asa_fahlen_stod

”De enskilda lärarna måste få mer att säga till om”, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

| Foto: Linda Broström och Mostphotos
Speciallärare

Saknas: 5 000 speciallärare för att täcka behovet

Det saknas flera tusen speciallärare runt om i Sverige.
– Behovet, inte var eleven bor, ska avgöra om hen får stöd eller inte. Men det kräver att staten tar ansvar för finansieringen av skolan, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Enligt LR:s beräkningar saknas det 5  000 speciallärare.

– På många håll har det inte funnits någon efterfrågan på speciallärare, även om behovet har funnits. Mycket handlar om ekonomi. Kommunerna har olika mycket pengar och gör olika prioriteringar, vilket leder till stora skillnader. 

– Dessutom varierar förståelsen för hur viktigt det är med speciallärare bland huvudmännen, men tyvärr ibland också på skolnivå.

Åsa Fahlén lyfter statligt ansvar för skolans finansiering som en dellösning.

– Var en elev bor ska inte avgöra om hen får stöd och hjälp eller inte, utan elevens behov. Det bör ställas krav på skolorna när det gäller antalet speciallärare.

Hur då?

– Genom att bestämma att det exempelvis på låg- och mellanstadieskolor med ett visst antal elever ska finnas ett visst antal speciallärare. Självklart ska det bara vara utbildade speciallärare som får anställas på speciallärartjänster.

– Vi måste i svensk skola bli bättre på att ta tillvara på att vi visserligen är lärare i grunden, men också specialister. Det ska till exempel vara en lågstadielärare, specialist på läs- och skrivundervisning, som undervisar i en lågstadieklass och så vidare.

Hur ska man får fler att utbilda sig till speciallärare?

– Inför ett nationellt professionsprogram där ett av meriteringsstegen är att läsa vidare till speciallärare. Det ska vara frivilligt att meritera sig, samtidigt som olika arbetsuppgifter i skolan tydligt knyts till särskilda meriteringssteg. Givetvis ska lönen följa med i takt med att arbetsuppgifterna blir allt mer avancerade och lärarens kompetens ökar.

Enligt Lärarnas Riksförbund bör det införas en ny trappstegsmodell i grundskolan där det, utöver extra anpassningar och särskilt stöd, ingår ordinationsrätt för lärare när det gäller kortare insatser med speciallärare.

– Man behöver i betydligt högre utsträckning än i dag lita på enskilda lärares erfarenheter och kunskaper. Om exempelvis en lågstadielärare upptäcker att det visserligen inte är några större problem, men går lite knackigt för en elev med läsningen, ska läraren kunna ta hjälp av speciallärare för en kortare insats utan att det ställs speciella krav på dokumentation eller krävs beslut av rektor. De enskilda lärarna måste få mer att säga till om.

– Visar det sig att eleven är i behov av större insatser behövs det så klart både utredning och dokumentation.

År 2014 bestämde riksdagen att lärare ska kunna besluta om extra anpassningar som en mindre omfattande stödåtgärd inom ramen för den ordinarie undervisningen. Syftet med förändringen var bland annat att minska på många lärares dokumentationsbörda.

– Tyvärr har den inte minskat, utan snarast tvärtom. Det krävs ett omtag på den här frågan och ett tydliggörande från statens sida om vad det är som verkligen behöver dokumenteras och inte. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm