Annons
Karin Herlitz är lärare i svenska och engelska på Farstavikens skola, Värmdö.

”Skolverkets vaghet gör de nationella proven långt ifrån likvärdiga”

Publicerad 27 februari 2019

Relaterat

Debatt ”Svaret på frågan om användning av stavningsprogram under de nationella proven skiftar beroende på vem som svarar på Skolverkets upplysningstjänst”, skriver läraren Karin Herlitz.

 

Nu är de nationella proven i full gång. Proven är omtvistade, men jag tror att vi kan enas om att de slår sönder vårterminen för elever i årskurs 6 och 9. Eleverna drillas inför proven, vilket i sig kan vara problematiskt eftersom innehållet på lektionerna tenderar att handla om provkunskap snarare än vad som anges i det centrala innehållet, men det är en annan diskussion.

Det stora problemet med de nationella proven är informationen om anpassningar för elever med åtgärdsprogram. Skolverket vill i lärarinformationen inte ge en färdig lista på vad som skulle kunna vara rimliga anpassningar, utan ger några exempel och skriver sedan att det är viktigt att provet fortfarande testar det som det avser att testa. Ett exempel på en anpassning som förändrar detta är exempelvis att låta eleverna lyssna på de engelska texterna som ingår i det provets läsförståelse.

Det kanske är rimligt, vi vet ju att det för de allra flesta elever med olika funktionsnedsättningar i form av dyslexi och språkstörning går att träna upp förmågan till avkodning och läsförståelse, och en lämplig anpassning för elever med dessa problem är kanske att korta ned provet en aning, eller att dela upp det på flera kortare pass under en dag.

När det kommer till textproduktionen skiljer sig proven i svenska och engelska åt. På det nationella provet i svenska går det fint att ha stavningskontrollen på, både i årskurs 6 och årskurs 9, och eleverna har även tillgång till ordlista om de behöver. På provet i engelska är stavningskontroll däremot inte tillåtet. För mig är det svårt att förstå hur det skulle kunna vara ett problem.

Målet med det delprov som kallas ”writing” är: ”formulera sig och kommunicera i … skrift”, ”använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd” samt ”anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang” (ur bedömningsanvisningar för delprov C engelska åk 9). Det framgår att eleven bland många andra saker ska bedömas på förmåga att stava och använda grammatik, men det ingår även i bedömningen för svenskans prov där stavningskontroll är tillåtet.

Skolverket vill inte ta ett större ansvar för likvärdigheten än de gör nu.

Om huvudsyftet är att eleverna ska kunna kommunicera i skrift så är det svårt att förstå hur användandet av ett stavningsprogram skulle kunna förändra det. Snarare skapar vi en märklig situation för eleverna där vi försöker att få dem att lära sig hur de behöver arbeta i framtiden när de skriver texter för att de ska bli förstådda, men när det blir skarpt läge så förändrar vi dessa förutsättningar. När betyget på det nationella provet då avviker från det betyg som eleven sedan får i ämnet eller kursen motiverar vi det med att eleven har exempelvis dyslexi och med rätt verktyg kan prestera på en högre nivå.

Om man som lärare vänder sig till Skolverkets upplysningstjänst med frågan om huruvida elever som i sitt åtgärdsprogram har skrivet att de ska ha tillgång till särskilda stavningsprogram får använda dessa under de nationella provet så skiftar svaret beroende på vem som svarar. Jag har fått svar som bekräftar att om eleven har det inskrivet i sitt åtgärdsprogram så kan rektor besluta att det får användas även vid provtillfället om det inte förändrar vad provet avser testa. (Att kommunicera i skrift alltså, vilket det fortfarande måste anses göra enligt mig.)

I ett lärarforum på Facebook publicerades ett svar från ett annat undervisningsråd där det stod att det inte var en okej anpassning att göra.

Resultatet av denna vaghet är att genomförandet av de nationella proven blir långt ifrån likvärdigt. Det här är frågor som lyfts då och då, men Skolverket vill inte ta ett större ansvar för likvärdigheten än de gör nu, och tydligen är det upp till varje undervisningsråd att tolka vad som är en rimlig anpassning och varför.

Det riktigt stora problemet för mig är förstås skillnaden mellan vad som är okej i svenska och vad som är okej i engelska. Om målet är att skapa texter som andra människor kan förstå när eleverna lämnar alla välvilliga lärare bakom sig (vi kan ju faktiskt läsa det mesta, och gör det också) så finns det absolut ingen logik i att ta bort stavningskontrollen för den som behöver det – varken på svenskans eller engelskans prov. Vi som jobbar i verksamheten vet att det är nog så svårt att få eleverna att faktiskt använda stavningskontrollen när de går igenom sina texter, och att plocka bort det steget på det prov som Skolverket själv vill ska väga tungt vid betygssättning är bara dumt.

