Studie- och yrkesvägledning

Skolverket: ”Skolledare måste prioritera SYV”

Avhopp och programbyten på gymnasiet kostar miljarder varje år. Ett mer medvetet arbete med studie- och yrkesvägledning på landets skolor är Skolverkets ordination.

Arbetsförmedlingens färska rapport ”Var finns jobben” reder ut framtidsutsikterna för ett stort antal yrken, och betonar samtidigt vikten av en fullgjord gymnasieutbildning för att etablera sig på arbetsmarknaden. Det gäller för eleverna att välja ett program som de sedan också fullföljer, och nu sätter Skolverket fingret på brister i studie- och yrkesvägledningen på landets skolor.

Myndighetens generaldirektör Anna Ekström ifrågasätter tillsammans med Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg i en debattartikel i Göteborgsposten rimligheten i att en studie- och yrkesvägledare på högstadiet i genomsnitt ansvarar för 501 elever, och 487 elever på gymnasiet.

Undervisningsrådet Mikaela Zelmerlööw på Skolverket har räknat ut att pengarna som varje år går till att bekosta elever som går om en eller två årskurser på gymnasiet motsvarar ca 4600 studie- och yrkesvägledartjänster.

– Jag tror att det behövs fler studie- och yrkesvägledare. Men det är svårt att uttala sig om antalet generellt. Det viktigaste är att man på varje skola identifierar vad man behöver jobba med just där. Är det till exempel många avhopp? Eller är det mer att eleverna byter spår? Eller kanske man behöver jobba med genus för att motverka låsningar i hur pojkar och flickor väljer program? Som huvudman behöver man ta reda på vad just den egna verksamheten behöver, säger hon

Mikaela Zelmerlööw hänvisar till en internationell forskningssammanställning från danska Clearinghouse som visar att kvalificerad studie- och yrkesvägledning verkligen har effekt – elever som gör medvetna val ger färre avhopp. Förebilderna är de länder som låter SYV genomsyra hela verksamheten. Sverige har enligt Mikaela Zelmerlööw en bit kvar dit.

– Studie- och yrkesvägledarna har den här kompetensen, och lärarna är såklart jätteviktiga, det är ju de som kan integrera SYV i undervisningen. Men i slutändan bygger det på att skolledarna får upp ögonen för hur viktigt det här är, så att man får in det i skolans systematiska kvalitetsarbete.

Förstår inte skolledarna det idag?

– Vi är på god väg. Men undersökningar visar att det här ofta är en lågt prioriterad verksamhet. Det behöver vävas in i undervisningen på ett medvetet sätt, och det är en ledningsfråga. Det behövs större resurser för personlig studie- och yrkesvägledning.Skolledarna måste börja prioritera studie- och yrkesvägledning, det lönar sig verkligen för både eleven och rent ekonomiskt på sikt, säger Mikaela Zelmerlööw.

Kommentera