Annons
Foto: Kalle Assbring

Så väcker du läslusten

Publicerad 4 juni 2013

Ungas läsförmåga faller år efter år och nya medier konkurrerar med lusten att läsa långa texter. Men språk-, läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzén är inte orolig, men frustrerad:
– Jag vet att när man förändrar undervisningen får man en läsande klass och bättre resultat i alla ämnen!

Relaterat

Konsten att knäcka läskoden är inte det största bekymret i svenska skolor. Då är eleverna motiverade och många lärare har rätt verktyg för att hjälpa barnen över tröskeln. Det är sen, när dörren till texternas värld står på glänt, som läslusten riskerar att släckas. Först ska barnen ta sig igenom kanske ett par kilometers text, enligt hjärnforskaren Martin Ingvar, innan läsningen flyter och innehållet börjar framträda på allvar.

Sen är det dags för nästa utmaning – att träna mer på lässtrategier och djupförståelse av längre, avancerade texter. Det är i det här skedet som svenska elevers kunskaper har dalat mest de senaste tolv åren i internationella studier.

– Det är inte så att vi inte vet vad vi ska göra. Forskning och beprövad erfarenhet ger en tydlig bild, men
lärarna får inte tillräcklig möjlighet att ta till sig den nya kunskapen för att kunna förändra sin undervisning, säger specialpedagogen Maud Nilzén, som är språk-, läs- och skrivutvecklare i Kungälv och medlem i Skolverkets referensgrupp för området.

Även Norge och Danmark har brottats med sjunkande läsresultat, men där har utvecklingen vänt uppåt igen efter nationella satsningar på fortbildning av lärare.

– Jag pratar inte om att införa någon gammaldags katederundervisning, men eleverna ska inte sitta själva och ”forska” och utveckla sig. Vi måste erbjuda dem undervisning och vägledning, som utgår från deras kunskaper och erfarenheter. Barn vill läsa om de får rätt förutsättningar, säger Maud Nilzén.

För att ta steget från att vara en medioker till en erfaren läsare behövs kunskap om lässtrategier och textanalys. Maud Nilzén talar om fyra undervisningsfaser för att nå dit. Först går läraren igenom metoden genom att träna på en text med elevernas erfarenheter som utgångspunkt. Metoden kan till exempel vara att förstå texter genom att skapa bilder i huvudet. Därefter läser och diskuterar läraren och eleverna många liknande texter tillsammans för att träna på momentet. Tredje fasen går ut på att vidga användningsområdet för metoden som ska läras in, genom att tillsammans pröva den på olika typer av texter och genrer, och skriva texter tillsammans. Först i fjärde skedet får eleverna träna på egen hand.

– I svensk skola har det länge varit bara två faser: först undervisar läraren en kort stund och sen får eleverna pröva själva. Vi har inte prövat tillsammans. När vi gör det delar jag med mig av mina tankar om texten och barnen bidrar med sina. På så sätt kan man öva upp förståelsen och öka lusten att läsa.

Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, har skrivit boken ”Lusten att förstå”. Han tror att nya medier har dämpat ungas lust att ta till sig långa texter. Det är helt enkelt mer frestande att pyssla med mobilen eller spela ”Minecraft”.

– Det här gör att lärare måste ta till sig nya metoder för att locka barn att läsa, säger han.

Peter Gärdenfors skiljer på yttre och inre motivation. Den yttre motivationen växer med yttre påverkan, till exempel vuxnas uppmaningar, grupptryck, belöningar eller betyg. Den inre motivationen drivs av nyfikenhet och kunskapstörst, men också känslan av att ha kontroll och ungas lust att göra saker tillsammans.

– Läslusten styrs framför allt av inre motivation, men det kan vara en blandning - som när jag skulle få min son att läsa böcker. Vi började med högläsning, sen valde vi en bok som jag bara läste vartannat kapitel i för att få igång honom att läsa själv. Jag belönade honom med högläsning om han läste.

Vad är rådet till lärare som vill skapa läslust?

– Försök att fånga barnens nyfikenhet och ge dem en känsla av kontroll över det de ska göra.

Ett sätt att fånga nyfikenheten är så klart att välja texter som ligger nära elevernas intressen och vardag. David Lagercrantz biografi ”Min
historia. Jag är Zlatan Ibrahimovi´c   ”
har lyckats väcka den slumrande läslusten till liv hos tonårspojkar. Svensk- och idrottsläraren Erik Elenstrand har studerat varför.

– Allt ska gå så snabbt nu. Som lärare märker jag att tonåringar tappar intresset om texterna är för långa, men många har ändå läst Zlatan-boken. Det beror framför allt på att de är nyfikna på hans historia och kan identifiera sig med innehållet. Språket är också lättillgängligt, säger han.

Även Maud Nilzén tror att dagens stora medieutbud har utmanat läslusten. Det kan vara ett skäl till att elevernas läsförmåga började sjunka först kring millennieskiftet trots att den undervisningsmetod hon kritiserar har funnits betydligt längre än så.

– Jag är inte emot läsplattor och datorer. De är bra verktyg för att träna läsning om lärarna utbildats i att använda dem, men om nya medier gör att man aldrig djupläser hemma blir skolan desto viktigare. Tiden för läsning finns i skolan, men den måste användas rätt.

Men det räcker inte att lärarna fortbildas och börjar undervisa mer i samspel med eleverna. De behöver också arbeta tillsammans med att utveckla undervisningen, anser Maud Nilzén.

– Lärarna som har varit med i våra utvecklingsarbeten arbetar med läsning i alla ämnen och har eleverna med sig. Det blir fina resultat för alla, oavsett kön eller socioekonomisk bakgrund, säger Maud Nilzén.

 

Fyra tips för att väcka läslust

1  Bygg upp kunskap om ämnesområdet. Gå igenom strategin/genren med en text och elevernas erfarenhet som utgångspunkt. Var personlig och berätta om din egen läsupplevelse.

2  Studera texter inom genren för att få förebilder. Läs och diskutera många liknande texter tillsammans med eleverna för att träna.

3  Utvidga användningsområdet för strategin/genren genom att tillsammans pröva den på olika typer av texter och genrer, och genom att skriva texter tillsammans.

4  Eleverna får träna på läsmetoden på egen hand.

Källa: Maud Nilzén.

Fyra strategier för läsning

Att kunna förutspå vad som ska ske i texten innan man har läst den.

Att kunna reda ut svåra ord och oklarheter i texten.

Att under läsningen kunna svara på frågor om vad som har hänt och vad som ska hända sedan.

Att kunna sammanfatta det man har läst.

Källa: AnneMarie Palincsar och Ann Brown genom Martin Widmark

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Annons
Annons
Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Annons

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Annons
Annons

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Annons
Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons