Satsning på mindre klasser och fler lärare

De två miljarderna är en del i regeringens så kallade lågstadielöfte, som går ut på att alla elever tidigt ska få det stöd de behöver för att nå kunskapsmålen.

Pengarna sätts av under 2015 och ska gå till huvudmän som satsar på att minska klasstorleken, öka lärartätheten, öka antalet annan personal i skolan för att frigöra mer tid för lärarna att bedriva undervisning, och som på andra sätt ökar tiden som lärarna kan ägna åt varje elev.

Det är Skolverket som är ansvarig för att betala ut statsbidraget och huvudmännen måste ha en rekryteringsstrategi på plats för att få del av dem.

I rekryteringsstrategin ska det framgå hur de ska hantera pensionsavgångar, lärarbehörighet, mottagande av nyanlända elever och hur de tänker jobba med att utveckla ledarskapet för skolan.

– Det här är ett bra och viktigt första steg. Svensk skola måste satsa på tidiga insatser för att ge fler elever bättre hjälp och stöd. Men vi tycker inte att det är tillräckligt skarpa krav på huvudmännen att i realiteten anställa fler lärare. Risken finns att satsningen inte innebär mindre grupper i lågstadiet, säger Anders Almgren, förste vice ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Tidigare utbildningsminister Jan Björklund (FP) menar att en lågstadiesatsning redan är igång, eftersom det fanns med i Alliansens budget som klubbades innan jul.

– Självklart tycker jag att det här är bra, eftersom detta är Alliansens förslag, säger Jan Björklund till TT, och kallar regeringens utspel för en ”budgetbluff”.

Den andra delen i regeringens satsning handlar om fler platser på lärarutbildningen. Successivt ska antalet platser på grundlärarutbildningen, förskollärarutbildningen och speciallärar- och specialpedagogutbildningen öka, för att år 2019 omfatta cirka 6 000 nya utbildningsplatser. Satsningen beräknas kosta 450 miljoner kronor om året när den är fullt utbyggd.