Annons
Maria Lantz, rektor på Konstfack.

”Slöjden är mer aktuell än någonsin”

Publicerad 19 januari 2016

Den kallas ”Smörknivsdebatten”, alltså debatten om slöjdens vara eller icke vara i den svenska skolan.
Maria Lantz, rektor på Konstfack, förklarar hur viktigt det är med utbildade slöjdlärare, pedagoger som kan sitt ämne och som kan förmedla vad som sker när material bearbetas och görs till föremål – i skolämnet och i vardagen, och tar det vidare till berättelser om hur världen hänger ihop. 

Relaterat

”Smörknivsupproret” har det kallats, stödet som slöjdämnets försvarare samlat under pågående mediala debatt om slöjdens vara eller icke vara i den svenska skolan. Och visst är det på tiden att slöjden gör sig hörd. I Pisa-studier och vardagligt tal om kunskap är det sällan ämnet diskuteras, mäts eller värderas. Slöjd associeras lätt med hobbyverksamhet eller ett förminskat ”pyssel”, vilket visar att många tycks ha missat poängen.

Begreppet slöjd finns omnämnt sedan 1300-talet och betydelsen av det ursprungliga slöghþ är slughet, flitighet, klokhet och att vara händig, flink, fyndig och påhittig. Kunskapen innebär att lösa ett problem genom att med hjälp av olika redskap omvandla material till ett föremål. Slöjden är både uråldrig och ständigt aktuell, kanske mer samtida än vi riktigt förstått då ordets pedagogiska mening stämmer så väl in på hur vi idag ser på kunskap: Något vi skapar och på så vis kopplat till kreativitet och problemlösning. 

Slöjdämnet infördes i den svenska skolan av pedagogen Otto Salomon som 1874 inrättade ett slöjdlärarseminarium, och snart fanns ämnet i skolplanen. Vi har sannolikt Salomon att tacka för mycket. Ännu finns ingen forskning på vilken effekt slöjdämnet haft på Sverige som innovationsland, men det är inte osannolikt att just den problemlösande filosofin som ämnet bygger på har haft effekt för den "ingenjörsnation" vi så ofta framhålls som. En ingenjör ska förvisso kunna räkna, men utan idéer om vad man ska räkna på står ingenjören sig slätt. Jag menar vidare att slöjdämnet inte bara utbildar uppfinnare och andra kreatörer. Att vi har en hög standard på design, formgivning och innovation beror i lika hög utsträckning på att vi har konsumenter och medborgare, kunder och brukare som förstår att uppskatta, ställa krav och begära kvalitet. Detta tack vare förståelsen för hur saker är gjorda efter att någon gång sandpapprat en smörkniv, byggt en trälåda, sytt en väst eller virkat en grytlapp. Dessutom ger kunskapen om skillnaden mellan olika material ett slags fundamental trygghet i världen. Slöjden utbildar på så vis inte bara producenter och konsumenter utan också kulturella varelser.

Därmed kan man också se slöjden som ett filosofiskt ämne där man får förståelse och respekt för produktion tack vare egen erfarenhet av att skapa med sin kropp och sina sinnen. Problemet som slöjden har är att dessa aspekter av ämnet så sällan artikuleras. Istället är det oförståelsen som regerar som när Ann-Charlotte Marteus i Expressen 160105 tror att slöjd är synonymt med stoppade gosedjur och smörknivar. Hon ser och bedömer objekten istället för kunskapen. 

Samtidigt måste jag ge slöjdkritikerna viss förståelse då vi är många som har ett dubbelt förhållande till ämnet utifrån egna erfarenheter. Jag minns både frustrationen över att inte kunna hyvla en bräda helt plan och den enorma glädjen över att ha tillverkat något som faktiskt går att använda. För slöjd är, precis som matte och historia, inte bara lätt. Av just det skälet är det otroligt viktigt med utbildade slöjdlärare, pedagoger som kan sitt ämne. Som kan förmedla vad som sker när material bearbetas och görs till föremål – i skolämnet och i vardagen, ta det vidare till berättelser om hur världen hänger ihop. Som kan ge nästa generation kunskap om hur man lagar eller förbättrar något, lär elever att de kan påverka och skapa sin omvärld. Ett tvådimensionellt, platt tyg blir ett tredimensionellt plagg. I en tid då behovet av återvinning är fundamentalt, är lagandet och omgörandet en del av slöjdens väsen som är mer aktuellt än någonsin.

Med detta sagt är det med stor oro jag ser att slöjdämnet hotas av att ersättas med programmering eller fuskas bort genom att till exempel intensivläsas i workshop-form eller att låta barnen välja ett enda material. Det var inte så Solomon tänkte sig slöjdämnet i skolan.

Sammanfattningsvis är slöjdämnet en fundamental kulturbärare som resulterar i såväl innovation som rekreation. Det är inte i så många länder man ser människor förnöjt snickra på sina hus, måla fönsterbågar eller slipa båtdäck – som i Sverige. Slöjden behövs och behöver ta plats både i läroplanen och i våra liv. I slöjden finns potential för omtänkande, hållbarhet, uppfinningsrikedom och lust. Precis som ordets ursprungliga betydelse antyder, är det i slöjdens väsen problemlösningar tränas. Här kan det nya tänkas och utprovas, det gamla återbrukas, repeteras och utvecklas.

MARIA LANTZ, rektor Konstfack

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Coronaviruset

Corona i skolan: Pressat läge efter stort personalbortfall

Corona

Tio medarbetare på Bredaredskolan har insjuknat, flera i Covid-19. 

Annons
Annons

LR: Även mellanstadiet ska kunna övergå till distans

Corona

Facket öppet för distansundervisning i tidigare årskurser: ”Men det är en väldigt komplicerad fråga”.

Annons

Coronaeffekt: Så slår inställda lektioner mot högstadiet

Rapport

Praktiska ämnen värst drabbade. 

Politik

SD: Lärare och elever ska bara prata svenska i skolan

Politik

”I skolan ska svenska språket vara det talade språket.”

Annons
Annons
Idrott och hälsa

Panelen: Så tycker lärare i tre heta frågor

Panelen

Fyra idrottslärare svarar på tre aktuella frågor.

Annons
Lärarnas arbetsmarknad

Här är läraregenskaperna arbetsgivare rankar högst

Lista

15 mest efterfrågade kompetenserna.

Betyg

Riksdagsbeslut: Skolor får ge betyg i årskurs 4

Betyg

”Det är olyckligt att man behandlar skolan på det sättet.”

Forskaren om tidiga betyg: ”Politikerna har inte lyssnat på oss”

Betyg

”Betyg i årskurs 4 används som en bricka i det politiska spelet.”

YRKESLÄRARE

Granskning: Så ser kvaliteten ut på yrkeslärarutbildningarna

Yrkeslärare

UKÄ har granskat kvaliteten på landets yrkeslärarutbildningar. 

SFI

Otydliga riktlinjer slår hårt mot SFI-elever

SFI

”Som lärare känner jag en samvetsstress över att inte räcka till.”

Fackligt

Vab, vobb eller välgörenhet – detta gäller när lärare är hemma

Expertråd

LR:s ombudsman Fredrik Alm reder ut vem som ansvarar för undervisning och bedömning när du är borta från jobbet

Forskning

Forskare: Musiklyssning till läxorna skadar studierna

Forskning

"Musiken gör det svårare att förstå innebörden i en text".

Coronaviruset

Nya munskyddsråd får facklig kritik: ”Frustrationen stiger”

Corona

”Det finns ingen logisk förklaring till varför försiktighetsprincipen inte ska gälla även i klassrummen.”

Lärarpris

Frigjord från räkneboken – lärare prisas för kreativ undervisning

Prisad

”I matematik glöms det ofta bort att alla inte har samma utgångsläge.”

Nationella prov

Skolverkets besked: Digitala nationella prov försenas

Nationella prov

EU-dom försenar införandet av digitala nationella prov. 

Fackligt

Kravet på brottsmisstänkt lärare slopas efter fackliga protester

Fackligt

"Det känns bra eftersom kravet saknar laglig grund"

Lärare tvingas berätta om brottsmisstankar

Fackligt

"Det strider mot grundlagen."

Särskilt stöd

Nytt lagförslag: Krav på specialpedagog eller speciallärare i elevhälsan

Utredning klar

Bristen på utbildade lärare, speciallärare och -pedagoger försvårar lagförslag i ny utredning.
– Det är huvudmännens ansvar, säger utbildningsminister Anna Ekström.

2 av 3 lärare: Elever får inte särskilt stöd

Särskilt stöd

Samtidigt har lärarnas dokumentation ökat – trots att den skulle minska.

Saknas: 5 000 speciallärare för att täcka behovet

Speciallärare

Kravet: Att staten tar ansvar för finansieringen av skolan.

”Lärarna har väldigt svårt att möta behovet”

Speciallärare

Tidsbrist vanligaste orsaken till att alla elever inte kan få stöd.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons