Rektor med revanschlust

Lina Axelsson Kihlblom har snart avslutat sitt första läsår som rektor för Ronnaskolan, i ett av landets tuffare förortsområden utanför Södertälje. Här har nästan en fjärdedel av eleverna varit i Sverige mindre än två år och i förskoleklassen är andelen ännu högre. Skolinspektionen har tidigare kritiserat skolan för bristande svenskundervisning och för att bara 58 procent av eleverna lämnade skolan med gymnasiebehörighet ifjol, men nu ska det bli ändring. Lina Axelsson Kihlbloms mål är att överträffa rikssnittet på 88 procent år 2016.

– Jag känner så enormt starkt att det inte är fel på de här eleverna. Det är skolan som inte har hunnit med i utvecklingen. En skola med flerspråkiga elever kan prestera precis lika bra som en skola med elever med svensktalande akademiska föräldrar, säger Lina Axelsson Kihlblom.

Hon hade själv en besvärlig låg- och mellanstadietid fylld av motgångar och speciallärarinsatser för sin dyslexi.

– Skolan innebär utmaningar byggda för en speciell sorts egenskaper: man ska kunna språket, kunna hantera språket, kunna minnas och sitta still. Det handlar om att passa in i mallen och kan man inte det så misslyckas man och som barn kan man inte skilja på prestation och person.

När Lina Axelsson Kihlblom gick i sexan kom hon fram till att hon minsann skulle lyckas med skolan. Efter att ha lämnat både högstadiet och gymnasiet med toppbetyg läste hon till jurist.

– Jag jobbade fram strategier som gjorde att jag kunde lyckas trots dyslexin. Dem har jag haft med mig sedan dess, tillsammans med en passion för utanförskapet. Jag kan identifiera mig med att inte prestera i skolan, samtidigt som jag har känt sötman av framgång i studierna.

Nu arbetar hon i stället med att organisera och motivera Ronnaskolans lärare och elever för att de ska få uppleva samma resa.

– Jag är återigen tolvåringen som säger att nu jävlar har jag tre år på mig. Det är lite samma övertygelse.

Och vad är din strategi här?

– Man måste anpassa undervisningen efter eleverna. Här finns väldigt få ”duktiga flickor” som sitter tyst och lär sig dumheter utan att veta vad man ska ha dem till. Därför måste vår utgångspunkt vara att undervisningen är relevant.

Ronnaskolan arbetar med att förändra undervisningen så att den utgår från stora, öppna frågor som berör alla oavsett bakgrund.

– Om man till exempel ber eleverna att beskriva sitt drömhem har alla olika idéer. Genom att utgå från dem kan man hålla eleverna engagerade samtidigt som läraren formativt styr arbetet så att eleven utvecklar de förmågor som han eller hon behöver utveckla.

Genom att se över schemaläggningen och skapa ämnesverkstäder kan skolan nu erbjuda 100 platser i veckan i särskilt stöd, som åtgärdande arbete. Nu arbetar skolan med att förebygga språk- och kunskapsbrister.

I höst införs tvålärarsystem i årskurs 7 till 9. Planen är att även ha två lärare på vissa lektioner på mellanstadiet. På lågstadiet har det blivit mer undervisning i halvklass för hinna möta eleverna individuellt.

– Det svåraste att nå är den svarta lådan, undervisningen. Därför går vi in i tvålärarsystem. Med en kollega i klassrummet kan man tillsammans utveckla nya metoder och se till att en stökig elev inte saboterar för en hel klass.

Eftersom många elever inte talar flytande svenska ses den språkutvecklande undervisningen som ett ämne
i alla ämnen.

– Vi uppmärksammar hur vi jobbar språkligt i klassrummet. Till exempel går vi igenom fem nya ord i varje ämne varje vecka. På nio år blir det väldigt många ord. Vi satsar också jättestort på IT i undervisningen.

Skolan ska börja med läsplattor i årskurs 1 för läsinlärning. Eleverna i årskurs 6–9 har fått en egen dator som kan hjälpa dem att överbrygga språkliga hinder och öka motivationen.

– Det finns filmer och andra sätt att ta till sig undervisningen om man inte kan språket, och vill vi ha elever som känner sig förtrogna med att kommunicera och presentera sina idéer så måste de få möjlighet att öva på det med hjälp av IT.

Har resultaten förbättrats?

– För de nationella proven ser vi en positiv utveckling på vissa områden och andra inte, men vi har bara prövat nytt under ett läsår, så vi kan inte förvänta oss så mycket. I år hade vi också en ovanligt stor grupp med nyanlända elever i nian.

Det låter dyrt med tvålärarsystem och IT-satsningar. Har ni fått större anslag?

– Nej, men vi får förhöjd skolpeng för nyanlända elever de två första skolåren. Kommunen har sagt att de ska skjuta till lite för tvålärarsystemet, men vi vet inte hur mycket, så jag ångar på lite. Det handlar också om hur vi använder våra resurser.

Lina Axelsson Kihlblom har till exempel sett över assistentlösningarna och försöker rekrytera personer med arbetsmarknadsstöd för servicetjänster. Hon tror på en flexibel organisation, som hela tiden anpassar sig efter elevgrupperna och testar nytt när saker inte fungerar.

– Rektorsrollen på en sådan här skola är lite av ett politiskt uppdrag, att jag ska visa att det är möjligt. Låga resultat handlar inte om eleverna utan om skolan och segregationen. Att placera alla nyanlända i samma skolor är lika konstigt som att placera alla dyslektiker i Småland. Det skulle inte bli så bra nationella prov i svenska där heller. Vi måste ha mer uppblandade skolor för man har mycket att lära av varandra.

Lina Axelsson Kihlblom

Ålder: 41 år
Familj: Man och två barn.
Utbildning: Naturvetenskapligt gymnasium och juristexamen i Sverige. Studier i psykoanalys, neuro-lingvistisk programmering och kinesisk medicin i Irland.
Karriär: EU-rättsjurist i Luxemburg, marknadschef för www.anam.com och entreprenör inom psykologi i Irland, speciallärare på Jordbromalmsskolan och Mälarhöjdens skola, skolinspektör på Skolverket, skolledare för Enskede byskola, Snitz grundskola och Vasa byskola. Sedan augusti rektor för Ronnaskolan.