Annons
I Sydkoreas skolor värderas diciplin och uppförande högt. Utbildningsmodellen går ut på att eleverna drillas att lära sig så mycket som möjligt inför proven, en modell som nu får kritik. Foto: Jonas Gratzer

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Publicerad 17 oktober 2018

Fakta

Lärarna jobbar mellan 7.30 och 18.00 – och halva lördagen

  • Sydkorea är drygt 100 000 kvadrat-kilometer, eller en
  • fjärdedel av Sveriges yta. 
  • Befolkningen uppgår till 51 miljoner. 
  • Landets ekonomi är rankad som Asiens fjärde största och hamnar på elfte plats i världen.
  • En typisk skoldag i gymnasiet kan delas upp i tre delar: 

1. Schemalagda lektioner 08.30–16.00
2. Extra lektioner 16.00–18.00
3. Självstudier och privat-skolor 19.00–24.00. 

  • En klass består vanligtvis av 30 elever i skol-uniform.
  • För lärare sträcker sig skoldagen i gymnasiet från 07.30 till cirka 18, och vanligtvis går halva lördagen åt till skoluppgifter. 
  • Lärare i grundskolan och gymnasiet tjänar i genomsnitt omkring 30 000 kronor i månaden.
  • Strukturen i kommunala skolor är uppdelad i tre delar: Sex år i grundskolan, följt av tre år i högstadiet, samt tre år i gymnasiet. 
  • Den primära läro-planen består av nio huvudämnen: uppförande, koreanska, samhällskunskap, matematik, naturvetenskap, fysik, musik, konst och engelska.
  • Självmord är den största dödsorsaken bland studenter och den fjärde största dödsorsaken i landet. Varje dag tar omkring 40 personer livet av sig, vilket är nästan tio gånger fler än i Sverige.

Relaterat

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

På en av väggarna i flickskolan Inmyung Girls’ High School i Seoul står det skrivet ”Girls be ambitious”. 

– Eleverna är väldigt disciplinerade, säger gymnasieläraren Chloe Kwak när hon går genom korridoren.

Alldeles strax ska Chloe Kwak, som har arbetat som lärare i elva år, hålla lektion i engelska – där hon varvar modersmålet koreanska med engelska.

Eleverna, som går i årskurs två på gymnasiet, förbereder sig för lektionen och sätter sig vid sina bänkar. 

– Det är inget prat i klassen, och alla lämnar från sig sina mobiler innan lektionen startar, berättar Chloe Kwak.

Just disciplin är något som sydkoreaner värderar högt.

De flesta gör bra ifrån sig. Annars vet de att de får anmärkningar i sina utvärderingsrapporter, konstaterar Chloe Kwak som gjorde delar av sin lärarutbildning i Kanada, ett land som skiljer sig avsevärt från Sydkorea.

– I Kanada värderar man inte betyg på samma sätt som här, det är mindre konkurrens, och jag kände mig mindre stressad när jag bodde där, säger hon.

Efter varje prov delar Chloe Kwak öppet ut resultaten inför sina klasser, så att eleverna kan se sina betyg och alla andras. Det är konkurrensen som gör att eleverna då sneglar på sina klasskamraters provresultat.

Chloe Kwak är missnöjd med sitt skolsystems ständiga jakt på högre betyg. 

– Det skapar bara stress hos alla inblandade, det är definitivt inget bra system, menar hon. 

Chloe Kwak tycker att Sydkoreas skolsystem är föråldrat och vill se en förändring.Efter att provresultaten delats ut brukar Chloe Kwak få ta emot samtal från upprörda föräldrar. De frågar varför deras barn inte fått högre betyg, trots att de suttit uppe och pluggat till tre på nätterna.

Hon känner ”medlidande” med eleverna som hela tiden måste prestera. Men det måste även lärarna som blir betygsatta av eleverna i systemet ett till fem, där fem är bäst.

– Jag ligger på 4,5 vilket är bra, men det är givetvis ett stressmoment att hela tiden behöva få höga poäng. Lärare som hamnar under två måste genomgå extra träning, säger Chloe Kwak.

Är du en bra lärare får du högre lön.

Sydkorea har tillsammans med andra östasiatiska länder länge placerat sig i topp i den globala Pisa-studien – framför länder som Sverige. 

Många pluggtimmar för att lära sig texter utantill inför proven har varit framgångsreceptet till att få höga betyg och därigenom komma in på toppuniversiteten, både internationella och inom landet. För många familjer innebär en bra utbildning att deras barn kan få ett bra arbete, bättre lön – och möjligheten att klättra på den sociala stegen. 

Samtidigt som de höga skolresultaten har medfört internationella hyllningar börjar det sydkoreanska utbildningssystemet få utstå allt mer kritik internt. En av kritikerna är Hyunsu Hwang, engelsklärare på Inmyung Girls’ High School, som har över tjugo års erfarenhet av yrket. Han är även internationell chef för det koreanska lärarfacket Jeongyojo som bildades 1989. 

I dag har Sydkorea ungefär 400 000 lärare, varav omkring 50 000 är medlemmar i fackförbundet. När Jeongyojo startades kunde inte lärare öppet kritisera landets militärregim utan att riskera att bli av med sina jobb. Fackförbundet förbjöds direkt vid bildandet och hundratals medlemmar sattes i fängelse, samtidigt som 1 500 lärare blev av med sina arbeten. 

I dag skapar privatskolorna, kallade hagwons, stor konkurrens inte bara hos eleverna utan även hos lärarna. Stora företag köper upp hagwons och anställer lärare som sedan blir betygsatta av eleverna efter ett poängsystem.

– Är du en bra lärare får du högre lön, det skiljer mycket mellan olika lärare, förklarar Hyunsu Hwang.

Konkurrensen skapar stress hos lärarna som hela tiden måste prestera på topp.

– Jag har aldrig träffat varken studenter eller lärare som har sagt att det koreanska utbildningssystemet är av hög kvalitet eller är effektivt. De flesta är missnöjda med vårt system, berättar Hyunsu Hwang.

Grundskolan är ett slagfält i att uppnå bäst resultat.

Sydkorea beskrivs som det ekonomiska mirakellandet som lyckades resa sig på fötter efter Koreakriget som avslutades för 65 år sedan, och därefter blivit en av världens största ekonomier. Enligt många tack vare satsningar på utbildning, men det är något som Hyunsu Hwang förkastar och säger att välståndet i stället kommer från ”människors vilja att övervinna fattigdom, tillsammans med statlig ekonomisk utveckling”.

När det gäller Pisa-testen så speglar de, enligt honom, inte utbildningskvaliteten, utan visar enbart på testresultaten.

– Det är nödvändigt att se vad som döljer sig bakom poängen. Nu för tiden startar konkurrensen redan i förskolan. Grundskolan är ett slagfält i att uppnå bäst resultat, säger Hyunsu Hwang.

Hans fru, Jung A-Park arbetar som lärare för årskurs 1–6 i Seoul-grundskolan Incheon Gawon. Den är en av ungefär hundra innovativa skolor i Sydkorea där klasserna, till skillnad från normen med pojk- och flickskolor, är mixade och där det traditionella hierarkiska systemet har bytts ut mot ett mer autonomt system.

– Alla är lika. Varje elev och lärare är en ledare. När problem uppstår löser vi dem tillsammans genom diskussion och workshops, berättar Jung A-Park när hon besöker sin makes skola.

En annan väsentlig skillnad mot konventionella skolor är att arbetsbelastningen för lärarna blir betydligt mindre, eftersom det administrativa arbetet inte utförs av samtliga lärare, utan sköts på ett kontrollerat sätt av ett fåtal personer.

– Lärarna kan fokusera på att vara lärare, förklarar Jung A-Park som säger att fokus inte ligger på höga betyg, utan i stället på att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt.

Eftersom den utbredda stressen hos lärare och elever är mer påtaglig i gymnasiet än i grundskolan, hoppas Jung A-Park att det innovativa skolsystemet sprider sig till fler skolor.

– Det kommer ta tid, men våra skolor måste få ett nytt fokus, säger hon.

Gymnasieeleverna Sally Kong och Yujin Jo.Baksidan, förutom den utbredda stressen, är att många ungdomar inte ser någon annan utväg när de miss-lyckas med sina prov och betyg, än att ta sina egna liv. 

Regeringen har på sistone lyckats få ner självmordsstatistiken något, men enligt WHO toppar fortfarande Sydkorea listan på länder där flest människor begår självmord, med 28,4 självmord per 100 000 invånare. Det är högst bland OECD-länderna och fjärde högst i världen. 

Ytterligare ett samhällsproblem är de låga födelse-talen, som 2017 var 1,05 per kvinna och därmed bland världens lägsta.

– Koreanska föräldrar spenderar en stor del av lönen på sina barns privata utbildningar. Deras barn har sett hur dyrt det är och vill inte ha egna barn, många har helt enkelt inte råd, fortsätter Hyunsu Hwang.

Skolan tar den största delen av den vakna tiden i sydkoreanska elevers liv. I gymnasiet, som är mest extremt, tillbringar eleverna mellan tolv och femton timmar i skolan, och vanligtvis pluggar de även under en eller båda helgdagarna. 

Många går vidare till hagwons eller pluggar med privat-lärare i hemmet.

– De går inte och lägger sig förrän vid 02. Många studenter somnar under lektionerna på grund av sömnbrist, berättar Hyunsu Hwang.

Problemet är beskrivet som Sydkoreas ”education fever”. Konkurrensen är knivskarp i jakten på de bästa internationella universiteten och elitskolorna inom landet. Efter kinesiska och indiska studenter utgör syd-koreanska studenter den tredje största gruppen på amerikanska universitet, och det är vanligt med koreanska professorer på världens främsta universitet. 

– Utåt sett är vi ett modernt land, men människor är inte lyckliga. Plugga, jobba och gifta sig – så ser vår modell ut, berättar Hyunsu Hwang när han visar upp kvarteren kring sin skola där skyltar annonserar vilka ämnen som olika hagwons erbjuder elever. 

Föräldrar ringer mig och klagar att de är stressade över sina barns studier.

Till Etoos Hagwon kommer gymnasielever som vill läsa upp ämnen som matte, engelska och koreanska med hjälp av mentorer och privatlärare. Etoos hagwon är öppen 363 dagar om året, med enbart två helgdagar. Efter att undersökningar kommit fram till att studenter enbart sover i genomsnitt drygt fem timmar, har regeringen förbjudit hagwons att hålla öppet längre än till 22. 

Shim Ei Joon pluggar femton timmar på veckodagarna och tretton timmar på helgdagarna.

I en sal sitter 21-årige Shim Ei Joon lutad över böcker och anteckningar. Han beskriver sina gymnasiebetyg som ”sådär” och har läst upp betygen under de senaste två åren. Nästa år hoppas Shim Ei Joon att han kan söka in till de tre bästa universiteten i landet för att studera vidare till ingenjör. Han pluggar femton timmar på veckodagarna och tretton timmar på helgdagarna. 

– Jag pluggar till 22.30 och börjar igen 07, säger han. Alla vakna timmar är jag här. 

Om Shim Ei Joon inte når upp till universitetens antagningskrav kommer han vara tvungen att söka sig till mindre prestigefyllda universitet

– Det är givetvis ett stressmoment, man vill ju inte misslyckas.

Vid ingången till Etoos hagwon måste varje elev registrera sig med hjälp av fingeravtryck, så att föräldrarna vet att deras barn är på plats. Delägaren May Sung ser på tv-skärmar som övervakar eleverna när de studerar, så att de inte surfar på internet och ser på filmer. Hon berättar att konkurrensen leder till stress hos alla inblandade.

– Föräldrar ringer mig och klagar att de är stressade över sina barns studier. 

Trots att May Sung livnär sig på utbildning tycker hon inte att landets modell är bra.

– Vi är fast i den gamla generationens mönster, säger May Sung.

Seouls nyvalde utbildningschef Heeyeon Cho blickar mot Finland och Sverige.

En person som vill reformera skolsystemet är Seouls nyvalde utbildningschef Heeyeon Cho. Han vill satsa på ett innovativt skolsystem, där ”varje individ står i fokus”.

– Vi fokuserar allt för mycket på betyg och att memorera texter. Jag vill öka antalet kommunala skolor och minska antalet hagwons, och därigenom minska den privata makten som enbart når de priviligierade familjerna med mycket pengar, förklarar han, efter att ha pratat inför en folkmassa i Seoul.

Finlands goda Pisa-resultat är, enligt Heeyeon Cho, ett bevis på att det går att kombinera undervisning med individens rätt att tänka själv.

Sovande elever, i bland annat Seouls tunnelbana, är en vanlig syn.– Många av våra lärare har besökt Finland och de skandinaviska länderna – och de är bra exempel som vi kan ta efter, säger han.

Det största problemet, säger han, är att eleverna drillas till inlärning, att memorera så mycket som möjligt under kort tid – fakta som de sedan snabbt glömmer.

– Våra barn har blivit robotar. Det måste vi ändra på.

Innovativa lektioner tar sig olika uttryck och på väl ansedda Seoul Foreign School i Seoul får majoriteten av de drygt 1 400 studenterna lära sig drama.

John Black från USA har arbetat nio år på den internationella privatskolan och undervisar elever från mellanstadiet till gymnasiet i drama.

– De flesta studenterna står här på scenen åtminstone en gång om året, berättar John Black och visar upp teatersalen där 40 produktioner sätts upp varje år.

John Black betonar vikten av alternativa lektioner i ett land där eleverna är ”programmerade att lära sig ämnena utantill”. 

– Många av våra elever pluggar på hagwons och har höga förväntningar på sig att plugga vidare i Nordamerika och Europa, säger John Black.

– Vi vill skilja oss från andra skolor, och som drama-lärare försöker jag få eleverna att lära sig att tänka mer fritt.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Åsa Fahlén: ”Var är höstplanen för lärarna?”

Terminsstart

Lärare som återvänder till jobbet vittnar om arbetsgivare utan plan för att skydda personal och elever från smitta och överbelastning. Lärarnas Riksförbund är kraftigt kritiska.

Annons
Annons

Facket räknar med besvärlig skolstart

Corona

Pandemin och ett lapptäcke av åtgärder runt om i landet bäddar för en orolig skolstart.

Annons

Därför ska lärare använda normkritik

Stockholm Pride

Normkritik i klassrummet är en konsekvens av skolans styrdokument och kan dessutom öka ämnesförståelsen, menar läraren Annika Sjödahl.

Lund vill ha kameraövervakning på alla skolor

Bevakning

Efter ett stort antal skolbränder planerar Lunds kommun för kamerabevakning på samtliga skolor och förskolor.

Annons
Annons

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Annons
Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons