Annons
#Hurvetdudet? är en del av rörelsen March for science. Foto: a katz / Shutterstock.com

#Hurvetdudet? uppmanar elever till kritiskt tänkande i valtider

Publicerad 31 augusti 2018

Fakta

#Hurvetdudet?

Kampanjen kommer ur rörelsen March for science, den vetenskapliga världens protest mot makthavare och andra som bortser från eller tystar vetenskapliga fakta.
Bland de 77 organisationerna som ingår syns bland annat båda lärarfacken och andra fackförbund, föreningar, företag, myndigheter, universitet och högskolor.

Läs mer på hurvetdudet.nu

Relaterat

Kampanjen #hurvetdudet? understryker vikten av en vetenskaplig grund bakom politiska förslag och samlar skolmaterial om källkritik.
– Det är viktigt att skolan ska vila på vetenskaplig grund, så det här passar ju som hand i handske, säger läraren Björn Carlson.

Samhällsdebatten handlar ibland om premisser snarare än sakfrågor. Debattörer utgår från ”sin” sanning, och gränsen mellan konspirationsteori och mer realistiska scenarion blir suddig. I Trumps miljöskyddsdepartement är det förbjudet att jobba mot global uppvärmning och i Sverige varnar Säpo för att främmande makt kan försöka påverka opinionen inför valet genom falska nyheter och förvrängda fakta.

#Hurvetdudet? är en sammanslutning av 77 organisationer – bland dem båda lärarfacken – som vill att vetenskaplig kunskap ska få ta större plats i samhället och politiken och motverka företeelser som falska nyheter, ”alternativa fakta”, åsiktsbubblor och faktaresistens.

– Många menar att synen på vetenskap har förändrats, och kanske försämrats. Det är en del av en större misstro där man inte längre litar på experter, säger Cissi Askwall, generalsekreterare på Vetenskap & Allmänhet som samordnar kampanjen.

En del av projektet riktar sig till skolan, och på hurvetdudet.nu/skolmaterial/ finns material från organisationerna som lärare kan använda i skolan inför valet.

– Skolan är en viktig del av samhället och det är viktigt att föra in ett vetenskapligt synsätt och kritiskt tänkande tidigt, säger Cissi Askwall.

En av de som engagerat sig i projektet är Björn Carlson, erfaren lärare i matematik, NO och teknik på Källängens skola på Lidingö utanför Stockholm. Han ser initiativet som en möjlighet att jobba med en egen hjärtefråga: Hur kan vi väcka intresset för naturvetenskapen hos våra elever?

– Jag började plocka med de här frågorna för 4–5 år sedan, när Pisa–rapporten var på tapeten. Professorer från lärosätena gick ut och skrev att deras elever inte klarar matematiken, och det fanns en oro att Sverige höll på att tappa fästet som en forskningsnation. Då tänkte jag att det här kanske vi måste jobba mer med än tidigare.

Han ser möjligheter att jobba med källkritik i alla ämnen, och det behöver inte vara svårare än att ställa frågan ”hur vet du det?”,

– Det kan ju gälla omläggning av vägar, en trafik– eller miljöfråga: ”Hur vet du att bilar med dubbdäck orsakar mer föroreningar?”. Sen kan man ju fråga sig var fakta kommer ifrån i flera led.

Han har bidragit till skolmaterialet på webbplatsen med uppgifter för högstadiet i NO och SO.

– Källkritik och principen om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet går in i alla ämnen, och det passar utmärkt med skolans värdegrund. Elever i högstadieåldern är ganska bra på att sortera information utifrån vad som är mer eller mindre viktigt. Men fyror och femmor är ju knappt mogna att ta till sig mycket information från alla kanaler, säger han.

Cissi Askwall på Vetenskap & Allmänhet tycker att fler borde ställa frågan ”hur vet du det” oftare, både till politiker och andra. Även till sig själv.

– Nu i valrörelsen är det extra viktigt att fråga politikerna om ”vad vilar era förslag på för underlag?”. Det är en fråga jag kan ställa till politiker, men även till mig själv. Hur vet jag egentligen att det är på ett visst sätt?

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Coronaviruset

Corona i skolan: Pressat läge efter stort personalbortfall

Corona

Tio medarbetare på Bredaredskolan har insjuknat, flera i Covid-19. 

Annons
Annons

LR: Även mellanstadiet ska kunna övergå till distans

Corona

Facket öppet för distansundervisning i tidigare årskurser: ”Men det är en väldigt komplicerad fråga”.

Annons

Coronaeffekt: Så slår inställda lektioner mot högstadiet

Rapport

Praktiska ämnen värst drabbade. 

Politik

SD: Lärare och elever ska bara prata svenska i skolan

Politik

”I skolan ska svenska språket vara det talade språket.”

Annons
Annons
Idrott och hälsa

Panelen: Så tycker lärare i tre heta frågor

Panelen

Fyra idrottslärare svarar på tre aktuella frågor.

Annons
Lärarnas arbetsmarknad

Här är läraregenskaperna arbetsgivare rankar högst

Lista

15 mest efterfrågade kompetenserna.

Betyg

Riksdagsbeslut: Skolor får ge betyg i årskurs 4

Betyg

”Det är olyckligt att man behandlar skolan på det sättet.”

Forskaren om tidiga betyg: ”Politikerna har inte lyssnat på oss”

Betyg

”Betyg i årskurs 4 används som en bricka i det politiska spelet.”

YRKESLÄRARE

Granskning: Så ser kvaliteten ut på yrkeslärarutbildningarna

Yrkeslärare

UKÄ har granskat kvaliteten på landets yrkeslärarutbildningar. 

SFI

Otydliga riktlinjer slår hårt mot SFI-elever

SFI

”Som lärare känner jag en samvetsstress över att inte räcka till.”

Fackligt

Vab, vobb eller välgörenhet – detta gäller när lärare är hemma

Expertråd

LR:s ombudsman Fredrik Alm reder ut vem som ansvarar för undervisning och bedömning när du är borta från jobbet

Forskning

Forskare: Musiklyssning till läxorna skadar studierna

Forskning

"Musiken gör det svårare att förstå innebörden i en text".

Coronaviruset

Nya munskyddsråd får facklig kritik: ”Frustrationen stiger”

Corona

”Det finns ingen logisk förklaring till varför försiktighetsprincipen inte ska gälla även i klassrummen.”

Lärarpris

Frigjord från räkneboken – lärare prisas för kreativ undervisning

Prisad

”I matematik glöms det ofta bort att alla inte har samma utgångsläge.”

Nationella prov

Skolverkets besked: Digitala nationella prov försenas

Nationella prov

EU-dom försenar införandet av digitala nationella prov. 

Fackligt

Kravet på brottsmisstänkt lärare slopas efter fackliga protester

Fackligt

"Det känns bra eftersom kravet saknar laglig grund"

Lärare tvingas berätta om brottsmisstankar

Fackligt

"Det strider mot grundlagen."

Särskilt stöd

Nytt lagförslag: Krav på specialpedagog eller speciallärare i elevhälsan

Utredning klar

Bristen på utbildade lärare, speciallärare och -pedagoger försvårar lagförslag i ny utredning.
– Det är huvudmännens ansvar, säger utbildningsminister Anna Ekström.

2 av 3 lärare: Elever får inte särskilt stöd

Särskilt stöd

Samtidigt har lärarnas dokumentation ökat – trots att den skulle minska.

Saknas: 5 000 speciallärare för att täcka behovet

Speciallärare

Kravet: Att staten tar ansvar för finansieringen av skolan.

”Lärarna har väldigt svårt att möta behovet”

Speciallärare

Tidsbrist vanligaste orsaken till att alla elever inte kan få stöd.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons