Dataskydd
Skola får böta för ansiktsigenkänning
Annons
Anna-Lena Svanborg är lärare på Anderstorpsgymnasiet i Skellefteå och hon är positiv till tekniktestet på skolan. Foto: Privat/Sara Hedman
IT
Skola registrerade närvaro med ansiktskamera
På Anderstorpsgymnasiet i Skellefteå har man testat att registrera elevernas närvaro med hjälp av ansiktsigenkännande kameror.
– Det leder till en bättre närvaroregistrering, säger läraren Anna-Lena Svanborg.
Mer om projektet:
Pilotprojektet på Anderstorpsgymnasiet genomfördes i samarbete med IT-företaget Tieto. En klass valdes ut som testgrupp och under 8 veckor genomfördes försöket ”Future classroom”.
Registreringen ingår i lagstiftningen som säger att skolor varje dag måste rapportera hem till vårdnadshavarna hur närvaron ser ut på varje enskild lektion.
Elever och föräldrar fick ge sitt samtycke till projektet och Tieto har i nära samarbete med skolan säkerställt att projekt följer gällande lagar och riktlinjer för datahantering, men även utifrån etiska frågeställningar.
I ett första steg utfördes fältstudier, enkäter och intervjuer, och man bestämde sig därefter att testa plasttaggar, appar på elevernas mobiltelefoner, samt ansiktsigenkänning. Ansiktsigenkänning klassas som machine learning, och i det här fallet identifierar systemet punkter i ansiktet. Punkterna bildar ett unikt mönster som kameran sedan känner igen.
Här kan du läsa rapporten och mer projektet.
I höstas påbörjades ett nytt pilotprojekt på Anderstorpsgymnasiet i Skellefteå kommun. Under åtta veckor har man testat något så ovanligt som automatisk elevregistrering genom ansiktsigenkänning.
Kameror och sensorer placerades vid klassrumsingången och varje gång eleverna gick in i salen blev de igenkända av tekniken som registrerade närvaron. Systemet identifierar punkter i ansiktet som bildar ett unikt mönster och som kameran sedan känner igen.
Anna-Lena Svanborg är lärare på Anderstorpsgymnasiet i Skellefteå och hon är positiv till tekniktestet på skolan.
– Överlag är lärarna på skolan väldigt positiva. Man har förstått att det inte rör sig om övervakningskameror som filmar oss utan vi tror att den digitala satsningen leder till en bättre närvaroregistrering, säger hon.
Problemet med den tidigare närvaroregistreringen som skolan använt sig av innan pilotprojektet är att den inte blir helt rättvis, samt att den är tidskrävande, menar Anna-Lena Svanborg.
– Hade alla 30 elever varit på plats vid lektionsstarten hade det bara tagit några sekunder att registrera närvaron på eleverna, men så ser inte verklighet ut. Eleverna kommer i intervall ibland och då blir man tvungen att ta närvaron på samtliga elever en halvtimme in på lektionen, säger Anna-Lena Svanborg.
– Det blir ett annat flyt på lektionerna när vi inte behöver stanna upp i mitten och ta närvaro på eleverna som kom in sent i klassrummet. Så alla lärare är väldigt positiva till det.
Enligt Tommy Lindmark, IT-strateg för gymnasieskolorna i Skellefteå kommun, är tekniken ett sätt att förbättra kvaliteten på skolan.
– Med automatisk registrering behöver inte eleverna oroa sig för att läraren tar fel på person eller glömmer bort att ge dem närvaro, och läraren kan komma igång med sina lektioner direkt, utan att bli störd av eftersläntrare. Vi ville hitta sätt att höja kvaliteten på skolan genom att lösa de här problemen, säger Tommy Lindmark, i ett pressmeddelande.
Kommunen uppskattar att lärarna på skolan varje år lägger 17 280 timmar, motsvarande tio heltidstjänster, på att registrera elever på lektionerna.
– Den uppskattningen bygger på att det tar ungefär tio minuter per lektion att föra in närvaron, men jag skulle snarare säga att det ligger omkring fem minuter. Men det är klart att det kan ta betydligt mer tid än så ibland tyvärr, säger Anna-Lena Svanborg.
Hoppas du på att den här tekniken införs på skolan i framtiden?
– Det vet jag inte. Men jag tror att det kommer att bli vår verklighet framöver. Kanske inte under de närmaste åren, men jag tror att vi är på väg dit, säger Anna-Lena Svanborg.
Theo Kanter är professor i data- och systemvetenskap med inriktning sensorbaserade tjänster vid Stockholms universitet och expert på tekniken som ansiktsigenkänningen bygger på.
Han menar att det kan vara integritetskränkande om kamerorna är placerade utanför på själva skolbyggnaden. Men sitter kamerorna däremot i skolans lokaler, som i fallet på Anderstorps gymnasium i Skellefteå, där de enbart används för att registrera elevernas närvaro, så är det inget problem
– Men så fort skolor sätter upp sådana här kameror utomhus så måste det diskuteras noggrannare, säger Theo Kanter till Skolvärlden.
Kommer vi att få se mer av den här typen av tekniklösningar framöver på skolor tror du?
– Absolut. Därför att vi behöver automatisera saker allt mer. Registrering av aktiviteter är en tillgång av tre olika skäl. Det ena är för att det avlastar personalen, det andra är för att man ökar effektiviteten, och det tredje är att öka säkerheten och se till att obehöriga hålls borta.
Vad säger du till dem som är kritiska till den här teknikutvecklingen på skolor?
– Det behöver inte vara automatiskt integritetskränkande. Man kan i dag göra en bildanalys av ett ansikte utan att behöva skicka fotografier. Man kan göra en biometrisk analys där man kan känna igen personen, säger han och tillägger:
– Handlar tekniken däremot i framtiden om att mäta effektiviteten på personalen, då måste frågan lyftas i till exempel fackföreningarna och Skolverket. För då blir syftet ett helt annat och det kan vara skadligt. Det får inte bli som i USA där man exempelvis mäter tangentnedslag per minut bland kontorsanställda. Då blir tekniken inte ett stöd, utan då finns den för att mäta personalens effektivitet.
I slutet av januari kommer Anderstorpsgymnasiet och Skellefteå kommun att påbörja en utvärdering av resultatet från projektet för att se om man vill gå vidare med automatisk registrering.