Annons
I Sydkoreas skolor värderas diciplin och uppförande högt. Utbildningsmodellen går ut på att eleverna drillas att lära sig så mycket som möjligt inför proven, en modell som nu får kritik. Foto: Jonas Gratzer

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Publicerad 17 oktober 2018

Fakta

Lärarna jobbar mellan 7.30 och 18.00 – och halva lördagen

  • Sydkorea är drygt 100 000 kvadrat-kilometer, eller en
  • fjärdedel av Sveriges yta. 
  • Befolkningen uppgår till 51 miljoner. 
  • Landets ekonomi är rankad som Asiens fjärde största och hamnar på elfte plats i världen.
  • En typisk skoldag i gymnasiet kan delas upp i tre delar: 

1. Schemalagda lektioner 08.30–16.00
2. Extra lektioner 16.00–18.00
3. Självstudier och privat-skolor 19.00–24.00. 

  • En klass består vanligtvis av 30 elever i skol-uniform.
  • För lärare sträcker sig skoldagen i gymnasiet från 07.30 till cirka 18, och vanligtvis går halva lördagen åt till skoluppgifter. 
  • Lärare i grundskolan och gymnasiet tjänar i genomsnitt omkring 30 000 kronor i månaden.
  • Strukturen i kommunala skolor är uppdelad i tre delar: Sex år i grundskolan, följt av tre år i högstadiet, samt tre år i gymnasiet. 
  • Den primära läro-planen består av nio huvudämnen: uppförande, koreanska, samhällskunskap, matematik, naturvetenskap, fysik, musik, konst och engelska.
  • Självmord är den största dödsorsaken bland studenter och den fjärde största dödsorsaken i landet. Varje dag tar omkring 40 personer livet av sig, vilket är nästan tio gånger fler än i Sverige.

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

På en av väggarna i flickskolan Inmyung Girls’ High School i Seoul står det skrivet ”Girls be ambitious”. 

– Eleverna är väldigt disciplinerade, säger gymnasieläraren Chloe Kwak när hon går genom korridoren.

Alldeles strax ska Chloe Kwak, som har arbetat som lärare i elva år, hålla lektion i engelska – där hon varvar modersmålet koreanska med engelska.

Eleverna, som går i årskurs två på gymnasiet, förbereder sig för lektionen och sätter sig vid sina bänkar. 

– Det är inget prat i klassen, och alla lämnar från sig sina mobiler innan lektionen startar, berättar Chloe Kwak.

Just disciplin är något som sydkoreaner värderar högt.

De flesta gör bra ifrån sig. Annars vet de att de får anmärkningar i sina utvärderingsrapporter, konstaterar Chloe Kwak som gjorde delar av sin lärarutbildning i Kanada, ett land som skiljer sig avsevärt från Sydkorea.

– I Kanada värderar man inte betyg på samma sätt som här, det är mindre konkurrens, och jag kände mig mindre stressad när jag bodde där, säger hon.

Efter varje prov delar Chloe Kwak öppet ut resultaten inför sina klasser, så att eleverna kan se sina betyg och alla andras. Det är konkurrensen som gör att eleverna då sneglar på sina klasskamraters provresultat.

Chloe Kwak är missnöjd med sitt skolsystems ständiga jakt på högre betyg. 

– Det skapar bara stress hos alla inblandade, det är definitivt inget bra system, menar hon. 

Chloe Kwak tycker att Sydkoreas skolsystem är föråldrat och vill se en förändring.Efter att provresultaten delats ut brukar Chloe Kwak få ta emot samtal från upprörda föräldrar. De frågar varför deras barn inte fått högre betyg, trots att de suttit uppe och pluggat till tre på nätterna.

Hon känner ”medlidande” med eleverna som hela tiden måste prestera. Men det måste även lärarna som blir betygsatta av eleverna i systemet ett till fem, där fem är bäst.

– Jag ligger på 4,5 vilket är bra, men det är givetvis ett stressmoment att hela tiden behöva få höga poäng. Lärare som hamnar under två måste genomgå extra träning, säger Chloe Kwak.

Är du en bra lärare får du högre lön.

Sydkorea har tillsammans med andra östasiatiska länder länge placerat sig i topp i den globala Pisa-studien – framför länder som Sverige. 

Många pluggtimmar för att lära sig texter utantill inför proven har varit framgångsreceptet till att få höga betyg och därigenom komma in på toppuniversiteten, både internationella och inom landet. För många familjer innebär en bra utbildning att deras barn kan få ett bra arbete, bättre lön – och möjligheten att klättra på den sociala stegen. 

Samtidigt som de höga skolresultaten har medfört internationella hyllningar börjar det sydkoreanska utbildningssystemet få utstå allt mer kritik internt. En av kritikerna är Hyunsu Hwang, engelsklärare på Inmyung Girls’ High School, som har över tjugo års erfarenhet av yrket. Han är även internationell chef för det koreanska lärarfacket Jeongyojo som bildades 1989. 

I dag har Sydkorea ungefär 400 000 lärare, varav omkring 50 000 är medlemmar i fackförbundet. När Jeongyojo startades kunde inte lärare öppet kritisera landets militärregim utan att riskera att bli av med sina jobb. Fackförbundet förbjöds direkt vid bildandet och hundratals medlemmar sattes i fängelse, samtidigt som 1 500 lärare blev av med sina arbeten. 

I dag skapar privatskolorna, kallade hagwons, stor konkurrens inte bara hos eleverna utan även hos lärarna. Stora företag köper upp hagwons och anställer lärare som sedan blir betygsatta av eleverna efter ett poängsystem.

– Är du en bra lärare får du högre lön, det skiljer mycket mellan olika lärare, förklarar Hyunsu Hwang.

Konkurrensen skapar stress hos lärarna som hela tiden måste prestera på topp.

– Jag har aldrig träffat varken studenter eller lärare som har sagt att det koreanska utbildningssystemet är av hög kvalitet eller är effektivt. De flesta är missnöjda med vårt system, berättar Hyunsu Hwang.

Grundskolan är ett slagfält i att uppnå bäst resultat.

Sydkorea beskrivs som det ekonomiska mirakellandet som lyckades resa sig på fötter efter Koreakriget som avslutades för 65 år sedan, och därefter blivit en av världens största ekonomier. Enligt många tack vare satsningar på utbildning, men det är något som Hyunsu Hwang förkastar och säger att välståndet i stället kommer från ”människors vilja att övervinna fattigdom, tillsammans med statlig ekonomisk utveckling”.

När det gäller Pisa-testen så speglar de, enligt honom, inte utbildningskvaliteten, utan visar enbart på testresultaten.

– Det är nödvändigt att se vad som döljer sig bakom poängen. Nu för tiden startar konkurrensen redan i förskolan. Grundskolan är ett slagfält i att uppnå bäst resultat, säger Hyunsu Hwang.

Hans fru, Jung A-Park arbetar som lärare för årskurs 1–6 i Seoul-grundskolan Incheon Gawon. Den är en av ungefär hundra innovativa skolor i Sydkorea där klasserna, till skillnad från normen med pojk- och flickskolor, är mixade och där det traditionella hierarkiska systemet har bytts ut mot ett mer autonomt system.

– Alla är lika. Varje elev och lärare är en ledare. När problem uppstår löser vi dem tillsammans genom diskussion och workshops, berättar Jung A-Park när hon besöker sin makes skola.

En annan väsentlig skillnad mot konventionella skolor är att arbetsbelastningen för lärarna blir betydligt mindre, eftersom det administrativa arbetet inte utförs av samtliga lärare, utan sköts på ett kontrollerat sätt av ett fåtal personer.

– Lärarna kan fokusera på att vara lärare, förklarar Jung A-Park som säger att fokus inte ligger på höga betyg, utan i stället på att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt.

Eftersom den utbredda stressen hos lärare och elever är mer påtaglig i gymnasiet än i grundskolan, hoppas Jung A-Park att det innovativa skolsystemet sprider sig till fler skolor.

– Det kommer ta tid, men våra skolor måste få ett nytt fokus, säger hon.

Gymnasieeleverna Sally Kong och Yujin Jo.Baksidan, förutom den utbredda stressen, är att många ungdomar inte ser någon annan utväg när de miss-lyckas med sina prov och betyg, än att ta sina egna liv. 

Regeringen har på sistone lyckats få ner självmordsstatistiken något, men enligt WHO toppar fortfarande Sydkorea listan på länder där flest människor begår självmord, med 28,4 självmord per 100 000 invånare. Det är högst bland OECD-länderna och fjärde högst i världen. 

Ytterligare ett samhällsproblem är de låga födelse-talen, som 2017 var 1,05 per kvinna och därmed bland världens lägsta.

– Koreanska föräldrar spenderar en stor del av lönen på sina barns privata utbildningar. Deras barn har sett hur dyrt det är och vill inte ha egna barn, många har helt enkelt inte råd, fortsätter Hyunsu Hwang.

Skolan tar den största delen av den vakna tiden i sydkoreanska elevers liv. I gymnasiet, som är mest extremt, tillbringar eleverna mellan tolv och femton timmar i skolan, och vanligtvis pluggar de även under en eller båda helgdagarna. 

Många går vidare till hagwons eller pluggar med privat-lärare i hemmet.

– De går inte och lägger sig förrän vid 02. Många studenter somnar under lektionerna på grund av sömnbrist, berättar Hyunsu Hwang.

Problemet är beskrivet som Sydkoreas ”education fever”. Konkurrensen är knivskarp i jakten på de bästa internationella universiteten och elitskolorna inom landet. Efter kinesiska och indiska studenter utgör syd-koreanska studenter den tredje största gruppen på amerikanska universitet, och det är vanligt med koreanska professorer på världens främsta universitet. 

– Utåt sett är vi ett modernt land, men människor är inte lyckliga. Plugga, jobba och gifta sig – så ser vår modell ut, berättar Hyunsu Hwang när han visar upp kvarteren kring sin skola där skyltar annonserar vilka ämnen som olika hagwons erbjuder elever. 

Föräldrar ringer mig och klagar att de är stressade över sina barns studier.

Till Etoos Hagwon kommer gymnasielever som vill läsa upp ämnen som matte, engelska och koreanska med hjälp av mentorer och privatlärare. Etoos hagwon är öppen 363 dagar om året, med enbart två helgdagar. Efter att undersökningar kommit fram till att studenter enbart sover i genomsnitt drygt fem timmar, har regeringen förbjudit hagwons att hålla öppet längre än till 22. 

Shim Ei Joon pluggar femton timmar på veckodagarna och tretton timmar på helgdagarna.

I en sal sitter 21-årige Shim Ei Joon lutad över böcker och anteckningar. Han beskriver sina gymnasiebetyg som ”sådär” och har läst upp betygen under de senaste två åren. Nästa år hoppas Shim Ei Joon att han kan söka in till de tre bästa universiteten i landet för att studera vidare till ingenjör. Han pluggar femton timmar på veckodagarna och tretton timmar på helgdagarna. 

– Jag pluggar till 22.30 och börjar igen 07, säger han. Alla vakna timmar är jag här. 

Om Shim Ei Joon inte når upp till universitetens antagningskrav kommer han vara tvungen att söka sig till mindre prestigefyllda universitet

– Det är givetvis ett stressmoment, man vill ju inte misslyckas.

Vid ingången till Etoos hagwon måste varje elev registrera sig med hjälp av fingeravtryck, så att föräldrarna vet att deras barn är på plats. Delägaren May Sung ser på tv-skärmar som övervakar eleverna när de studerar, så att de inte surfar på internet och ser på filmer. Hon berättar att konkurrensen leder till stress hos alla inblandade.

– Föräldrar ringer mig och klagar att de är stressade över sina barns studier. 

Trots att May Sung livnär sig på utbildning tycker hon inte att landets modell är bra.

– Vi är fast i den gamla generationens mönster, säger May Sung.

Seouls nyvalde utbildningschef Heeyeon Cho blickar mot Finland och Sverige.

En person som vill reformera skolsystemet är Seouls nyvalde utbildningschef Heeyeon Cho. Han vill satsa på ett innovativt skolsystem, där ”varje individ står i fokus”.

– Vi fokuserar allt för mycket på betyg och att memorera texter. Jag vill öka antalet kommunala skolor och minska antalet hagwons, och därigenom minska den privata makten som enbart når de priviligierade familjerna med mycket pengar, förklarar han, efter att ha pratat inför en folkmassa i Seoul.

Finlands goda Pisa-resultat är, enligt Heeyeon Cho, ett bevis på att det går att kombinera undervisning med individens rätt att tänka själv.

Sovande elever, i bland annat Seouls tunnelbana, är en vanlig syn.– Många av våra lärare har besökt Finland och de skandinaviska länderna – och de är bra exempel som vi kan ta efter, säger han.

Det största problemet, säger han, är att eleverna drillas till inlärning, att memorera så mycket som möjligt under kort tid – fakta som de sedan snabbt glömmer.

– Våra barn har blivit robotar. Det måste vi ändra på.

Innovativa lektioner tar sig olika uttryck och på väl ansedda Seoul Foreign School i Seoul får majoriteten av de drygt 1 400 studenterna lära sig drama.

John Black från USA har arbetat nio år på den internationella privatskolan och undervisar elever från mellanstadiet till gymnasiet i drama.

– De flesta studenterna står här på scenen åtminstone en gång om året, berättar John Black och visar upp teatersalen där 40 produktioner sätts upp varje år.

John Black betonar vikten av alternativa lektioner i ett land där eleverna är ”programmerade att lära sig ämnena utantill”. 

– Många av våra elever pluggar på hagwons och har höga förväntningar på sig att plugga vidare i Nordamerika och Europa, säger John Black.

– Vi vill skilja oss från andra skolor, och som drama-lärare försöker jag få eleverna att lära sig att tänka mer fritt.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Ny satsning ska stärka skolans sexualundervisning

Kompetensutveckling

Sex- och samlevnadsundervisningen är en utmaning för många lärare och behovet av kompetensutveckling är stort.
För att vända trenden satsar RFSU på riktade insatser till lärare för att höja kunskapen inom området.

Annons
Annons

Sara Bruun: Vi måste våga nämna trollet vid dess namn

Blogg

”Vi får inte ducka för att lyfta upp jobbiga saker av rädsla för att till exempel bli rasiststämplade”, skriver Sara Bruun.

Annons

Vänersborg ska spara – genom minskade sjukskrivningar

Budget

I nya budgeten ska Vänersborg spara nästan 10 miljoner på läromedel, kompetensutveckling – och minskade sjukskrivningar.

Kornhall: Så ser jag på punkterna om skolan i överenskommelsen

Skolpolitik

Per Kornhall går igenom överenskommelsen – punkt för punkt om skolan – som kan ligga till grund för att en S/MP-regering.

Annons
Annons

Utredning: Förslag om statlig skola

Förstatligande

Förslag till förstatligande av skolan är del av uppgörelsen mellan Socialdemokraterna och Liberalerna. Det bekräftar Liberalernas utbildningspolitiska talesperson Roger Haddad för Skolvärlden.

Annons

Kravet på mer undervisningstid tas bort: ”Glädjande”

Arbetsmiljö

Det kritiserade lönekriteriet om mer undervisningstid för lärare i Uppsala skrotas. 
– De signaler jag fått är att det har upplevts som stressande snarare än att det är utvecklande, säger Birgitta Pettersson, utbildningsdirektör i Uppsala kommun.

Så vände Gotland syv-krisen

Syv-brist

För två år sedan fanns det inte en enda behörig studie- och yrkesvägledare på Gotlands grundskola. Idag är situationen en annan.

Mors dag och kanelbullar – är de en del av vårt uppdrag?

Ny blogg

Vilka dagar och högtider ska vi i skolan uppmärksamma i undervisningen? Födelsedagar, mors dag och kanelbullar – är de en del av vårt uppdrag? Karin Boberg är ny bloggare på Skolvärlden.

Skolinspektionen

Staten tar över problemskola: ”En viktig markering”

Skolinspektionen

Problemen på en skola i Botkyrka har visat sig så allvarliga att Skolinspektionen går in och tar över – något som aldrig gjorts tidigare. 
– Jag tror att det här är en viktig markering, säger Peter Bergander, kommunombud för LR i Botkyrka.

Skolinspektionen: Unikt att problemen fortsatt under så lång tid

Skolövertagandet

Trots upprepande anmärkningar och vitesförelägganden har Botkyrka kommun inte åtgärdat bristerna på Storvretskolan, som nu tas över av Skolinspektionen.
­– Det handlar om elevernas rätt till en god undervisning, säger Jukka Kuusisto på myndigheten.

Botkyrka efter det unika beslutet: ”Det är tungt”

Skolinspektionen

För första gången har Skolinspektionen tagit beslutet att gå in och ta över en kritiserad skola för att säkerställa att bristerna åtgärdas.

Forskning: Lärarna ser brister i sin egen undervisning

Forskning

Ny forskning visar att lärare är självkritiska till sin egen undervisning i NO-ämnena. Samtidigt slår lärarna fast att de saknar stöd för att arbeta språkutvecklande med eleverna.

Nya förslag: Så vill Skolverket förändra kursplanerna

Kurs- och ämnesplaner

Skolverket har presenterat förbättringar som man vill göra av kurs- och ämnesplaner. Bland annat vill myndigheten se en ökad betoning på faktakunskaper, mindre detaljerade kunskapskrav och bättre anpassning till de olika stadierna. 

”Likabehandlingen börjar med språket”

Debatt

”Vi kan inte passivt stå vid sidan av den ’digitala skolgården’ och iaktta när en normalisering av begrepp och uttryck som går emot våra mänskliga värden börjar formas”, skriver rektorn Peter Heddelin.

Kommentera

Så ser Skolsverige på det nya året

Enkät

Ett år är till ända. Skolvärlden frågade centrala personer i skolans värld om 2018 blev som de hade hoppats. Och vad de önskar för 2019. 

Mest läst 2018

Här är de 15 mest lästa artiklarna 2018

Mest läst 2018

Lågaffektivt bemötande, lärarlöner och NPF. Här är listan på de 15 mest lästa artiklarna på Skolvärldens webbplats under 2018.

Forskning: Rollerna lärare går in i när de skriver omdömen

Bedömning

Lärare iklär sig fyra olika roller när de skriver elevomdömen, visar ny forskning. Enligt språkforskaren Annelie Johansson är det mest professionella att bemästra de alla. 

Terminsavslutning: Du vet att du är lärare när…

Lista

Höstterminen har bjudit på många minnen. Några fina, och några som du helst vill glömma så fort som möjligt. Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Skolverket kritiseras för de läckta nationella proven

Nationella prov

Riksrevisionens granskning visar att Skolverket brister i arbetet mot spridningen av nationella proven. Men myndigheten tror att man är på rätt väg med att bryta trenden.

Nytt förslag: Slopa karensavdraget för lärare

Budget

Lärare är i högre grad utsatta för smittorisk än andra yrkesgrupper, därför borde karensavdraget slopas för skolpersonal menar Sverigedemokraterna.
– Det är inte rimligt att lärarna själva ska få stå för kostnaden, säger Patrick Reslow som är riksdagsledamot för Sverigedemokraterna.

Debatt: Betygen måste bli rättssäkra

Debatt

Svensk skola är i behov av ett system där allt fler prov rättas centralt av oberoende examinatorer, skriver Olle Bring, riksordförande Moderat Skolungdom.

Kommentera

Så påverkar budgeten dig som lärare

Budget

Riksdagen har röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Så här berörs du som lärare av den.

”Villkoren måste förbättras för att locka fler till läraryrket”

Debatt

”Menar vi allvar med att lyfta yrkets status, locka de bästa studenterna till att söka lärarutbildningen så måste även villkoren för lärarna förbättras”, skriver Roger Haddad (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott.

Kommentera

Lärarnas vanligaste frågor till SPSM om betyg och särskilt stöd

Betyg och bedömning

Hur fungerar pysparagrafen, alternativa verktyg, lathundar och strukturstöd vid betygsättning och bedömning?
SPSM:s expert svarar på vanliga frågor om bedömning.

Åtta rektorer kräver: Erfarna lärare måste få högre lön

Lärarlöner

Åtta rektorer på Ystad gymnasium kräver mer pengar till lärarlöner.
– Det är ett arbetsmiljöproblem att nyanställda får mycket högre lön än erfarna, lojala lärare, säger rektorn Lena Schmidt.

Skolan kraftsamlar för allas rätt att funka olika

Musikhjälpen

Från 3 miljoner 2008, till 74 miljoner förra året. Varje år sedan starten har Musikhjälpen slagit rekord. I år kommer flera initiativ från skolans värld. 

Malin skämtar om läraryrket – och fick arbetslusten tillbaka

Arbetsmiljö

Vad har undervisning och stand up gemensamt? En hel del om du frågar läraren och komikern Malin Appeltofft.

Faktorerna som påverkar ett barn som inte kommer till skolan

Hemmasittare

Alexander Skytte skriver om hur skolan kan arbeta för att förhindra att elever inte kommer till skolan: ”Om vi vill ha tillbaka elever med problematisk skolfrånvaro måste vi vara beredda på att ändra vårt sätt att jobba.”

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Rosa bussen ska öka likvärdigheten i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons