Annons

Så motverkar du konspirationsteorier i klassrummet

Publicerad 20 mars 2018

Fakta

Konspirationsteori enligt Statens medieråd

”En konspirationsteori är en ofta fascinerande hypotes eller teori om en sammansvärjning som går ut på att en grupp med mycket eller viss makt försöker få ännu mer makt. Några andra har upptäckt detta och vill nu avslöja sanningen. De kallas för konspirationsteoretiker.”

Fakta

Konspirationsteorier i klassrummet

Av 100 lärare som Expo frågade under 2016 stötte 9 av 10 på konspirationsteorier i klassrummet – men hur ofta varierade. De vanligaste teorierna uppgavs vara:

  • Illuminati – någon ond makt styr världen.
  • 9/11 var ett insiderjobb av amerikanska myndigheter.
  • USA:s agerande i Mellanöstern har andra skäl än de som officiellt anges.
  • Judar styr världen/USA.
  • Månlandningen har aldrig ägt rum.
  • Förintelsen skedde inte på det vis som den beskrivs.

Fakta

Några av de vanligaste teorierna

Förintelsen är en bluff

  • Den här historierevisionistiska och i grunden antisemitiska konspirationsteorin finns i flera varianter, som i större eller mindre grad förnekar sanningen i vittnesmål och dokument om förföljelserna och dödandet.

Vi förgiftas sakta med fluor 

  • Att fluor tillsätts i dricksvattnet för att förebygga karies pekas av konspirationsteoretiker ut som ”en långsam förgiftning”, en sammansvärjning av myndigheterna.

Palmemordet och Estonia-katastrofen

  • I alla år efter Palmemordet har det funnits människor som hållit liv i andra hypoteser – vanligast att grupper inom den svenska polisen och/eller i Sydafrika låg bakom mordet.
  • När det gäller Estonia har spekulationerna gällt att fartyget sänktes för att det smugglade en hemlig last. 2015 trodde fortfarande tre procent att fartyget sänktes medvetet.

Läkemedelsindustrin vill hålla folk sjuka

  • En mer generell konspirationsteori är att läkemedelsindustrin arbetar för att hålla folk sjuka och medicinberoende. Teorin är ganska spridd i Sverige: 15 procent av de tillfrågade var mer eller mindre inne på den linjen 2015.          

Källa: Expo

Fakta

Så kan du jobba med källkritik

  • På skolverket.se finns det många tips på hur det går att arbeta med källkritik i undervisningen, till exempel med hjälp av en checklista med frågor att ställa sig när man hittar en webbsida som verkar intressant.
  • Där berättas också om metoden samtalsgoogling där läraren tillsammans med eleverna formulerar sökfrågor, diskuterar val av söktermer, tittar på och värderar de träffar som dyker upp. Det kan skapa tillfälle att värdera källor utan att fokusera på eventuella konspirationsteorier som finns i gruppen.
  • Man kan alltså påverka utan att utmana de föreställningar som finns.
  • ”Kolla källan” på skolverket.se har en idélåda med exempel och tips. En fråga att gemensamt ställa sig är till exempel: Vad är skillnaden på nyhetsspridning och ryktesspridning?                    

Källa: Expo

Relaterat

Månlandningen 1969 ägde aldrig rum. Estonia sänktes medvetet. Läkemedelsindustrin vill hålla folk sjuka. 
Sociala medier och möjligheten att dela information och filmer på nätet har gjort att konspirationsteorier kan frodas mer än någonsin.
– Behovet av att bemöta sådana här tendenser är större nu, säger Erik Sidenbladh, journalist och författare.
Nu utbildas lärare i att bättre hantera och förstå konspirationstänkande.

För några år sedan uppmärksammade Stiftelsen Expo att konspirationstänkande gång på gång kom upp till diskussion med ungdomar under föreläsningar på skolor runt om i Sverige. Och det var inte det enda stället man stötte på konspirationsteorier.

– Expo bevakar organiserad intolerans på nätet och där kunde vi också se större rörelse kring konspirationsteorier, det var inte bara de traditionella högerextrema konspirationsteorierna, förklarar Maria-Pia Cabero, som på den tiden var utbildningsansvarig på Expo och inledningsvis projektledare för projektet bakom boken ”Med myter som vapen”.

Maria-Pia Cabero.Expo drev projektet 2016 till 2017, med stöd från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Inom projektet har också ett hundratal lärare fortbildats i samarbete med Lärarnas Riksförbund.

– Vår upplevelse var att konspirationstänkandet ökat, säger Maria-Pia Cabero.

Med internet, sociala medier och så många alternativa vägar att få information växer många ungdomar upp med en helt annan bild av verkligheten än den etablerade. 

Konspirationstänkandet kan, enligt boken, gå så långt att det blir personers och gruppers hela tankevärld och ideologi. 

Där har lärarna en viktig roll att spela. Skolan är en av de viktigaste mötesplatserna mellan vuxenvärlden och ungdomarnas värld. Men lärarnas möjlighet att komma åt problemet är inte helt enkel. Mer information tenderar att resultera i att fler ungdomar övergår till att tro på konspirationsteorierna.

Erik Sidenbladh.– Det finns en märklig paradox i att om man tar upp och varnar för konspirationsteorier så leder det ofta till att man sprider dem till andra. Det handlar om lättfattliga förklaringar som människor hellre tar till sig än komplicerade men mer realistiska förklaringar, säger Erik Sidenbladh, journalist och författare till ”Med myter som vapen”.

Ungdomarna som tror på konspirationsteorierna är ofta extremt kunniga på området.

– Det är så att man måste ju kunna mycket om teorierna och de som tror på dem har läst på. De utgår från att deras motståndare inte talar sanning utan bara vill pracka på dem falska samhällsuppfattningar när de själva sitter inne med den riktiga sanningen, säger Erik Sidenbladh.

”Många gånger går det ut på att någon döljer något för oss.”

Det svåra med konspirationsteorierna, och som gör det ännu svårare att bemöta dem, är att de ofta innehåller komponenter som är sanna, och som går att verifiera. Och grundläggande i alla konspirationsteorier är att de underkänner den etablerade, officiella versionen av vad som har hänt. 

Ur ”Med myter som vapen”:

”Konspirationsteoretiker nöjer sig till exempel inte med de fakta som kommit fram om bakgrunden till attentaten vid 9/11 och Charlie Hebdo. De ser andra, större konspirationer bakom dem. En viktig teknik för dem som vill sprida idén om konspirationer är att plocka russinen ur kakan. De väljer ut några detaljer som stöder deras tes, ofta några perifera eller i sammanhanget irrelevanta fakta.

På dem byggs en berättelse som påstås motbevisa den etablerade förklaringen (som ofta ligger närmare till hands).”

– Teoretikerna plockar ut några små bitar som stämmer, men bygger ihop dem på ett sätt som inte stämmer med etablerad vetenskap och inte heller följer vetenskapliga kriterier för hur man ska validera kunskap och testa sannolikhet. Så visst finns det lite sanning också i de här teorierna, men det gör inte hela teorin till sanning, poängterar Erik Sidenbladh.

Propaganda, myter och hörsägen fyller ofta olika funktioner

I boken ges bland annat exemplet med USA:s krigsföring utomlands:

”Ja, det är helt oomstritt att oljekällorna har stått i fokus för USA:s politik och krigföring i Mellanöstern. Och ja, USA gav på 1980-talet vapen till afghanska motståndsmän för att skada Sovjet som då ockuperade landet. Det är belagda accepterade sanningar som stöds av oberoende vittnesmål, granskande journalistik och officiella dokument och uttalanden. Men nej, det är inte bevis för att USA medvetet har skapat IS för att sprida kaos i Mellanöstern och misskreditera muslimer i resten av världen, även om vissa människor tycker att det är troligt. Det senare är en konspirationsteoretisk slutledning.”

När Expo är ute på skolor pratar de ofta om vikten av att vara kritisk till det man läser. Maria-Pia Cabero igen:

– Det finns ibland ett glapp där. Propaganda, myter och hörsägen fyller ofta olika funktioner och jag har upplevt många gånger att det kan vara ganska svårt för ungdomar att titta på källor och bedöma information när man inte har ramverk att sätta in det i, säger hon.

Hon deltog i några av de gruppsamtal med ungdomar som ligger till grund för boken.

– Vissa av dem vi pratade med var ofta inne på de här teorierna medan andra undrade vad det här var för något. Generellt tyckte de att det var spännande att prata om, berättar hon.

Det var många av eleverna som tidigare hade hört talas om någon konspirationsteori, men när de fick vidare frågor om olika detaljer så saknade de ofta djupare kunskap berättar Maria-Pia Cabero.

En sådan är exemplet om den vikta dollarsedeln.

– Illuminati är en slags högre makt som människor inte riktigt vet om. Det har hänt så mycket konstiga saker. Det går att vika en dollarsedel som visar massa 

historiska händelser, det är ingen slump, sa en av ungdomarna som deltog i gruppintervjuerna.

Erik Sidenbladh förklarar att en del konspirationsteorier kombinerar gamla fördomar med exempel från det senaste som har hänt.

– Om man följer de här sajterna som räknas upp i boken så ser man ju hur snabbt man plockar upp aktuella händelser och får dem att passa in och bli en del av den stora övergripande konspirationen.

Vid en av gruppintervjuerna med ungdomar i åldern 15 till 18 år sa en av intervjupersonerna:

– Vet du vad Q33NYC blir på Wingdings? Det var flightnumret på första planet som flög in i World Trade Center. Och översatt till Wingdings blir det ett flygplan, två höghus, en dödskalle, en davidsstjärna och en tummen-upp. Fattar du vilka som låg bakom eller?

Det kändes viktigt att skriva boken i skuggan av utvecklingen av Trumps USA.

Konspirationsteorier har förekommit i många århundraden. Det har varit berättelser och föreställningar om farliga grupper som förts vidare i muntlig tradition, och senare i böcker och tidningar. I ”Med myter som vapen” har de farliga grupperna pekats ut som hot med onda syften och hemliga omstörtande planer.

Dagens konspirationsteoretiska värld domineras av ett ganska litet antal propagandister som ofta säger sig ha fått visioner om sanningen. Men de anknyter också till de gamla myterna om hemliga maktgrupper, människor från andra länder och religioner eller rentav andra planeter.

Enligt ”Med myter som vapen” är svenska konspirationistiska sajter starkt influerade av amerikanska konspirationsteorier. Ofta är de svenska texterna direkta översättningar.

– Jag vet inte exakt varför, men det finns orsaker i USA:s historia som gör att misstron mot staten och etablissemanget är större än i andra länder. Kanske också en öppenhet för alternativa religioner, säger Erik Sidenbladh.

Men är det verkligen något problem om några svenska tonåringar tror att hela tillvaron är riggad?

– Ja, det är faktiskt det, förklarar Erik Sidenbladh.

– Om allt fler människor börjar tvivla på samhällsinstitutionerna och att ens land styrs på ett rättfärdigt sätt så minskar ju tilliten, viljan att engagera sig och samarbeta som en god medborgare, säger han och förklarar att det kändes viktigt att skriva boken i skuggan av utvecklingen av Trumps USA.

Blir ungdomar kvar i konspirationstänkande kan det växa ut till andra sorters extrema politiska uppfattningar.

– Tittar man på extremisters tankemässiga historia kan man nog se linjer från uppfattningar som de antog i skolan som sedan finns kvar in i vuxenlivet, säger Erik Sidenbladh.

Och att inte motverka konspirationstänkande tycker han passar dåligt ihop med skolans uppgift att främja demokratisk medvetenhet och vetenskapliga resonemang.

– Så därför, tycker jag, kan inte skolan acceptera att en del av eleverna går runt och bär på, och eventuellt sprider, såna här falska och samhällsskadliga idéer. Men problemet är ju hur skolan kan tackla dem, säger han.

Och det är här ”Med myter som vapen” kommer in. Med boken hoppas Expo kunna stötta och hjälpa lärare att bättre hantera och förstå konspirationstänkande.

Det är en utmaning att känna igen myter.

I boken finns ett kunskapsperspektiv – en möjlighet för lärarna att själva gå in och slå upp och läsa mer om saker som eleverna kanske har aktualiserat i klassrummet. Till det kommer synpunkter och tips på hur man kan ta upp dem i en diskussion.

Maria-Pia Cabero igen:

– Det är en utmaning att känna igen myter. Många gånger går det ut på att någon döljer något för oss, det är svart eller vitt och det gäller att få unga och vuxna att känna igen det narrativet, säger hon.

Både Maria-Pia Cabero och Erik Sidenbladh rekommenderar återkommande undervisning i källkritik. Och i boken får lärare exempel på hur de ska jobba mot propaganda, hur man kan kontrollera olika källor och hur eleverna kan lära sig granska bilder. 

När det kommer till diskussion menar Erik Sidenbladh att man måste ta teorierna och de som förespråkar dem på allvar.

– Håna aldrig. Om en människa, ung eller gammal, hamnar i en situation som offer så låser sig dialogen komplett. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

LR: ”Man monterar ner anställningstryggheten”

Fackligt 

 Utredarens förslag kan ändra arbetsrätten i grunden. ”Extremt”, ”totalt obalanserat” och ”en katastrof” är några uttalanden om regeringens las-utredning.

Annons
Annons
Debatt

”Stefan Löfven – leken med våra liv måste få ett slut”

Debatt

”Vi kräver att regering och myndigheter använder sommaren till att planera en mer hållbar strategi inför höstterminen”, skriver debattörerna.

Kommentera
Annons
Nedskärningar i skolan

Östersunds rektorer flaggar för ohållbara budgetkrav

Arbetsmiljö

Rektorerna i Östersund har gått samman och skriver i ett öppet brev att nedskärningarna som krävs för att få ihop kommunens budget inte är hållbara. 

Rektorn säger upp sig i protest mot nedskärningar

Arbetsmiljö

I höst kommer sju tjänster på Styrsöskolan i Göteborgs kommun att försvinna. Beslutet har gjort att skolans rektor Christina Ingblad sagt upp sig. 

Annons
Annons
Annons

Fler lärare kan få a-kassa i sommar

Lön och villkor

I sommar har lärare utan anställning rätt till a-kassa även om de får ferielön – men bara om anställningen avslutas rätt månad.

Coronaviruset

Lärare inte prioriterad grupp för coronatester

Coronaviruset

Lärare ingår inte i MSB:s nya prioriteringslista.

Regeringen vill covid-testa fler yrkesgrupper

Coronaviruset

Staten tar kostnaderna för testning av personer med samhällsviktiga yrken, meddelar socialminister Lena Hallengren.

LR välkomnar testning av lärare

Coronaviruset

– Det är viktigt med klarhet i den här svåra tiden, säger vice ordförande Svante Tideman.

Betyg

500 miljoner för att minimera kunskapstappet: ”Otillräckligt”

Corona

De 500 miljoner som skjuts till för att minimera risken för kunskapstapp efter coronakrisen inte är tillräckligt, anser LR:s Åsa Fahlén.

Så stöttar du elever med språkstörning

Specialpedagogik

Vad är viktigast att tänka på som lärare när man undervisar en elev med språkstörning? Specialpedagogiska skolmyndighetens rådgivare
Annelie Westlund delar med sig av de viktigaste tipsen.

Hon tilldelas prestigefyllt lärarpris

Svenska

Annika Sjödahl tilldelas Svenska Akademiens svensklärarpris 2020.

Här belönas slitna lärare med extra ledig dag

Arbetsmiljö

På Volgsjö skola får lärarna en extra ledig dag som belöning.

LR-kongressen 2020

Kongressen röstade för utökat stöd till lärare på friskola

LR-kongress 2020

Ett av fredagens beslut är att inleda en ny försöksverksamhet med stöd till lärare i privat sektor.

LR:s första digitala kongress – ”Det flyter på ganska bra”

LR-kongress 2020

Medlemsavgifter, föreningsanslag och stöd till medlemmar i privat sektor är några av de delar som avhandlas under kongressdag ett av två.

Åsa Fahlén: Vi har en tydlig linje i förbundet

LR-kongress 2020

Många beslut kvarstår till hösten, men ordförande Åsa Fahlén är glad över den digitala kongressen.

Här är styrelsens förslag till kongressen

Kongressen 2020

LR:s ordförande Åsa Fahlén summerar varje enskild proposition.

stor lärarenkät

Corona har skapat kunskapstapp för miljardbelopp

Kunskapskrav

En majoritet av lärarna anser att coronapandemin har en negativ påverkan på elevernas kunskapsutveckling, visar en ny undersökning.

Facken: ”Anna Ekströms löften om sänkta krav infrias inte”

Coronakonsekvenser

Lärarfackens båda ordföranden kritiserar utbildningsministern för att inte hålla vad hon lovar lärarna.

Högre frånvaro bland lärare i grundskolan än på gymnasiet

Corona

I en rapport från Skolverket, som TT tagit del av, framgår det att bland grundskolans lärare var frånvaron 20 procent högre veckan efter påsk jämfört med föregående år. Frånvaron bland gymnasielärarna var nästintill samma i år som förra året.

Debatt

Debatt: ”Facket ska jobba för läraren – inte arbetsgivaren”

Debatt

”Jag vill vara medlem i ett fack som vågar lyfta den verklighet lärare befinner sig i, som vågar vara jobbigt”, skriver Alexander Skytte i en debattartikel.

Kommentera
Arbetsmiljö

Lärarna drunknar i dokumentation: ”Hanteringen av klagomål bör ses över”

Arbetsmiljö

Statskontoret ska utreda klagomålshanteringen i skolan.

”Vi behöver en alternativ plan när det blir krisläge”

Corona

”Vi behöver ett läge där vi kan dra ner på delar av vår verksamhet för att fokusera på undervisning i krisläge”, skriver Karin Boberg.

Här är eleverna i skolan varannan vecka: ”Klokt beslut”

Corona

För att minimera smittrisken under coronakrisen är eleverna på Stenbocksskolan i Ulricehamn på plats i skolan varannan vecka. 

Lärarfacken: Skolverkets stöduppdrag är meningslöst

Kritik

På torsdagen lade Skolverket upp stödmaterial för lärare på webben. Men lärarfacken är inte imponerade.

Skolverkets blixtuppdrag: Sänk arbetsbelastningen för lärare

Coronakrisen

Senast på torsdagen ska nya stödinsatser vara igång för en hårt prövad lärarkår.

Malmö vill testa tre terminer – ser paralleller med coronakrisen

Treterminssystem

Malmö stad vill bryta upp läsåret i tre terminer på sina skolor – och ser intressanta paralleller med coronasituationen.

Lärarna tvingas jaga in elever till distanslektionerna

Distansundervisning

Elever som inte loggar in, spelar tv-spel under lektionen eller tar med sig videochatten in på toaletten. Det är exempel från ämnesläraren Eva Hjelms och hennes kollegors vardag.

Undersökning: Varannan elev har varit frånvarande

Corona

I län som varit hårdast coronadrabbade har upp till hälften av eleverna varit hemma från skolan, visar en granskning av SVT.

Ljusdal sparar på skolan – drar in 100 tjänster

Nedskärningar

För att spara pengar planerar Ljusdals kommun att mitt under coronakrisen minska antalet anställda inom skolan och förskolan.

Debatt

”Hjälp skolpersonal att hantera radikalisering”

Debatt

”Det är viktigt att ge skolor och skolpersonal kunskap om vilka tecken en ung person som håller på att radikaliseras visar upp”, skriver debattörerna. 

Kommentera

Här är magister Fridolins nya liv som lärare: ”Ringrostigt”

Intervju

Så ser Gustav Fridolins nya liv som lärare ut. ”Det var lite ringrostigt i början”, säger han när Skolvärlden hälsar på som första media.

Skolverkets tre scenarier inför höstterminen

Coronaviruset

Lärare kan tvingas välkomna nya gymnasieklasser på distans. Det är ett av Skolverkets framtidsscenarier.
– Jag får ont i magen när jag tänker på det, säger svenskläraren Filippa Mannerheim.

Debatt

”Lagförslaget om distansundervisning är redan föråldrat”

Debatt

”Låt utbildning via fjärr- och distansundervisning fortsatt få vara en möjlighet för Sveriges elever och lärare. Inte bara vid pandemier, utan även när normalläget är tillbaka”, skriver Peter Wilcke, verksamhetsansvarig på NTI-skolan.

Kommentera

Så påverkas syv av coronakrisen: ”Finns en stor oro”

SYV

Studie- och yrkesvägledare berörs hårt av coronapandemin. De som är friska och hoppar runt på flera skolor befinner sig en tuff situation, menar studie- och yrkesvägledaren David Spak.

NPF-elever hårt drabbade av krisen: ”Tuffaste situationen någonsin”

NPF

Coronakrisen har slagit hårt mot elever med NPF, enligt en ny rapport. 

Ny studie: Barn kan smitta lika mycket som vuxna

Corona

Barn som smittats av coronaviruset kan vara lika smittsamma som vuxna, uppger SVT och hänvisar till en ny tysk-brittisk studie som bygger på testresultat från Berlin.

Den avlidnes lärarkollegor: Varför skyddas vi inte?

Corona

Lärare på Stocksundsskolan som mist en anställd till covid-19 är oroliga för smittspridning.
– Det är jobbigt att gå till arbetet, säger en av dem till Skolvärlden.

Lärare avled i covid-19 – personalen stöttas i sorgen

Corona

På Kågeskolan i Skellefteå har en av de lärare som testat positivt för corona avlidit. 

Hovrätten: Försenat stöd är diskriminering

Särskilt stöd

Hovrätten fastställer domen som säger att Malmö stad ska betala 20 000 kronor till en elev i diskrimineringsersättning.

”Integrera sex- och samlevnad i alla ämnen”

Debatt

”Flera kvinnojourer flaggar för att kvinnor och barn utsätts för våld och sexualbrott som följd av corona-isoleringen. Låt utbildning vara nyckeln till att få ett stopp”, skriver gymnasieläraren Cajsa Blekemo.

Kommentera

Här får lärarna själva välja om de vill arbeta hemifrån

Corona

Coronapanedemin har delat upp lärarkåren i två läger: de som vill jobba hemifrån och de som vill fortsätta skolundervisningen som vanligt. Inom gymnasie- och vuxenutbildningen i Borås får lärarna själva välja.

LR: Regeringens beslut är en arbetsmiljörisk för lärare

Coronakrisen

”Flexibilitet” säger utbildningsminister Anna Ekström om att öppna för distansundervisning i grundskolan. ”Arbetsmiljörisk” menar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

”Bevara mångfalden i svensk folkbildning”

Debatt

”Slopat mobilitetsstödet hotar folkhögskolors överlevnad och i förlängningen en levande landsbygd, utjämning av utbildningsklyftor, samt riskerar att en lång tradition av kunskap går förlorad”, skriver debattörerna. 

Kommentera

Debatt: ”Lärarförbunden har spelats ut mot varandra”

Debatt

”Hur de två förbunden skall kunna samla alla lärargrupper under ett tak utan inbördes löne- och revirstrider och glömma det förflutna är en gåta”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera
Likvärdighet

Per Kornhall: Den här utredningen säger det självklara

Likvärdighet

Skolexperten Per Kornhall om Björn Åstrands utredning för en likvärdig skola: ”Låt oss fatta dessa beslut så vi kan börja ha lite ordning och reda i skolan.”

Förslaget: Slut med kösystem till populära skolor

Förslag

Idag lämnades utredningen om likvärdig skola till regeringen.
– Staten måste ta ett större ansvar, säger utredaren Björn Åstrand.

Debatt

”IT och heltäckande läromedel är chanslösa mot läraren”

Debatt

”Även när det kommer till distansundervisning behövs en lärare som leder arbetet. Läraren är och förblir den centrala och mest behövliga aktören i all skolans undervisning”, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

Norges skolor öppnar – facket kritiskt till riktlinjerna

Corona

De norska skolorna öppnar igen, men frågetecken kvarstår kring formerna.

Fler vill bli lärare i coronatider

Utbildning

Fler har sökt till lärarutbildningen i höst, visar nya siffror från UHR. 

L: Inför nationella priolistor för alla lärare

Politik

Landets hårt prövade lärare och måste avlastas under coronakrisen, säger Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni.

Distansundervisning

Oro bland lärare: Mer distansundervisning efter krisen

Arbetsmiljö

När coronakrisen har lagt sig kommer flera skolor att fortsätta med den digitala undervisningen. Det tror Marcus Larsson, lärare och engagerad i tankesmedjan Balans.

Kommunens plan: Fortsätta undervisa på distans efter krisen

Digitalt

I Huddinge planerar man att fortsätta med distansundervisningen även efter coronapandemin. 

Coronakrisen drabbar SFI hårt: ”Förödande”

SFI

Utmaningarna inom SFI är stora och många lärare oroas över följderna av coronaviruset.

Föräldrar som corona-trotsar skolplikten riskerar böter

Corona

I Ekerö hålls friska elever hemma av oroliga vårdnadshavare. Nu hotar kommunen med vite.
– Föräldrar försämrar chansen för sina egna barn att klara skolan, säger en lärare.

Antalet skyddsombud inom LR växer

Skyddsombud

En kartläggning visar att Lärarnas Riksförbund har fler skyddsombud i dag än för åtta år sedan. 

SPSM efter stor skolenkät: Vi måste fånga de elever som faller

Debatt

Pandemin innebär en upp och nervänd värld för barn och ungdomar, och elever som redan innan krisen hade behov av stöd är en riskgrupp. Det skriver Specialpedagogiska skolmyndighetens generaldirektör Fredrik Malmberg.

Kommentera

Skolan tillverkar visirhållare till äldrevården i coronakrisen

Teknik

På Jämtlands gymnasium finns fem 3D-skrivare som eleverna vanligtvis använder i undervisningen. Nu används skrivarna i stället för att skapa visirhållare till äldrevården.

Läraren: ”Vår arbetsbörda under corona är övermäktig”

Arbetsvillkor

Sjukskrivna kollegor, vikariebrist och undervisning för elever såväl i klassrummet som hemma tär på lärarna i grundskolan.
– Det är som att vi ska vara någon sorts evigt fungerande maskiner, säger läraren Hanna Hermanson.

Fotbollsstjärnornas nya plan – ska bli lärare: ”Inspirerande”

Lärarutbildning

Samtidigt som de spelar fotboll på elitnivå håller Malin Winberg och Viktor Elm på att utbilda sig till lärare.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons