Annons

Så motverkar du konspirationsteorier i klassrummet

Publicerad 20 mars 2018

Fakta

Konspirationsteori enligt Statens medieråd

”En konspirationsteori är en ofta fascinerande hypotes eller teori om en sammansvärjning som går ut på att en grupp med mycket eller viss makt försöker få ännu mer makt. Några andra har upptäckt detta och vill nu avslöja sanningen. De kallas för konspirationsteoretiker.”

Fakta

Konspirationsteorier i klassrummet

Av 100 lärare som Expo frågade under 2016 stötte 9 av 10 på konspirationsteorier i klassrummet – men hur ofta varierade. De vanligaste teorierna uppgavs vara:

  • Illuminati – någon ond makt styr världen.
  • 9/11 var ett insiderjobb av amerikanska myndigheter.
  • USA:s agerande i Mellanöstern har andra skäl än de som officiellt anges.
  • Judar styr världen/USA.
  • Månlandningen har aldrig ägt rum.
  • Förintelsen skedde inte på det vis som den beskrivs.

Fakta

Några av de vanligaste teorierna

Förintelsen är en bluff

  • Den här historierevisionistiska och i grunden antisemitiska konspirationsteorin finns i flera varianter, som i större eller mindre grad förnekar sanningen i vittnesmål och dokument om förföljelserna och dödandet.

Vi förgiftas sakta med fluor 

  • Att fluor tillsätts i dricksvattnet för att förebygga karies pekas av konspirationsteoretiker ut som ”en långsam förgiftning”, en sammansvärjning av myndigheterna.

Palmemordet och Estonia-katastrofen

  • I alla år efter Palmemordet har det funnits människor som hållit liv i andra hypoteser – vanligast att grupper inom den svenska polisen och/eller i Sydafrika låg bakom mordet.
  • När det gäller Estonia har spekulationerna gällt att fartyget sänktes för att det smugglade en hemlig last. 2015 trodde fortfarande tre procent att fartyget sänktes medvetet.

Läkemedelsindustrin vill hålla folk sjuka

  • En mer generell konspirationsteori är att läkemedelsindustrin arbetar för att hålla folk sjuka och medicinberoende. Teorin är ganska spridd i Sverige: 15 procent av de tillfrågade var mer eller mindre inne på den linjen 2015.          

Källa: Expo

Fakta

Så kan du jobba med källkritik

  • På skolverket.se finns det många tips på hur det går att arbeta med källkritik i undervisningen, till exempel med hjälp av en checklista med frågor att ställa sig när man hittar en webbsida som verkar intressant.
  • Där berättas också om metoden samtalsgoogling där läraren tillsammans med eleverna formulerar sökfrågor, diskuterar val av söktermer, tittar på och värderar de träffar som dyker upp. Det kan skapa tillfälle att värdera källor utan att fokusera på eventuella konspirationsteorier som finns i gruppen.
  • Man kan alltså påverka utan att utmana de föreställningar som finns.
  • ”Kolla källan” på skolverket.se har en idélåda med exempel och tips. En fråga att gemensamt ställa sig är till exempel: Vad är skillnaden på nyhetsspridning och ryktesspridning?                    

Källa: Expo

Relaterat

Månlandningen 1969 ägde aldrig rum. Estonia sänktes medvetet. Läkemedelsindustrin vill hålla folk sjuka. 
Sociala medier och möjligheten att dela information och filmer på nätet har gjort att konspirationsteorier kan frodas mer än någonsin.
– Behovet av att bemöta sådana här tendenser är större nu, säger Erik Sidenbladh, journalist och författare.
Nu utbildas lärare i att bättre hantera och förstå konspirationstänkande.

För några år sedan uppmärksammade Stiftelsen Expo att konspirationstänkande gång på gång kom upp till diskussion med ungdomar under föreläsningar på skolor runt om i Sverige. Och det var inte det enda stället man stötte på konspirationsteorier.

– Expo bevakar organiserad intolerans på nätet och där kunde vi också se större rörelse kring konspirationsteorier, det var inte bara de traditionella högerextrema konspirationsteorierna, förklarar Maria-Pia Cabero, som på den tiden var utbildningsansvarig på Expo och inledningsvis projektledare för projektet bakom boken ”Med myter som vapen”.

Maria-Pia Cabero.Expo drev projektet 2016 till 2017, med stöd från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Inom projektet har också ett hundratal lärare fortbildats i samarbete med Lärarnas Riksförbund.

– Vår upplevelse var att konspirationstänkandet ökat, säger Maria-Pia Cabero.

Med internet, sociala medier och så många alternativa vägar att få information växer många ungdomar upp med en helt annan bild av verkligheten än den etablerade. 

Konspirationstänkandet kan, enligt boken, gå så långt att det blir personers och gruppers hela tankevärld och ideologi. 

Där har lärarna en viktig roll att spela. Skolan är en av de viktigaste mötesplatserna mellan vuxenvärlden och ungdomarnas värld. Men lärarnas möjlighet att komma åt problemet är inte helt enkel. Mer information tenderar att resultera i att fler ungdomar övergår till att tro på konspirationsteorierna.

Erik Sidenbladh.– Det finns en märklig paradox i att om man tar upp och varnar för konspirationsteorier så leder det ofta till att man sprider dem till andra. Det handlar om lättfattliga förklaringar som människor hellre tar till sig än komplicerade men mer realistiska förklaringar, säger Erik Sidenbladh, journalist och författare till ”Med myter som vapen”.

Ungdomarna som tror på konspirationsteorierna är ofta extremt kunniga på området.

– Det är så att man måste ju kunna mycket om teorierna och de som tror på dem har läst på. De utgår från att deras motståndare inte talar sanning utan bara vill pracka på dem falska samhällsuppfattningar när de själva sitter inne med den riktiga sanningen, säger Erik Sidenbladh.

”Många gånger går det ut på att någon döljer något för oss.”

Det svåra med konspirationsteorierna, och som gör det ännu svårare att bemöta dem, är att de ofta innehåller komponenter som är sanna, och som går att verifiera. Och grundläggande i alla konspirationsteorier är att de underkänner den etablerade, officiella versionen av vad som har hänt. 

Ur ”Med myter som vapen”:

”Konspirationsteoretiker nöjer sig till exempel inte med de fakta som kommit fram om bakgrunden till attentaten vid 9/11 och Charlie Hebdo. De ser andra, större konspirationer bakom dem. En viktig teknik för dem som vill sprida idén om konspirationer är att plocka russinen ur kakan. De väljer ut några detaljer som stöder deras tes, ofta några perifera eller i sammanhanget irrelevanta fakta.

På dem byggs en berättelse som påstås motbevisa den etablerade förklaringen (som ofta ligger närmare till hands).”

– Teoretikerna plockar ut några små bitar som stämmer, men bygger ihop dem på ett sätt som inte stämmer med etablerad vetenskap och inte heller följer vetenskapliga kriterier för hur man ska validera kunskap och testa sannolikhet. Så visst finns det lite sanning också i de här teorierna, men det gör inte hela teorin till sanning, poängterar Erik Sidenbladh.

Propaganda, myter och hörsägen fyller ofta olika funktioner

I boken ges bland annat exemplet med USA:s krigsföring utomlands:

”Ja, det är helt oomstritt att oljekällorna har stått i fokus för USA:s politik och krigföring i Mellanöstern. Och ja, USA gav på 1980-talet vapen till afghanska motståndsmän för att skada Sovjet som då ockuperade landet. Det är belagda accepterade sanningar som stöds av oberoende vittnesmål, granskande journalistik och officiella dokument och uttalanden. Men nej, det är inte bevis för att USA medvetet har skapat IS för att sprida kaos i Mellanöstern och misskreditera muslimer i resten av världen, även om vissa människor tycker att det är troligt. Det senare är en konspirationsteoretisk slutledning.”

När Expo är ute på skolor pratar de ofta om vikten av att vara kritisk till det man läser. Maria-Pia Cabero igen:

– Det finns ibland ett glapp där. Propaganda, myter och hörsägen fyller ofta olika funktioner och jag har upplevt många gånger att det kan vara ganska svårt för ungdomar att titta på källor och bedöma information när man inte har ramverk att sätta in det i, säger hon.

Hon deltog i några av de gruppsamtal med ungdomar som ligger till grund för boken.

– Vissa av dem vi pratade med var ofta inne på de här teorierna medan andra undrade vad det här var för något. Generellt tyckte de att det var spännande att prata om, berättar hon.

Det var många av eleverna som tidigare hade hört talas om någon konspirationsteori, men när de fick vidare frågor om olika detaljer så saknade de ofta djupare kunskap berättar Maria-Pia Cabero.

En sådan är exemplet om den vikta dollarsedeln.

– Illuminati är en slags högre makt som människor inte riktigt vet om. Det har hänt så mycket konstiga saker. Det går att vika en dollarsedel som visar massa 

historiska händelser, det är ingen slump, sa en av ungdomarna som deltog i gruppintervjuerna.

Erik Sidenbladh förklarar att en del konspirationsteorier kombinerar gamla fördomar med exempel från det senaste som har hänt.

– Om man följer de här sajterna som räknas upp i boken så ser man ju hur snabbt man plockar upp aktuella händelser och får dem att passa in och bli en del av den stora övergripande konspirationen.

Vid en av gruppintervjuerna med ungdomar i åldern 15 till 18 år sa en av intervjupersonerna:

– Vet du vad Q33NYC blir på Wingdings? Det var flightnumret på första planet som flög in i World Trade Center. Och översatt till Wingdings blir det ett flygplan, två höghus, en dödskalle, en davidsstjärna och en tummen-upp. Fattar du vilka som låg bakom eller?

Det kändes viktigt att skriva boken i skuggan av utvecklingen av Trumps USA.

Konspirationsteorier har förekommit i många århundraden. Det har varit berättelser och föreställningar om farliga grupper som förts vidare i muntlig tradition, och senare i böcker och tidningar. I ”Med myter som vapen” har de farliga grupperna pekats ut som hot med onda syften och hemliga omstörtande planer.

Dagens konspirationsteoretiska värld domineras av ett ganska litet antal propagandister som ofta säger sig ha fått visioner om sanningen. Men de anknyter också till de gamla myterna om hemliga maktgrupper, människor från andra länder och religioner eller rentav andra planeter.

Enligt ”Med myter som vapen” är svenska konspirationistiska sajter starkt influerade av amerikanska konspirationsteorier. Ofta är de svenska texterna direkta översättningar.

– Jag vet inte exakt varför, men det finns orsaker i USA:s historia som gör att misstron mot staten och etablissemanget är större än i andra länder. Kanske också en öppenhet för alternativa religioner, säger Erik Sidenbladh.

Men är det verkligen något problem om några svenska tonåringar tror att hela tillvaron är riggad?

– Ja, det är faktiskt det, förklarar Erik Sidenbladh.

– Om allt fler människor börjar tvivla på samhällsinstitutionerna och att ens land styrs på ett rättfärdigt sätt så minskar ju tilliten, viljan att engagera sig och samarbeta som en god medborgare, säger han och förklarar att det kändes viktigt att skriva boken i skuggan av utvecklingen av Trumps USA.

Blir ungdomar kvar i konspirationstänkande kan det växa ut till andra sorters extrema politiska uppfattningar.

– Tittar man på extremisters tankemässiga historia kan man nog se linjer från uppfattningar som de antog i skolan som sedan finns kvar in i vuxenlivet, säger Erik Sidenbladh.

Och att inte motverka konspirationstänkande tycker han passar dåligt ihop med skolans uppgift att främja demokratisk medvetenhet och vetenskapliga resonemang.

– Så därför, tycker jag, kan inte skolan acceptera att en del av eleverna går runt och bär på, och eventuellt sprider, såna här falska och samhällsskadliga idéer. Men problemet är ju hur skolan kan tackla dem, säger han.

Och det är här ”Med myter som vapen” kommer in. Med boken hoppas Expo kunna stötta och hjälpa lärare att bättre hantera och förstå konspirationstänkande.

Det är en utmaning att känna igen myter.

I boken finns ett kunskapsperspektiv – en möjlighet för lärarna att själva gå in och slå upp och läsa mer om saker som eleverna kanske har aktualiserat i klassrummet. Till det kommer synpunkter och tips på hur man kan ta upp dem i en diskussion.

Maria-Pia Cabero igen:

– Det är en utmaning att känna igen myter. Många gånger går det ut på att någon döljer något för oss, det är svart eller vitt och det gäller att få unga och vuxna att känna igen det narrativet, säger hon.

Både Maria-Pia Cabero och Erik Sidenbladh rekommenderar återkommande undervisning i källkritik. Och i boken får lärare exempel på hur de ska jobba mot propaganda, hur man kan kontrollera olika källor och hur eleverna kan lära sig granska bilder. 

När det kommer till diskussion menar Erik Sidenbladh att man måste ta teorierna och de som förespråkar dem på allvar.

– Håna aldrig. Om en människa, ung eller gammal, hamnar i en situation som offer så låser sig dialogen komplett. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Anna Ekström om friskolejättens jobbannons: ”Olidligt”

Får kritik

En annons från AcadeMedia har fått många i skolans värld att rasa.

Per Kornhall: ”Vad är det för cyniskt monster vi har skapat?”

Skolsystem

Per Kornhall skriver om Academedias anställningsannons.

Annons
Annons
Annons
Nedskärningar i skolan

Sju av tio kommuner sparar på skolan 2020

Granskning

En majoritet av Sveriges kommuner lever inte upp till skollagens krav, visar Skolvärldens undersökning bland fackligt aktiva lärare.

Här protesterar hundratals mot nedskärningarna

Skolmarschen

”Hör oss vråla, sluta snåla!” 
Så lät det när hundratals personer samlades på Sergels torg för att protestera mot nedskärningarna i skolan. 

Annons
Annons

Skolmarschen: ”Enough is enough”

Skolmarschen

Under helgen samlades lärare, syvare och föräldrar i hela landet för att protestera mot nedskärningar i skolan.

Annons

Lärarna demonstrerar i Norrköping: ”Har knutit handen i fickan”

Skolmarschen

Lärare i Östergötland har tröttnat på kommunernas sparande. 

Piteå marscherar mot nedskärningar: ”Nu får det vara nog”

Skolmarschen

På söndag samlas demonstranter i Piteå för att protestera mot nedskärningar i skolan. 

Lärare i ny protest: ”Antingen kämpar vi eller så dör vi”

Skolmarschen

I helgen väntas landets gator fyllas av tusentals människor som protesterar mot nedskärningarna på skolan.

”Skolan behöver spela en ännu större roll i samhället”

Debatt

”En tydlig vision om vilken större roll skolan bör ha i samhället är första steget för att skolan ska prioriteras i kommande regerings- och kommunalbudgetar”, skriver Pontus Edenberg.

Kommentera

Hjälp! Robotarna kommer – vad skola vi göra?

Blogg

”Jag tror verkligen att långsiktig glädje i arbetet som lärare förutsätter att vi inte bara lär ut, utan också själva lär nytt”, skriver David Haas.

Forskning

Hon tar skolforskningen närmare lärarnas egna frågor

Forskning

Helena Sagar genomför ett forskningsprojekt som utgår från lärarnas egna frågor. 

”Var finns visionen för svensk skola?”

Debatt

”Skolverkets inbjudan till lärare att medverka i en ”revidering” av läroplanen är ett sofistikerat sätt att ytterligare inkludera lärarna i ett system som knappast bidrar till att höja kvaliteten på skolarbetet”, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

Specialpedagogens 5 tips: Så minskar du behovet av extra anpassningar

Extra anpassningar

Genom att arbeta strukturerat utifrån en gemensam grund, når man många elever och behovet av extra anpassningar minskar. Det menar specialpedagogen Diana Storvik.

Nationella prov

Svensklärare ryter till om nationella proven: ”Blir makabert”

Nationella proven

De långa bedömningsanvisningar får svensklärare att tvivla på sin egen kompetens, menar Filippa Mannerheim.

Ny undersökning: Därför är lärare positiva till nationella prov

Nationella prov

En majoritet av lärarna i grundskolan uppskattar de nationella proven. Det visar nya siffror från Skolverket.

Debatt

”8 uppgifter vi lärare vill ha assistenter till”

Debatt

”Lärarassistenter måste ha en enhetlig befattningsbeskrivning, baserad på vad lärarna själva anser sig behöva. Det här är våra förslag”, skriver lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

Kommentera

”Vi lärare behöver verktyg för att reglera vår arbetstid”

Debatt

”Ett sådant verktyg tror jag är nyckeln till att slippa att vi i november har tagit på oss så mycket att vi inte orkar längre”, skriver läraren Emelie Johansson.

Kommentera

Nu ska glädjebetygen stoppas

Betyg

Betygsutredningen får i uppdrag att utreda hur betygsinflation kan motverkas.

Anders Hansen: ”Digitala verktyg gynnar de duktiga eleverna”

Skärmdebatten

Digitala verktyg har sin plats i klassrummet men mobilen ska inte med, om hypade psykiatern Anders Hansen får bestämma.

Forskarna: Ge lärarna makten att definiera elevernas utveckling

Bedömning

Ju mer vi fokuserar på skolans resultat desto sämre går det, menar didaktikprofessorn Magnus Hultén.

Tidskriftspriset

Skolvärlden nominerad till Tidskriftspriset – igen

Nominering

För andra året i rad är Skolvärlden nominerad till det prestigefyllda Tidskriftspriset.

Betyg

”Bakom kritiken mot kunskapskrav finns en outtalad misstro”

Debatt

Betygsexperten Per Måhl om varför han är starkt kritisk till relativa betyg.

Kommentera

Betygsexperten: ”Så bör kunskapskraven se ut för att alla ska förstå”

Debatt

”Skolverkets betygskriterier är inte bra och de nuvarande kunskapskraven är sämre. Så här borde kunskapskraven se ut”, skriver Per Måhl.

Kommentera
Debatt

Forskarna: ”Skolverket osynliggör minoriteter i historieundervisningen”

Debatt

Svenska elever riskerar att missa viktiga kulturella lärdomar från närområdet i och med Skolverkets förslag om ny kursplan för historia, skriver forskarna Thomas Nygren och Olle Nolgård vid Uppsala universitet.

Kommentera

Per Kornhall: Fem kännetecken för en bra skola

Skolutveckling

Per Kornhall bloggar om fem framgångsfaktorer för skolor:
”Om man bestämmer sig för att göra skillnad på riktigt och inte ger upp så kommer man att till slut lyckas. Hatten av för Vårbyskolans rektor och lärare. Det är uppenbart att de vet precis vad de gör.”

Lärarutbildning

Rebecca Roth: ”Antalet lärosäten bör halveras”

Utbildning

LR Studs ordförande reagerar på stoppade lärarutbildningar.

”Bilden av Sydkoreas skola stämmer inte”

Internationellt

Sydkorea målas ofta upp som en nation med en superskola och hårt drillade elever. Enligt den sydkoreanska antroprologen Hyonkyong Kim är det en felaktig bild.

Kurs- och ämnesplaner

Sminkade kursplaner – det här duger inte, Skolverket!

Blogg

”Vi lärare har fortfarande inte något att hålla i och relatera elevernas kunskaper till när det gäller kunskapsnivåer än tidigare”, skriver Nicklas Mörk.

Nya kursplanerna: ”Man har lyssnat på lärarna”

Kurs- och ämnesplaner

Mindre detaljnivå, bättre åldersanpassning och tydligare fokus på fakta. Det är några av målen med Skolverkets förslag på nya kurs- och ämnesplaner.

”Dags att byta fokus från bedömning till lärande”

Debatt

”Med en skola som fokuserar på begripligt lärande och undervisning får vi mer motiverade och professionella lärare, elever som begriper och en minskad psykisk stress för alla”, skriver läraren Johan Alm.

Kommentera
Debatt

Slutreplik: ”Ansvaret för arbetsmiljön ligger på huvudmannen”

Debatt

”Johanna Jaara Åstrand, om du anser att det för dina medlemmar uppstått ”en osund anmälningskultur”, varför kräver du inte av de ansvariga, att reda ut vad som gäller för våra barn och dina medlemmar?”, skriver skoldebattörerna Jiang Millington och Claes Jenninger i en slutreplik.

Kommentera

Replik: ”Det krävs en lagstiftning som ger lärare rätt att agera”

Replik

”Det är orimligt att lärare som bedöms ha gjort ett riktigt ingripande ändå drivs vidare av myndigheterna på grund av att den ordningsstörande eleven uppger sig kränkt”, svarar Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet, i en replik.

