Annons

Så motverkar du konspirationsteorier i klassrummet

Publicerad 20 mars 2018

Fakta

Konspirationsteori enligt Statens medieråd

”En konspirationsteori är en ofta fascinerande hypotes eller teori om en sammansvärjning som går ut på att en grupp med mycket eller viss makt försöker få ännu mer makt. Några andra har upptäckt detta och vill nu avslöja sanningen. De kallas för konspirationsteoretiker.”

Fakta

Konspirationsteorier i klassrummet

Av 100 lärare som Expo frågade under 2016 stötte 9 av 10 på konspirationsteorier i klassrummet – men hur ofta varierade. De vanligaste teorierna uppgavs vara:

  • Illuminati – någon ond makt styr världen.
  • 9/11 var ett insiderjobb av amerikanska myndigheter.
  • USA:s agerande i Mellanöstern har andra skäl än de som officiellt anges.
  • Judar styr världen/USA.
  • Månlandningen har aldrig ägt rum.
  • Förintelsen skedde inte på det vis som den beskrivs.

Fakta

Några av de vanligaste teorierna

Förintelsen är en bluff

  • Den här historierevisionistiska och i grunden antisemitiska konspirationsteorin finns i flera varianter, som i större eller mindre grad förnekar sanningen i vittnesmål och dokument om förföljelserna och dödandet.

Vi förgiftas sakta med fluor 

  • Att fluor tillsätts i dricksvattnet för att förebygga karies pekas av konspirationsteoretiker ut som ”en långsam förgiftning”, en sammansvärjning av myndigheterna.

Palmemordet och Estonia-katastrofen

  • I alla år efter Palmemordet har det funnits människor som hållit liv i andra hypoteser – vanligast att grupper inom den svenska polisen och/eller i Sydafrika låg bakom mordet.
  • När det gäller Estonia har spekulationerna gällt att fartyget sänktes för att det smugglade en hemlig last. 2015 trodde fortfarande tre procent att fartyget sänktes medvetet.

Läkemedelsindustrin vill hålla folk sjuka

  • En mer generell konspirationsteori är att läkemedelsindustrin arbetar för att hålla folk sjuka och medicinberoende. Teorin är ganska spridd i Sverige: 15 procent av de tillfrågade var mer eller mindre inne på den linjen 2015.          

Källa: Expo

Fakta

Så kan du jobba med källkritik

  • På skolverket.se finns det många tips på hur det går att arbeta med källkritik i undervisningen, till exempel med hjälp av en checklista med frågor att ställa sig när man hittar en webbsida som verkar intressant.
  • Där berättas också om metoden samtalsgoogling där läraren tillsammans med eleverna formulerar sökfrågor, diskuterar val av söktermer, tittar på och värderar de träffar som dyker upp. Det kan skapa tillfälle att värdera källor utan att fokusera på eventuella konspirationsteorier som finns i gruppen.
  • Man kan alltså påverka utan att utmana de föreställningar som finns.
  • ”Kolla källan” på skolverket.se har en idélåda med exempel och tips. En fråga att gemensamt ställa sig är till exempel: Vad är skillnaden på nyhetsspridning och ryktesspridning?                    

Källa: Expo

Relaterat

Månlandningen 1969 ägde aldrig rum. Estonia sänktes medvetet. Läkemedelsindustrin vill hålla folk sjuka. 
Sociala medier och möjligheten att dela information och filmer på nätet har gjort att konspirationsteorier kan frodas mer än någonsin.
– Behovet av att bemöta sådana här tendenser är större nu, säger Erik Sidenbladh, journalist och författare.
Nu utbildas lärare i att bättre hantera och förstå konspirationstänkande.

För några år sedan uppmärksammade Stiftelsen Expo att konspirationstänkande gång på gång kom upp till diskussion med ungdomar under föreläsningar på skolor runt om i Sverige. Och det var inte det enda stället man stötte på konspirationsteorier.

– Expo bevakar organiserad intolerans på nätet och där kunde vi också se större rörelse kring konspirationsteorier, det var inte bara de traditionella högerextrema konspirationsteorierna, förklarar Maria-Pia Cabero, som på den tiden var utbildningsansvarig på Expo och inledningsvis projektledare för projektet bakom boken ”Med myter som vapen”.

Maria-Pia Cabero.Expo drev projektet 2016 till 2017, med stöd från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Inom projektet har också ett hundratal lärare fortbildats i samarbete med Lärarnas Riksförbund.

– Vår upplevelse var att konspirationstänkandet ökat, säger Maria-Pia Cabero.

Med internet, sociala medier och så många alternativa vägar att få information växer många ungdomar upp med en helt annan bild av verkligheten än den etablerade. 

Konspirationstänkandet kan, enligt boken, gå så långt att det blir personers och gruppers hela tankevärld och ideologi. 

Där har lärarna en viktig roll att spela. Skolan är en av de viktigaste mötesplatserna mellan vuxenvärlden och ungdomarnas värld. Men lärarnas möjlighet att komma åt problemet är inte helt enkel. Mer information tenderar att resultera i att fler ungdomar övergår till att tro på konspirationsteorierna.

Erik Sidenbladh.– Det finns en märklig paradox i att om man tar upp och varnar för konspirationsteorier så leder det ofta till att man sprider dem till andra. Det handlar om lättfattliga förklaringar som människor hellre tar till sig än komplicerade men mer realistiska förklaringar, säger Erik Sidenbladh, journalist och författare till ”Med myter som vapen”.

Ungdomarna som tror på konspirationsteorierna är ofta extremt kunniga på området.

– Det är så att man måste ju kunna mycket om teorierna och de som tror på dem har läst på. De utgår från att deras motståndare inte talar sanning utan bara vill pracka på dem falska samhällsuppfattningar när de själva sitter inne med den riktiga sanningen, säger Erik Sidenbladh.

”Många gånger går det ut på att någon döljer något för oss.”

Det svåra med konspirationsteorierna, och som gör det ännu svårare att bemöta dem, är att de ofta innehåller komponenter som är sanna, och som går att verifiera. Och grundläggande i alla konspirationsteorier är att de underkänner den etablerade, officiella versionen av vad som har hänt. 

Ur ”Med myter som vapen”:

”Konspirationsteoretiker nöjer sig till exempel inte med de fakta som kommit fram om bakgrunden till attentaten vid 9/11 och Charlie Hebdo. De ser andra, större konspirationer bakom dem. En viktig teknik för dem som vill sprida idén om konspirationer är att plocka russinen ur kakan. De väljer ut några detaljer som stöder deras tes, ofta några perifera eller i sammanhanget irrelevanta fakta.

På dem byggs en berättelse som påstås motbevisa den etablerade förklaringen (som ofta ligger närmare till hands).”

– Teoretikerna plockar ut några små bitar som stämmer, men bygger ihop dem på ett sätt som inte stämmer med etablerad vetenskap och inte heller följer vetenskapliga kriterier för hur man ska validera kunskap och testa sannolikhet. Så visst finns det lite sanning också i de här teorierna, men det gör inte hela teorin till sanning, poängterar Erik Sidenbladh.

Propaganda, myter och hörsägen fyller ofta olika funktioner

I boken ges bland annat exemplet med USA:s krigsföring utomlands:

”Ja, det är helt oomstritt att oljekällorna har stått i fokus för USA:s politik och krigföring i Mellanöstern. Och ja, USA gav på 1980-talet vapen till afghanska motståndsmän för att skada Sovjet som då ockuperade landet. Det är belagda accepterade sanningar som stöds av oberoende vittnesmål, granskande journalistik och officiella dokument och uttalanden. Men nej, det är inte bevis för att USA medvetet har skapat IS för att sprida kaos i Mellanöstern och misskreditera muslimer i resten av världen, även om vissa människor tycker att det är troligt. Det senare är en konspirationsteoretisk slutledning.”

När Expo är ute på skolor pratar de ofta om vikten av att vara kritisk till det man läser. Maria-Pia Cabero igen:

– Det finns ibland ett glapp där. Propaganda, myter och hörsägen fyller ofta olika funktioner och jag har upplevt många gånger att det kan vara ganska svårt för ungdomar att titta på källor och bedöma information när man inte har ramverk att sätta in det i, säger hon.

Hon deltog i några av de gruppsamtal med ungdomar som ligger till grund för boken.

– Vissa av dem vi pratade med var ofta inne på de här teorierna medan andra undrade vad det här var för något. Generellt tyckte de att det var spännande att prata om, berättar hon.

Det var många av eleverna som tidigare hade hört talas om någon konspirationsteori, men när de fick vidare frågor om olika detaljer så saknade de ofta djupare kunskap berättar Maria-Pia Cabero.

En sådan är exemplet om den vikta dollarsedeln.

– Illuminati är en slags högre makt som människor inte riktigt vet om. Det har hänt så mycket konstiga saker. Det går att vika en dollarsedel som visar massa 

historiska händelser, det är ingen slump, sa en av ungdomarna som deltog i gruppintervjuerna.

Erik Sidenbladh förklarar att en del konspirationsteorier kombinerar gamla fördomar med exempel från det senaste som har hänt.

– Om man följer de här sajterna som räknas upp i boken så ser man ju hur snabbt man plockar upp aktuella händelser och får dem att passa in och bli en del av den stora övergripande konspirationen.

Vid en av gruppintervjuerna med ungdomar i åldern 15 till 18 år sa en av intervjupersonerna:

– Vet du vad Q33NYC blir på Wingdings? Det var flightnumret på första planet som flög in i World Trade Center. Och översatt till Wingdings blir det ett flygplan, två höghus, en dödskalle, en davidsstjärna och en tummen-upp. Fattar du vilka som låg bakom eller?

Det kändes viktigt att skriva boken i skuggan av utvecklingen av Trumps USA.

Konspirationsteorier har förekommit i många århundraden. Det har varit berättelser och föreställningar om farliga grupper som förts vidare i muntlig tradition, och senare i böcker och tidningar. I ”Med myter som vapen” har de farliga grupperna pekats ut som hot med onda syften och hemliga omstörtande planer.

Dagens konspirationsteoretiska värld domineras av ett ganska litet antal propagandister som ofta säger sig ha fått visioner om sanningen. Men de anknyter också till de gamla myterna om hemliga maktgrupper, människor från andra länder och religioner eller rentav andra planeter.

Enligt ”Med myter som vapen” är svenska konspirationistiska sajter starkt influerade av amerikanska konspirationsteorier. Ofta är de svenska texterna direkta översättningar.

– Jag vet inte exakt varför, men det finns orsaker i USA:s historia som gör att misstron mot staten och etablissemanget är större än i andra länder. Kanske också en öppenhet för alternativa religioner, säger Erik Sidenbladh.

Men är det verkligen något problem om några svenska tonåringar tror att hela tillvaron är riggad?

– Ja, det är faktiskt det, förklarar Erik Sidenbladh.

– Om allt fler människor börjar tvivla på samhällsinstitutionerna och att ens land styrs på ett rättfärdigt sätt så minskar ju tilliten, viljan att engagera sig och samarbeta som en god medborgare, säger han och förklarar att det kändes viktigt att skriva boken i skuggan av utvecklingen av Trumps USA.

Blir ungdomar kvar i konspirationstänkande kan det växa ut till andra sorters extrema politiska uppfattningar.

– Tittar man på extremisters tankemässiga historia kan man nog se linjer från uppfattningar som de antog i skolan som sedan finns kvar in i vuxenlivet, säger Erik Sidenbladh.

Och att inte motverka konspirationstänkande tycker han passar dåligt ihop med skolans uppgift att främja demokratisk medvetenhet och vetenskapliga resonemang.

– Så därför, tycker jag, kan inte skolan acceptera att en del av eleverna går runt och bär på, och eventuellt sprider, såna här falska och samhällsskadliga idéer. Men problemet är ju hur skolan kan tackla dem, säger han.

Och det är här ”Med myter som vapen” kommer in. Med boken hoppas Expo kunna stötta och hjälpa lärare att bättre hantera och förstå konspirationstänkande.

Det är en utmaning att känna igen myter.

I boken finns ett kunskapsperspektiv – en möjlighet för lärarna att själva gå in och slå upp och läsa mer om saker som eleverna kanske har aktualiserat i klassrummet. Till det kommer synpunkter och tips på hur man kan ta upp dem i en diskussion.

Maria-Pia Cabero igen:

– Det är en utmaning att känna igen myter. Många gånger går det ut på att någon döljer något för oss, det är svart eller vitt och det gäller att få unga och vuxna att känna igen det narrativet, säger hon.

Både Maria-Pia Cabero och Erik Sidenbladh rekommenderar återkommande undervisning i källkritik. Och i boken får lärare exempel på hur de ska jobba mot propaganda, hur man kan kontrollera olika källor och hur eleverna kan lära sig granska bilder. 

När det kommer till diskussion menar Erik Sidenbladh att man måste ta teorierna och de som förespråkar dem på allvar.

– Håna aldrig. Om en människa, ung eller gammal, hamnar i en situation som offer så låser sig dialogen komplett. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Så blev skolan av med ytterligare en lärare, och det var kanske lika bra

Blogg

Läraren Mikael Bruér har tröttnat och tar en paus från yrket:
”I takt med att skolan förändrades så blev fokus på detta viktigare och viktigare. Det talades om föräldrar, om nöjdhet och klagomål. Aldrig om eleverna lärde sig.”

Annons
Annons

Skola registrerade närvaro med ansiktskamera

IT

På Anderstorpsgymnasiet i Skellefteå har man testat att registrera elevernas närvaro med hjälp av ansiktsigenkännande kameror. 
– Det leder till en bättre närvaroregistrering, säger läraren Anna-Lena Svanborg.

Annons
Hej, lokalombud!

Pelle: Därför är jag lokalombud

Fackligt

Läraren Pelle Brändén undervisar på Rosendalsgymnasiet i Uppsala och är lokalombud för Lärarnas riksförbund. Här berättar Pelle vilken fråga han tycker är viktigast just nu – och vad det är som driver honom i det fackliga arbetet.

Ny satsning ska stärka skolans sexualundervisning

Kompetensutveckling

Sex- och samlevnadsundervisningen är en utmaning för många lärare och behovet av kompetensutveckling är stort.
För att vända trenden satsar RFSU på riktade insatser till lärare för att höja kunskapen inom området.

Annons
Annons

Sara Bruun: Vi måste våga nämna trollet vid dess namn

Blogg

”Vi får inte ducka för att lyfta upp jobbiga saker av rädsla för att till exempel bli rasiststämplade”, skriver Sara Bruun.

Annons

Vänersborg ska spara – genom minskade sjukskrivningar

Budget

I nya budgeten ska Vänersborg spara nästan 10 miljoner på läromedel, kompetensutveckling – och minskade sjukskrivningar.

Kornhall: Så ser jag på punkterna om skolan i överenskommelsen

Skolpolitik

Per Kornhall går igenom överenskommelsen – punkt för punkt om skolan – som kan ligga till grund för att en S/MP-regering.

Utredning: Förslag om statlig skola

Förstatligande

Förslag till förstatligande av skolan är del av uppgörelsen mellan Socialdemokraterna och Liberalerna. Det bekräftar Liberalernas utbildningspolitiska talesperson Roger Haddad för Skolvärlden.

Kravet på mer undervisningstid tas bort: ”Glädjande”

Arbetsmiljö

Det kritiserade lönekriteriet om mer undervisningstid för lärare i Uppsala skrotas. 
– De signaler jag fått är att det har upplevts som stressande snarare än att det är utvecklande, säger Birgitta Pettersson, utbildningsdirektör i Uppsala kommun.

Så vände Gotland syv-krisen

Syv-brist

För två år sedan fanns det inte en enda behörig studie- och yrkesvägledare på Gotlands grundskola. Idag är situationen en annan.

Mors dag och kanelbullar – är de en del av vårt uppdrag?

Ny blogg

Vilka dagar och högtider ska vi i skolan uppmärksamma i undervisningen? Födelsedagar, mors dag och kanelbullar – är de en del av vårt uppdrag? Karin Boberg är ny bloggare på Skolvärlden.

Skolinspektionen

Staten tar över problemskola: ”En viktig markering”

Skolinspektionen

Problemen på en skola i Botkyrka har visat sig så allvarliga att Skolinspektionen går in och tar över – något som aldrig gjorts tidigare. 
– Jag tror att det här är en viktig markering, säger Peter Bergander, kommunombud för LR i Botkyrka.

Skolinspektionen: Unikt att problemen fortsatt under så lång tid

Skolövertagandet

Trots upprepande anmärkningar och vitesförelägganden har Botkyrka kommun inte åtgärdat bristerna på Storvretskolan, som nu tas över av Skolinspektionen.
­– Det handlar om elevernas rätt till en god undervisning, säger Jukka Kuusisto på myndigheten.

Botkyrka efter det unika beslutet: ”Det är tungt”

Skolinspektionen

För första gången har Skolinspektionen tagit beslutet att gå in och ta över en kritiserad skola för att säkerställa att bristerna åtgärdas.

Forskning: Lärarna ser brister i sin egen undervisning

Forskning

Ny forskning visar att lärare är självkritiska till sin egen undervisning i NO-ämnena. Samtidigt slår lärarna fast att de saknar stöd för att arbeta språkutvecklande med eleverna.

Nya förslag: Så vill Skolverket förändra kursplanerna

Kurs- och ämnesplaner

Skolverket har presenterat förbättringar som man vill göra av kurs- och ämnesplaner. Bland annat vill myndigheten se en ökad betoning på faktakunskaper, mindre detaljerade kunskapskrav och bättre anpassning till de olika stadierna. 

”Likabehandlingen börjar med språket”

Debatt

”Vi kan inte passivt stå vid sidan av den ’digitala skolgården’ och iaktta när en normalisering av begrepp och uttryck som går emot våra mänskliga värden börjar formas”, skriver rektorn Peter Heddelin.

Kommentera

Så ser Skolsverige på det nya året

Enkät

Ett år är till ända. Skolvärlden frågade centrala personer i skolans värld om 2018 blev som de hade hoppats. Och vad de önskar för 2019. 

Mest läst 2018

Här är de 15 mest lästa artiklarna 2018

Mest läst 2018

Lågaffektivt bemötande, lärarlöner och NPF. Här är listan på de 15 mest lästa artiklarna på Skolvärldens webbplats under 2018.

Forskning: Rollerna lärare går in i när de skriver omdömen

Bedömning

Lärare iklär sig fyra olika roller när de skriver elevomdömen, visar ny forskning. Enligt språkforskaren Annelie Johansson är det mest professionella att bemästra de alla. 

Terminsavslutning: Du vet att du är lärare när…

Lista

Höstterminen har bjudit på många minnen. Några fina, och några som du helst vill glömma så fort som möjligt. Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Skolverket kritiseras för de läckta nationella proven

Nationella prov

Riksrevisionens granskning visar att Skolverket brister i arbetet mot spridningen av nationella proven. Men myndigheten tror att man är på rätt väg med att bryta trenden.

Nytt förslag: Slopa karensavdraget för lärare

Budget

Lärare är i högre grad utsatta för smittorisk än andra yrkesgrupper, därför borde karensavdraget slopas för skolpersonal menar Sverigedemokraterna.
– Det är inte rimligt att lärarna själva ska få stå för kostnaden, säger Patrick Reslow som är riksdagsledamot för Sverigedemokraterna.

Debatt: Betygen måste bli rättssäkra

Debatt

Svensk skola är i behov av ett system där allt fler prov rättas centralt av oberoende examinatorer, skriver Olle Bring, riksordförande Moderat Skolungdom.

Kommentera

Så påverkar budgeten dig som lärare

Budget

Riksdagen har röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Så här berörs du som lärare av den.

”Villkoren måste förbättras för att locka fler till läraryrket”

Debatt

”Menar vi allvar med att lyfta yrkets status, locka de bästa studenterna till att söka lärarutbildningen så måste även villkoren för lärarna förbättras”, skriver Roger Haddad (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott.

Kommentera

Lärarnas vanligaste frågor till SPSM om betyg och särskilt stöd

Betyg och bedömning

Hur fungerar pysparagrafen, alternativa verktyg, lathundar och strukturstöd vid betygsättning och bedömning?
SPSM:s expert svarar på vanliga frågor om bedömning.

Åtta rektorer kräver: Erfarna lärare måste få högre lön

Lärarlöner

Åtta rektorer på Ystad gymnasium kräver mer pengar till lärarlöner.
– Det är ett arbetsmiljöproblem att nyanställda får mycket högre lön än erfarna, lojala lärare, säger rektorn Lena Schmidt.

Skolan kraftsamlar för allas rätt att funka olika

Musikhjälpen

Från 3 miljoner 2008, till 74 miljoner förra året. Varje år sedan starten har Musikhjälpen slagit rekord. I år kommer flera initiativ från skolans värld. 

Malin skämtar om läraryrket – och fick arbetslusten tillbaka

Arbetsmiljö

Vad har undervisning och stand up gemensamt? En hel del om du frågar läraren och komikern Malin Appeltofft.

Faktorerna som påverkar ett barn som inte kommer till skolan

Hemmasittare

Alexander Skytte skriver om hur skolan kan arbeta för att förhindra att elever inte kommer till skolan: ”Om vi vill ha tillbaka elever med problematisk skolfrånvaro måste vi vara beredda på att ändra vårt sätt att jobba.”

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Rosa bussen ska öka likvärdigheten i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons