hade fått chansen att gå tillbaka och förbättra något med reformen så är det en del som hon särskilt hade velat förbättra.

– Det är självklart att implementeringen av Lärarlönelyftet hade kunnat göras bättre och många har vittnat om det efteråt att det gick väldigt fort från att statsbidraget skulle ansökas till att själva lönesättningen skulle ske.

För många kommuner som redan tidigare hade ett välutvecklat lönearbete för sina lärare så hittade man ganska snabbt implementeringsmodeller också för lärarlönelyftet, säger hon.

– För de (kommuner) som aldrig hade jobbat med det här tidigare så blev det väldigt trubbigt och skapade mycket missnöje. Vi hade kunnat både från regeringen och parternas sida säkert gjort mer för att underlätta implementeringen. Därför är det viktigt nu att reformen får verka över tid så att fler kan hitta strategier för att implementera det här på ett bra sätt som gör det transparent för lärare vad man kan göra för att få en yrkesutveckling och efterföljande löneutveckling, säger Helene Hellmark Knutsson.