Kommentera

”Trygghet i skolan är trygga relationer”

Debatt

”I stället för att försvara sina medlemmar i Lärarförbundet mot försumliga arbetsgivare vill Johanna Jaara Åstrand lägga ytterligare ansvar på dem för tryggheten i skolan”, skriver skoldebattörerna Jiang Millington och Claes Jenninger.

Kommentera

”Inför ett gymnasialt basår”

Debatt

”Så skapas bättre förutsättningar att klara kurserna på gymnasiet, och elevernas chans att få högre betyg ökar”, skriver läraren Ola Alfredsson.

Kommentera
Likvärdighet

Specialpedagoger prisas för likvärdighetsarbete: ”Vi jobbar stenhårt”

Likvärdighet

Elva lärare i Kalmarsunds gymnasieförbund prisas för sitt arbete för ökad likvärdighet.

Lärarbrist – då fick eleverna gamla betyg

Lärarbrist

I lärarbristens spår har elever i Gällivare inte fått sin garanterade undervisningstid i vare sig musik eller hem- och konsumentkunskap. Det har gjort att elever inte kunnat få några nya betyg – istället har de som fick ett terminsbetyg från hösten fått det överflyttat till läsårsbetyget.

Guldäpplet

De är årets vinnare av Guldäpplet

Guldäpplet

Här är årets vinnare av Guldäpplet.
– Vi står här idag för att vi faktiskt har presterat något, säger Johan Sköld.

Svensk lärarbrist och segregation i ny EU-rapport

Rapport

EU:s utbildningskommissionär: ”Vi måste framförallt satsa på lärarna”

90-talets skolreform

”Ingen hindrade regeringen från att vända upp och ner på allt”

Blogg

Per Kornhall efter mötet med förra skolministern Beatrice Ask: ”Regeringen hade bråttom. Så bråttom att de inte hann med att utreda konsekvenser”.

Tidigare skolministern pressas om 90-talets skolreformer

Friskolereformen

Beatrice Ask genomförde den omdiskuterade friskolereformen under sin tid som skolminister. I podcasten ”Kornhall & Skogstad” pressas hon om sitt politiska agerande under 90-talet.

Skolupproret: ”Vi har snackat nog – det är dags att agera”

Debatt

”Förskolans, fritidshemmens och skolans personal får betala nedskärningarna med sin hälsa med höga sjukskrivningstal som följd. Det är dags att agera”, skriver företrädare för Fritidshems- Lärar- och Skolledarupproret.

Kommentera
Klimat

Så ska lärare få hjälp med klimatfrågan: ”Behöver jävlar anamma”

Klimatet

Nu kommer boken som hjälper lärare med vår tids mest brännande fråga.

Skolplattformar

LR vill se nationell digital plattform: "Ett enormt slöseri"

Teknik

Flera digitala skolplattformar skrotas efter kritik från lärare och föräldrar.

Lärarbrist

Ny statistik: Allt fler lärare jobbar efter 65

Lärarkåren

Antalet yrkesaktiva lärare som är 65 eller äldre ökar hela tiden och har mer än fördubblats sedan 2010, visar färska siffror.

Tioårig grundskola

Lärare om tioårig grundskola: ”Ger möjligheter”

Reform

Regeringen är överens med C och L om att införa en tioårig grundskola. 

 

”Varför kan inte läraren vara en kompis?”

Debatt

”Det behöver inte vara ett problem att lärare och elever umgås på fritiden”, skriver lärarstudenten Erik Rezazadeh. 

Kommentera

Efter fackets anmälan och besparingar – nu avgår politikerna

Kommunkrisen

Efter att ha sparkat utbildningschefen som motsatte sig tuffa skolbesparingar avgår toppolitikerna.
– En fullständig cirkus, säger LR:s Niclas Wahlgren.

Här stöttar de lärarna på nedläggningshotade skolan

Manifestation

En kommunal skola hotas av nedläggning för att ge plats åt en friskola. Då kliver föräldrarna in och protesterar.

Idrott och hälsa

Idrottslärarna efter nya timplanen: Vi jobbar mer än någonsin

Idrott och hälsa

Lärare vittnar om stora skillnader när idrott och hälsa fått mer undervisningtid. 

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons