Schleicher avlivar sju skolmyter

Myt 1: Socioekonomiskt missgynnade elever är dömda att prestera dåligt
Nej, Pisa-resultaten visar att de 10 procent mest missgynnade 15-åringarna i Shanghai prestear bättre i matematik än de 10 procent mest gynnade eleverna i USA och flera Europeiska länder. Det som utmärker ett skolsystem som lyckas få missgynnade elever att nå goda resultat är att de lyckas kompensera för socioekonomiska skillnader. Här lyckas man attrahera de bästa lärarna till de tuffaste klassrummen och de bästa skolledarna till de mest missgynnade skolorna.

Myt 2: Det är invandrarna som sänker resultaten
Det finns inget samband mellan andelen elever med invandrarbakgrund i ett land och det landets resultat i Pisa. Vilket land och vilken skola eleven går i är det som påverkar resultaten.

Myt 3: Det är pengarna som avgör
Nej. Sydkorea, som ligger i topp i Pisa-undersökningen, är ett land som spenderar långt under OECD-genomsnittet per elev. Framgång handlar inte om hur mycket pengar man lägger på skolan, utan hur pengarna används. Utbildningskostnaden förklarar mindre än 20 procent av resultatvariationen mellan OECD-länderna.

Myt 4: Mindre klasser höjer resultaten
Överallt lyfter lärare, föräldrar och politiker små klasser som en nyckel till bättre och mer individanpassad undervisning. Men enligt Pisa finns det inget samband mellan klasstorlek och kunskapsnivåer, varken inom eller mellan länder. De bäst presterande länderna i Pisa prioriterar istället lärarkvalitet och lägger pengar på lärarlöner, vidareutbildning av sina lärare och balans i yrkeslivet.

Myt 5: Genom klassificering kan man nå högre resultat
Det finns en utbredd uppfattning om att skolsystem som är öppna för alla elever skapar rättvisa och öppenhet, medan skolsystem med en akademisk klassificering av eleverna når högre kvalitet och bättre resultat. Men enligt internationella mätningar finns det ingen motsättning mellan rättvisa och resultat – de bästa skolsystemen kombinerar både och.

Myt 6: Den digitala världen kräver nya ämnen och en vidare läroplan
Många länder bygger ut sina läroplaner med nya ämnen, som ska ge eleverna den nya kunskapen om det globaliserade och högteknologiska samhället kräver. Men enligt Pisa-resultaten är det inte de skolsystem som har den bredaste läroplanen som presterar bäst, det är tvärtom de med en rigorös läroplan, med få ämnen som eleverna får gå på djupet i som når toppresultat.

Myt 7: Talang är enda vägen till skolframgång
Många studenter från västvärlden är övertygade om att vägen till framgång i matte och naturvetenskap handlar om tur, snarare än om hårt arbete. Så är det inte. Det som istället utmärker de framgångsrika skolsystemen är att såväl eleverna själva, som deras föräldrar, lärare och samhället i stort har en stark tro att alla elever kan nå höga resultat.

Läs mer här.