”Språk är nyckeln till skolframgång”

Vilka elever är det egentligen som döljer sig bakom statistiken över sjunkande kunskapsresultat och försämrad läsförmåga? Vilka elever är det som går igenom en hel skolgång utan att stimuleras till att inhämta och utveckla kunskaper och som av den anledningen inte får godkända betyg? Har dessa elever fått strategier och verktyg för utveckla det, för skolframgång, så viktiga kunskapsrelaterade språket? Och framför allt, har dessa elever fått undervisning anpassad efter deras förutsättningar och behov? Jag är tveksam.

Språk är vårt främsta tankeverktyg och för att kunna nå skolframgång måste man dels ha ett språk att tänka på, dels ett språk att lära nytt på. Det kan vara samma språk eller olika språk, det som betyder något är att man har (minst) ett välutvecklat språk som tankeverktyg.

Om språket är vårt främsta tankeverktyg måste även språket vara vårt främsta kunskapsverktyg. Utan språk är det svårt att lära, utvecklas och tillägna sig kunskap. Det kanske till och med är omöjligt. Därför är frågan om våra elevers språkutveckling en väldigt viktig fråga att fundera kring när det gäller de sjunkande skolresultaten och våra elevers försämrade kunskapsutveckling.

Alla elever, oavsett språklig eller kulturell bakgrund, kommer till skolan utan några större kunskaper i det kunskapsrelaterade språket, även kallat skolspråk, som krävs för att nå skolframgång. Skolspråket är ingens modersmål, det är ett språk vi lär oss i skolan och frågan vi måste ställa oss är varför det bara är vissa elever som lär sig detta språk i tillräckligt hög grad för att lyckas i skolan. Det handlar till stor del om att vi lärare inte undervisar tillräckligt explicit genom att synliggöra strukturer och strategier vilket leder till att det framför allt är de redan gynnade eleverna som kan ta till sig av undervisningen och utvecklas vidare.

Språk är nyckeln till skolframgång. Alla lärare och all skolpersonal har ett ansvar att utveckla elevernas språk och all undervisning, oavsett ämne, måste vara språk- och kunskapsutvecklande. Höga förväntningar och medvetenhet om det språkliga perspektivet i alla ämnen måste gå hand i hand med god och genomtänkt stöttning för att eleverna imorgon ska klara av det som de idag behöver stöd för att klara.

Om vi ska utveckla en skola där alla elever kan nå skolframgång måste vi först och främst fundera över om vårt sätt att undervisa verkligen gynnar alla våra elever. Sedan måste vi se till att vi alla skaffar oss den kunskap och den kompetens vi behöver för att kunna bedriva en undervisning som gynnar alla elever. Inte majoriteten av eleverna eller de redan gynnade. Alla.

Därför är det nu dags för språk-lyftet.

Av Anna Kaya
Lärare i svenska och svenska som andraspråk på Norrbackaskolan i Märsta
Vinnare av Svenska Akademiens svensklärarpris 2012
Här hittar du hennes blogg