Skolinspektionen spetsar sin tillsyn

Den första omgången av Skolinspektionens tillsynsgranskningar är inne på sitt sista år. Det innebär att alla landets drygt 7000 skolor snart har granskats. Inför den nya genomgången av skolorna som inleds 2015 förändrar Skolinspektionen delar av sitt tillsynsarbete genom förstärkt tillsyn av huvudmän, av skolor där eleverna riskerar att inte få en bra utbildning och av fristående skolor.

Skolinspektionens planer presenterades vid ett seminarium idag där representanter för en rad skolorganisationer deltog.

– Tillsynsperioden blir kortare, tre år istället för fem och vi kommer ha ett tydligare fokus på huvudmannens ansvar. Vi kommer också ha en mycket tydligare differentiering där vi besöker de 20 procent av skolorna som har de sämsta kunskapsresultaten eller har problem i andra avseenden, säger Ann-Marie Begler till Skolvärlden. 

Alla skolor kommer bedömas utifrån en risk- och väsentlighetsanalys. Som utgångspunkt har myndigheten den skolenkät som skickas till skolorna och som besvaras av elever, vårdnadshavare och personal tillsammans med bland annat Skolverkets uppgifter över kunskapsresultat. De 20 procent av skolorna med lägst resultat kommer bli föremål för granskning. Eftersom resurserna koncentreras till färre skolor kan man avsätta mer tid till dessa, menar myndigheten. Resurserna riktas dit man tror att de gör störst nytta och målet är att höja lägstanivån i riket. Även andra skolor kan bli granskade om myndigheten får signaler om att något inte står rätt till.

– En annan skillnad rör de fristående skolorna. Vår granskningsmodell är densamma men eftersom vi menar att det är viktigt med insyn från det offentliga i alla skolverksamheter så besöker vi alla fristående skolor under en treårsperiod. 

Även när det gäller fristående skolor kommer Skolinspektionen göra en fördjupad granskning av de skolor som har de största utmaningarna.

Det framkom under seminariet att ni också kommer lägga mer fokus på råd och vägledning. 
– Enligt skollagen ska vi efter en inspektion också ge någon form av råd och vägledning och det här är något som har efterfrågats länge. Vi kommer lägga starkare fokus där nu, till exempel genom att följa en skola under längre tid och göra uppföljningar genom besök, inte bara i pappersform. Vi arbetar med detta redan men vi ser att vårt arbete kan utvecklas. 

Inför seminariet skrev Ann-Marie Begler i en debattartikel i Svenska Dagbladet att Skolinspektionen får höra att de bara kritiserar, aldrig berömmer. Detta var ett ämne som även lyftes av seminariedeltagare som önskade en inspektion som även lyfter fram skolornas styrkor.

– Tillsyn handlar om avvikelserapportering. Det är viktigt att vara tydlig med att det Skolinspektionen tittar på är om huvudmannen följer lagens krav eller inte och då blir fokus på de mål som skolan inte uppnår. En allmän utvärdering av skolan kan också behöva göras men det ligger inte inom vårt tillsynsuppdrag. Men när vi gör kvalitetsgranskningar lyfter vi ofta in positiva exempel för att man ska få till en lärandeprocess, säger Anne-Marie Begler.

Vad tar du med dig efter dagen?
– Det var mycket viktigt kom upp till exempel frågan om våra skolenkäter, som är viktig information för oss, verkligen ger tillräcklig information för att vi ska kunna göra vår risk – och väsentlighetsanalyser. Det ska vi fundera vidare kring.