skolmarknad_forskning_forort_axelsberg_stockholm

Axelsberg ligger strax söder om Stockholms innerstad.

Forskning

Skolmarknaden förstärker skillnader mellan elevgrupper

Gymnasieskolor riktar sig allt mer mot särskilda elevgrupper, till följd av friskolereformen. Det gör att bland annat barn till högutbildade föräldrar i större utsträckning väljer en viss typ av utbildning – och barn till lågutbildade en annan. Med andra ord: avstånden mellan grupperna förstärks.

Kampen om eleverna

Håkan Forsberg har gjort en studie av skolmarknadens framväxt bland gymnasieskolor mellan 1987–2011 i Stockholms län.

Han har visat att den sociala ordningen i gymnasieskolan inte har ändrats under dessa år. Däremot har utbildningsutbudet blivit betydligt mer komplext och konkurrensen mellan både skolor och elever har ökat. 

Material:

Statistik om eleverna. Baserat på registerdata och statistik från SCB har forskaren sammanställt individdata, skolframgång och val av gymnasieutbildning, kopplat till annan information som föräldrarnas utbildningsbakgrund, social bakgrund, inkomster, boende och skola. Samtliga gymnasieelever i Stockholmsregionen under perioden ingår i studien.

Social karta. Utifrån statistiken har Håkan Forsberg tecknat en social karta över gymnasieskolors rekrytering i förhållande till eleverna och deras bakgrund.

Intervjuer med skolledare. Ett urval skolledare har intervjuats, vilka representerar olika positioner i den sociala struktur som gymnasieskolan i Stockholm utgör. Frågor har rört sig om deras syn på marknaden i dess helhet, skolpengen, lärarresurser, framtidsutmaningar och marknadsföring.

Håkan Forsberg inledde arbetet med avhandlingen 2008 och disputerade den 11 december 2015. 

Under 1990-talet släpptes marknaden in i svensk skola. Sedan dess har fler och fler skolor blivit en del av skolmarknaden. Forskaren Håkan Forsberg har studerat förändringen i gymnasieskolan med fokus på Stockholms län – där marknaden växt sig som starkast.

Marknadens intåg har i låg utsträckning förändrat vilken typ av gymnasieutbildning olika grupper av elever väljer, enligt forskaren. Den sociala ordningen, som han kallar det, är stabil.

– Samma typer av utbildningar fortsätter i stort att locka samma typer av elever. Det finns en över tid stabil ordning i gymnasieskolan som är relaterad till utbildningarnas karaktär. Elever med högutbildade föräldrar väljer i större utsträckning studieförberedande utbildningar medan arbetarklassens barn är överrepresenterade på yrkesförberedande utbildningar, säger Håkan Forsberg.

Men marknadens intåg har samtidigt inneburit stora förändringar för den svenska gymnasieskolan, enligt forskaren. Utbudet har ökat dramatiskt sett till antalet skolor och utbildningar. Det har uppstått fler nischade och profilerade utbildningar som i högre grad riktar sig mot specifika målgrupper – skolorna anpassar sig ännu mer efter de olika grupperna elever.

Med andra ord: trots att eleverna inte väljer annorlunda i förhållande till deras sociala bakgrund, så väljer elever i högre grad gymnasieutbildningar som återspeglar den. Valen har blivit snävare och avstånden mellan de olika grupperna har därmed förstärkts ytterligare.  

– Marknadslösningar i sig bygger på att separera och skilja olika grupper åt. Det är precis som varumärken inom någon annan marknad, där det handlar om att särskilja sig och sträva mot att en viss grupp ska köpa ens produkt för att den ska få ett visst värde. Så fungerar även skolan i ett marknadssammanhang, säger Håkan Forsberg.

I Håkan Forsbergs analys presenteras tre olika skoltyper och strategier som representerar hur de olika skolorna förhåller sig till marknaden.

  • Elitskolor.
  • Marknadsorienterade skolor.
  • Marknadsutsatta skolor.

Elitklustret täcker enligt Håkan Forsberg framförallt de gamla kommunala innerstadsskolorna i Stockholm, samt några fristående skolor som till exempel Viktor Rydberg gymnasium.

– Det är exklusiva skolor som har extremt hög rekrytering, nästan helt utan att lägga resurser på reklam. De är i väldigt liten utsträckning utsatta för de marknadsmekanismer som introducerats och behöver därför inte anpassa sig.

Med marknadsorienterade skolor menar Håkan Forsberg ett stort mellanskikt fyllt av profilerade och nischade utbildningar. Dit hör många friskolor och koncerner, såsom Academedia.

– De här skolorna har anpassat sig till de nya konkurrensvillkoren och försöker vinna så mycket som möjligt på marknaden. Många rekryterar inom medelklassen eller den lägre medelklassen samt arbetarklassen. Där är valen enormt många.

Den tredje och sista kategorin är de marknadsutsatta skolorna – där framförallt arbetarklassens barn finns, enligt forskaren.

– Det är skolor som har tvingats anpassa sig till en marknad, men som har svårt att rekrytera elever, framförallt i Stockholms södra förortskommuner. De saknar förutsättningar för att mobilisera de resurser som konkurrensen kräver. De kommunala skolorna i området förlorar många elever, men kan inte lägga ner skolan eftersom den har ett stort samhällsansvar.

– De fristående skolor som också har dålig rekrytering i ett område kan däremot förhålla sig mer till affärsidén – är skolan inte lönsam så kan den flyttas till ett lönsamt område eller läggas ner.

Ytterst få friskolor etableras i södra Stockholm, eftersom socioekonomiskt stigmatiserade områden inte uppfattas som attraktiva och lönsamma på skolmarknaden, berättar Håkan Forsberg.

– Det faktum att man hellre etablerar sig i innerstan eller i rika norrkommuner, är en indikation på marknadens segregerade utbredning i länet, säger han. 

Kommentera