Karin Herlitz, lärare i svenska och engelska på Farstavikens skola, Värmdö

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Forskning: Så mycket påverkar konflikter lärarna

Hur mycket påverkar konflikter med elever och kollegor i skolan en lärare? Henrik Lindqvist vid Linköpings universitet har undersökt vad lärarstudenter och nyblivna lärare upplever som känslomässigt svåra situationer och hur de manövrerar i dem.

Annons
Annons

Nya lagar och regler för skolan träder i kraft i sommar

Lagar

Ett antal nya lagar och regler för skolan träder i kraft den 1 juli, inte minst den länge debatterade läsa-skriva-räkna-garantin.

Annons

"Med skolans styrning är det omöjligt att leva upp till lagen"

Debatt

Helt rätt av LR-skyddsombuden att anmäla flera kommuner till Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen. Det skriver representanter för Tankesmedjan Balans, Skolledarupproret och Elevens rätt i en debattartikel.

Kommentera
NPF

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF

NPF

Vad bör en skola göra för att bli bättre på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd. 

Annons
Annons
Nedskärningar i skolan

Lärare protesterar mot nedskärningar – klär sig i rött

Nedskärningar

Genom att klä sig i rött vill lärarna i Hässleholm protestera mot nedskärningarna i skolan.
– Känslan av att komma in i ett lärarrum där alla är rödklädda är ganska mäktig, säger läraren Henrik Hedman som är en av initiativtagarna.

Skyddsombud anmäler kommuner – har fått nog av besparingar

Nedskärningar

Tre skyddsombud har fått nog av besparingarna på skolan i Karlshamn, Trelleborg och Sjöbo. Nu anmäler ombuden kommunerna.

Annons
Studie- och yrkesvägledning

Skolinspektionen: Elever får inte tillräcklig studievägledning

Syv

Elever på yrkesprogram får inte tillräckligt med studie- och yrkesvägledning, det slår Skolinspektionen fast i en ny rapport. 

Lärarnas kritik mot HÖK 18 växer: ”Vi kan inte vänta”

Avtal

Efter aviserade besparingar på skolan i en majoritet av landets kommuner växer kritiken mot det avtal som slöts mellan lärarfacken och SKL i höstas.
Vissa lärare kräver att avtalet sägs upp, andra menar att strejk är enda utvägen.

LR-ordföranden i upprop: ”Kommunerna vanvårdar skolan”

Nedskärningar

Skolan vanvårdas av kommunerna. Det menar samtliga distriktsordföranden i Lärarnas Riksförbund som nu vill se krafttag för ett förstatligande av skolan.

Kommunen vill ta bort lärartjänst på skola: ”Strider mot skollagen”

Arbetsmiljö

Ljusdal vill ta bort speciallärare på en skola på grund av kommunens budgetunderskott. Facket anser att man bryter mot skollagen.

”Jag är lärare för att jag vill – inte för att jag måste”

Debatt

”Jag har lovat mig själv att inte bli en ständigt trött, sur och stressad lärare för då skulle jag antagligen göra ett klart sämre arbete samt riskera att gå hårt in i väggen. Vem gynnas av det?”, skriver läraren Jonas Nilsson efter sitt 18:e avverkade läsår.

Kommentera
Betyg

Forskaren: Rättvisa betyg är en skadlig utopi

Betyg

Försök att administrera fram rättssäkra betyg är meningslösa och skapar problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin.
– Betyg kommer aldrig vara rättvisa och det får vi leva med.

”SFI behöver fackliga stödinsatser”

Debatt

Uppror och protestlistor i all ära men de äger ingen förhandlingsrätt. SFI-lärare behöver ett levande fack som identifierar motståndet, verkar för aktivt medlemsskap och går till förhandlingsbordet, skriver SFI-läraren Kristina Sjöberg.

Kommentera

Jesper: Därför är jag lärare

Läraryrket

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Jesper Inegård i Åre varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Skolavslutning: Du vet att du är lärare när...

Lista

Snart är sommaren här, och 2018/19 förpassas till historien. Skolvärlden har samlat 11 situationer vi tror att flera av er upplevt under läsåret. Känner du igen dig?

TIMPLAN

Stadieindelad timplan blev nådastöt för moderna språk

Timplan

Moderna språk håller på att förblöda. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Kommunerna prioriterar olika för språkundervisning

Moderna språk

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt.

Forskning

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Undervisning

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet? 

Nytt avtal: LR ska stötta obehöriga lärare

Fackligt

Genom ett samarbetsavtal med Akademikerförbundet SSR ska Lärarnas Riksförbund bland annat företräda obehöriga akademiker i förhandlingar.

OECD-chefen: ”Det kommer att bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för organisationens utbildningskontor, till Skolvärlden.

Så reste sig skolorna – mot alla odds

Reportage

Båda skolorna ligger i socioekonomiskt utsatta områden, båda har haft Skolinspektionen efter sig – och båda har vänt utvecklingen. Skolvärlden besökte dem för att ta reda på hur det gick till.  

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Skolverkets nya satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons