Rekordtidigt avtal ska sätta press

Inte heller denna gång finns alltså några angivna nivåer för lönehöjningar i lärarfackens avtal med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Men tre områden pekas ut av samtliga parter som särskilt viktiga att stärka: Elevernas resultat, lärarnas löner och yrkets attraktionskraft.

– På lönesidan ser vi en positiv utveckling, och den måste fortsätta. Många kommuner inser redan att det är alldeles avgörande och jobbar med den frågan på ett sätt vi inte sett tidigare. Nu måste resten också göra det, annars kommer de inte ha några utbildade lärare kvar på sina skolor, säger Bo Jansson, ordförande Lärarnas Riksförbund.

Du menar att lärarbristen gör jobbet att höja lönerna?

– Det är ju en realitet att det påverkar, men vi är naturligtvis inte nöjda förrän alla lärare har rimliga förutsättningar och en bra lön. Vilka avtal vi än skriver så behövs en vilja från arbetsgivaren och hårt fackligt arbete både centralt och lokalt för att se till att det efterlevs. Vi kommer inte att vila.

Lärarna har fått högre löneökningar än genomsnittet sedan det förra avtalet skrevs, och Heléne Fritzon, ordförande i SKL:s förhandlingsdelegation, ser det förlängda avtalet som ett kvitto på att det jobb som kommunerna gjort sedan 2012 uppskattas av lärarorganisationerna.

– Annars hade vi ju inte kunnat förlänga. Vi är överrens om många saker, och en sak jag är nöjd med i det här avtalet är att kopplingen mellan resultat och lön är så tydlig, säger hon till Skolvälden.

Den som sätter höga betyg får högre lön?

– Nej, några sådana likhetstecken finns inte. Men den lärare som lyckas bra med att lyfta sina elever utifrån var de står, och som hjälper till att föra skolans verksamhet framåt ska belönas för det, säger hon.

En anledning att lärarorganisationerna vill ha ett tidigt avtal är de tre statliga lönemiljarderna som ska betalas ut hösten 2016. För att tydliggöra behovet av kommunala lönesatsningar som är helt frikopplade från de statliga pengarna vill man se till att de kommunala lönerevisionerna blir klara redan i vår.

– Vi vill hålla uppe tempot och inte ge kommunerna utrymme att sitta och vänta in pengar från staten. Det är ju ett krav både från oss och från staten att de pengarna inte ska påverka kommunernas egna satsningar, och på det här viset blir det tydligare hur de gör, säger Bo Jansson.

Lärarmiljarderna ska klubbas i Riksdagen i december. Skulle det av någon anledning inte gå igenom så har lärarfacken möjlighet att säga upp avtalet.

En annan statlig reform som nämns i avtalet är karriärtjänsterna. Parterna är eniga om att den reformen inte skötts tillräckligt bra och de ska komma med förslag på förbättringar.

– De tidsbegränsade anställningar av förstelärare och lektorer som vissa kommuner kör med är inte ok. Det var aldrig tänkt att reformen skulle användas så, och nu när vi och SKL är överrens om det så kan vi lättare kräva att staten tar ansvar för att driva igenom reformen på ett bättre sätt, säger Bo Jansson.

Den nya arbetsmiljöförordningen lyfts också in i avtalet. Den lyfter inte minst vikten av en god psykosocial arbetsmiljö.

– Den är nästan som skriven speciellt för lärare. Arbetsmiljöverket har ju också hanterat ett stort antal anmälningar från skolor de senaste åren. Från LR:s sida ska vi vara med och se till att den efterlevs bland annat med våra nya ”arbetsmijöpatruller” som kommer att besöka skolor, enligt samma modell som lönepatrullerna.

Avtalet från 2012, ”HÖK 12”, mellan Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet och SKL löper ut först den 31 mars, men det nya avtalet gäller från och med undertecknandet i går, den 16 november. Det påverkar dock inte de årliga lokala löneöversynerna ute i kommunerna. De ska genomföras som vanligt den första april varje år.