pengar_klassrum2

Statsbidragen till höjda lärarlöner ska höja läraryrkets status.

Stadsbidrag

Skolorna nobbar lärarpengar – för att undvika orättvisa

Två skolor i Ulricehamn tackar nej till lönetillägg på 10 000 kronor i månaden åt fyra lärare och lärarfacken köper förklaringen.
 – Det skulle söndra mer än det hjälper, säger Eva Ek Josefsson på Lärarnas Riksförbund.

Blidsbergs skola och Tingsholmsgymnasiets introduktionsprogram i Ulricehamn klassas av Skolverket som skolor med ”särskilt svåra förutsättningar med beaktande av elevernas socioekonomiska bakgrund”, vilket berättigar kommunen stadsbidrag till att höja lönerna på två förstelärare på respektive skola med 10 000 kronor i månaden. Pengar som kommunen efter samtal med rektorer och facken väljer att inte ta emot.

Gülsen Özdenkos
Gülsen Özdenkos

– Egentligen vill vi ju inte tacka nej till pengar som ges för att premiera våra lärare som brinner för att utveckla sina arbetsplatser. Men i detta fall har vi svårt att motivera uppdraget. Dessutom arbetar bara nio anställda på vardera enhet, säger kommunens Barn- och utbildningschef Gülsen Özdenkos.

Just att det rör sig om små verksamheter med ett litet antal lärare gör att även Lärarnas Riksförbund lokalt stöttar beslutet att avstå pengarna. Det finns inga stora skillnader i de olika lärarnas uppdrag och facket ser inte heller hur ett annat uppdrag skulle rymmas på skolorna. Även Sveriges skolledarförbund och Lärarförbundet stöttar beslutet.

– Vi tycker beslutet är helt ok. Man kan vara säker på att det skulle slå sönder de här grupperna. Det är svårt att säga att två personer av åtta ska ha de här pengarna. Så cheferna säger att ”jag gör inte det här, jag kan inte plocka ut två lärare och motivera varför de ska ha mer”. Och jag förstår det, säger Eva Ek Josefsson, huvudskyddsombud och biträdande kommunombud LR Ulricehamn.

Det är ovanligt att lärarfacken tackar nej till högre lärarlöner. Hur resonerar ni?

– Ja, det är det, och vi vill gärna att lärarna ska få mer pengar, men på det här sättet så söndrar det mer än det hjälper. Här var vi eniga alla fackförbund om detta, säger Eva Ek Josefsson.

Eva Ek Josefsson
Eva Ek Josefsson

Är det inte alltid bra att lärarlöner höjs?

– Jo det är alltid bra. Men det måste ske på ett sätt där det inte skadar. I det här fallet så skadar det. Det finns inte på världskartan att man kommer att höja upp de andra lärarnas löner till samma nivå.

När lärarlönelyftet sjösattes hösten 2016 och cirka 60 000 lärare skulle få en statligt finansierad löneförhöjning på 2 500 – 3 500 kronor skrev Skolvärlden flitigt om de bitvis svåra problem som uppstod. Utvalda lärare fick en skjuts i lönekuvertet medan kollegorna låg kvar på samma nivå som innan, och urvalsprocessen var inte alltid transparent. Beroende på hur arbetsgivarna hanterade frågan ledde det på en del orter till både osämja och ohälsa, och det rapporterades om lärare som sade upp sig.

– Det har varit min värsta vecka någonsin som fackrepresentant, sade Cathrine Sonesson ordförande Lärarnas Riksförbund i Karlstad, till Skolvärlden då.

Också i Ulricehamn fanns exempel på missnöje och oro när lärarlönelyftet först landade.

– Det blev tufft på vissa enheter. En del chefer hanterade det väldigt bra, andra hanterade det mindre bra. Det river givetvis upp sår att göra något liknande igen, säger Eva Ek Josefsson.

Lärarnas Riksförbund har hela tiden varit positiva till regeringens lärarlönelyft och karriärreformer, samtidigt som man ibland varit kritisk till hur de implementerats av kommuner och fristående huvudmän.

Att fackets lokalavdelning i Ulricehamn nu stöttar ett beslut att tacka nej till pengar är inte orimligt, menar Ingrid Lindholm, förbundets chefsförhandlare.

Ingrid Lindholm
Ingrid Lindholm

– Jag förstår problemet på den enskilda enheten, facket reagerar på den situation man befinner sig i. Men om arbetsgivaren tog det här på större allvar från början, hela reformen, skulle man kanske inte hamna i den här situationen.

– Börja med att göra en ordentlig behovsanalys – vad har vi och vad behöver vi? Slå fast vad en förstelärare egentligen ska göra och håll sedan en ordentlig rekryteringsprocess där man går igenom kvalifikationerna på de sökande, så att den som får det här ges legitimitet, säger hon.

Inte heller Eva Ek Josefsson på LR Ulricehamn tycker att det är något fel på ambitionen med statliga lärarlönelyft.

– Vi har inget emot att lärarna får pengar, men det ska inte skapa mer konflikter oro och elände än det ger belöningar. Det slår lite fel på de här små enheterna, det hade fungerat bättre på en större enhet där man lättare hade kunnat ge speciella uppdrag för de här personerna, säger hon.

Kommentera