pia_persson_spsm_klassrum

Pia Persson, verksamhetsansvarig för rättighetsfrågor vid SPSM.

Skolmiljö

SPSM tipsar: Så förbättrar du tillgängligheten i skolan

Viljan att göra skolmiljön tillgänglig för alla elever är god bland svenska skolor – men det kan fortfarande bli mycket bättre.
Det menar Pia Persson, verksamhetsansvarig för rättighetsfrågor vid SPSM.

Begreppet tillgänglighet kommer från konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Tillgänglighet handlar om att undanröja sådana hinder som eventuellt kan hindra personer med funktionsnedsättning att delta i samhällets aktiviteter på samma villkor som andra. 

Inom skolans värld talar man om att skapa en tillgänglig lärmiljö och om det finns hinder för lärande för personer med funktionsnedsättning. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har tagit fram en modell för att belysa de delar som ingår i en tillgänglig lärmiljö. 

Värderingsverktyget för tillgänglig utbildning ger stöd för att förskolor och skolor ska utveckla lärmiljön. Med verktyget kartläggs hur fysisk miljö, social miljö och pedagogisk miljö samspelar och hur dessa delar påverkar förutsättningar för lärande.

Pia Persson, verksamhetsansvarig för rättighetsfrågor vid SPSM, menar att det finns en god vilja bland svenska skolor i dag att göra lärmiljön tillgänglig för alla elever.

– SPSM:s stödmaterial kring tillgänglighetsfrågor har fått stor genomslagskraft och används av många skolor. Sedan finns det så klart mycket att jobba med i frågan.

Vad är det som skulle kunna bli bättre? 

– Skolor behöver mer kunskap om olika funktionsnedsättningar och att alla elever fungerar olika i skolan, samt vilka förutsättningar som krävs för att miljön ska bli så optimal som möjligt. Vi ser att när många verksamheter bygger om sina skolor i dag så försöker man använda tillgänglighetsmodellen, men där själva budgeten kan sätta stopp för att göra skolan fullt tillgänglig för alla. Det kan grunda sig i att man saknar kunskap, vilket leder till att man tar fel beslut, säger Pia Persson.

På vilket sätt kan dåligt utformade skolor vara skadliga för skolpersonal och elever?

– Det handlar ofta om att hantera olika dilemmafrågor. Vi kan se att den senaste tidens våldsamheter på en del skolor har gjort att man väljer en stor huvudentré när skolan utformas, i stället för att ha flera utspridda entréer. 

Detta får konsekvensen att många elever ska passera ut och in på en mindre yta, vilket leder till stök och att bullernivån blir hög, menar Pia Persson.

– Elever som har neuro­psykiatriska funktionsnedsättningar drabbas hårdast av detta. De behöver ett eget utrymme omkring sig när de saknar det sociala samspelet och förmågan att läsa av andra. 

Du är inne på den kritik som finns mot hur nya skolor byggs och utformas i dag. Hur upplever du debatten?

– Det experimenteras väldigt mycket kring hur nya skolor byggs. Man vill utforma en ny form av pedagogik genom att bygga skolorna annorlunda, vilket kan vara jättebra. Men det saknas alltför ofta en samlad kunskap kring vad det är för miljö som faktiskt är bra, men också kunskapen om hur alla elever upplever miljön. Det fungerar inte optimalt för alla individer i dag, säger Pia Persson.

Under arbetet med nya Stigtomta skola har SPSM varit delaktig tidigt, bland annat genom att utbilda personal och ge rådgivning kring skolans möblering. Pia Persson menar att det är ett bra exempel på hur man kan göra lärmiljön tillgänglig redan från början vilket leder till att det kommer bli hållbart över tid.

– Det måste få kosta att göra en tillgänglig skola för det är en byggnad som förhoppningsvis står där i 60–70 år. Många kommuner kan bli bättre i det arbetet.

***

Pia Perssons 5 tips för att förbättra tillgängligheten i skolan:

  • Ljud och buller:

”Ljudmiljön är ett område som många skolor behöver tänka mycket mer på. I lokaler där det finns en lång efterklangstid och där ljud förstärks i stället för att dämpas, behöver skolan jobba med ljud­dämpning på olika sätt, till exempel med tyger eller ljuddämpande plattor. Ska man bygga om en befintlig skola behöver man tänka mycket på det.”

  • Anslutande grupprum till klassrum:

”Jag tänker också på att skapa mindre rum i anslutning till de större klassrummen. Man behöver ha möjligheten att dela upp eleverna i mindre eller större grupper vid behov. Det ger bra förutsättningar till lärande och gynnar elever med särskilda behov.” 

  • Ventilation:

”Satsa på bra ventilation i klassrummen. Ventilationen får inte låta för mycket men ska ändå uppfylla kravet att syresätta rummet till rätt antal personer. Det finns klassrum som i dags byggs för att ta 20 elever, men blir det större barnkullar, då är ventilationen ofta inte anpassad förr det.” 

  • Ljus och belysning:

”Det är viktigt att belysningen är bra. Det får inte vara det blåa flimrande ljuset, utan hitta i stället den gulaktiga tonen i lysrören. Man bör även sätta in ljusdämpning vid klassrumsfönstren för att inte solen ska lysa för starkt in i rummet – det kan skapa onödiga reflektioner mot exempelvis whiteboard­tavlan.”

  • Visuell miljö:

”Alla skolor behöver vara observanta på den visuella miljön. Skolor behöver tänka mer på hur mycket saker och information som sitter på klassrummets väggar och dörrar. Det kan vara väldigt störande för vissa elever och försämrar lärandet. Det kan dessutom leda till otydlighet i undervisningen.”

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm