syv-pa-gotland
Syv-brist

Så vände Gotland syv-krisen

För två år sedan fanns det inte en enda behörig studie- och yrkesvägledare på Gotlands grundskola. Idag är situationen en annan.

För två år sedan skrev Skolvärlden om den ohållbara situationen för studie- och yrkesvägledare på Gotland. Då saknades helt behöriga syvare i grundskolan och tjänsterna fick fyllas med pensionärer och lärare som var intresserade av att hjälpa till.

Carina Levander, studie- och yrkesvägledare på Wisbygymnasiet, hade då nästan 700 elever och vittnade om en svår arbetsmiljö för de få behöriga syvare som fanns.

– Jag hinner inte med, det är omöjligt. Det går inte längre, sa hon då.

Men det gick att vända trenden. Idag finns det totalt 17 anställda studie- och yrkesvägledare på Gotland, varav tolv är behöriga och fyra är deltidsarbetande studenter som är inne på sin sista termin av utbildningen. En är fortfarande obehörig, men söker aktivt den kompletterande utbildningen.

– Idag är det mycket bättre än vad det var förut. Det finns fortfarande luckor att fylla, men det är en helt annan situation för oss studie- och yrkesvägledare, berättar Carina Levander. 

För hennes del har arbetsbelastningen minskat till att ha hand om 520 elever och hon framhåller hur skönt det är att ha fått fler kollegor. Men även bland eleverna märks stor skillnad menar Carina Levander:

– Vi har färre byten och avhopp på gymnasiet. Tidigare har ju inte eleverna fått den personaltäthet och information som de borde ha fått under grundskolan.

Så hur kunde situationen vända? Hanna Karlsson är biträdande enhetschef på arbetsmarknadsenheten på Gotland och började i samband med att bristen var som störst på ön. Hon menar att det är flera faktorer som spelat in.

– En stor del handlar om de fantastiska studie- och yrkesvägledare som vi har haft på Gotland. Flera av de som nu studerar till syvare beskriver hur de har träffat någon av våra studie- och yrkesvägledare som förmedlat vilket kul jobb det är. Sen är det viktigt att knyta kontakt med studenterna, erbjuda praktik, handledning och kanske en deltidstjänst. Det har vi gjort, förklarar Hanna Karlsson.

Dessutom satsade kommunen på en 9-dagars fortbildningsinsats för lärare och socionomer som skulle få fler att få upp ögonen för yrket. Maria Eneqvist som är idrottslärare på Högbyskolan var en av de som gick fortbildningen.

– Det var som en snabbkurs i vad uppdraget går ut på, med stort fokus på samtalsmetodik och hur man ska samtala med elever enskilt och i grupp, berättar Maria Eneqvist.

Efter tjugo år som idrottslärare såg hon fortbildningen som en chans att utvecklas och prova något nytt:

– Det som lockade var att det är ett annat sätt att jobba med ungdomar. Dessutom blir jag inte piggare med åren och frågan är hur länge man orkar jobba som idrottslärare hundra procent, säger Maria Enqvist.

Det blev tre terminer som studie- och yrkesvägledare, innan tjänstledigheten från den ordinarie tjänsten var över. Och hade det varit möjligt hade hon gärna fortsatt som syvare, säger hon. 

– Det var verkligen väldigt roligt att jobba som studie- och yrkesvägledare, man får tid att sitta ner med eleverna och det kan man sakna som lärare. Där är det så målfokuserat, man pratar bedömning – men här får man tid att prata ordentligt och försöka reda ut vad de verkligen är intresserade av.

Förhoppningen från region Gotlands sida var att flera av de som gick fortbildningen skulle söka in till den kompletterande utbildningen – men det visade sig vara svårare än beräknat att komma in.

– Idag finns den kompletterande utbildningen bara i Umeå och har väldigt högt söktryck där man till och med lottas in. Vi har haft personer på Gotland som har blivit bortlottade flera gånger, säger Hanna Karlsson.

Maria Eneqvist var en av dem som lottades bort.

– Jag valde ändå att börja på den vanliga utbildningen, men jag har fem barn och kan inte ekonomiskt gå ner till studielån – då hade kommunen behövt gå in och betala en del av min lön. Jag försökte jobba parallellt med utbildningen men det blev för mycket, säger Maria Eneqvist.

Att det behövs åtgärder nationellt med fler utbildningsplatser till den kompletterande utbildningen framhåller även Hanna Karlsson, men det finns ändå saker som man kan göra lokalt menar hon:  

– Jag tror att man måste satsa på studie- och yrkesvägledningen i en kommun – för då får också fler upp ögonen för yrket. Det behövs ju någon slags framåtanda, det är svårt att få folk söka till ett yrke om det inte finns en tanke framåt, säger Hanna Karlsson.

Och kanske är det just en förändrad syn på yrket som hjälpt Gotland ur krisen. Carina Levander menar att inställningen i kommunen har förändrats de senaste åren:

– Jag tror att vår chef har varit viktig när det kommer till att marknadsföra vägledningen som en viktig del i skolan. Det har gjort att våra rektorer i sin tur har fått upp ögonen för att man genom hela skolsystemet kan få nytta av det här.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm