Annons
Caroline Fondberg (till vänster) och Maud Pettersson arbetar på Stigtomta skola i Nyköping. Foto: Magnus Glans

NPF i fokus när lärarna fick delta i skolans ombyggnad

Publicerad 17 oktober 2019

Fakta

Stigtomta skola:

  • Stigtomta skola ligger i Nyköpings kommun och är ingen resursskola eller specialskola. Det är en vanlig kommunal skola med förskoleklass till årskurs 6. 
  • Skolan är drygt 7 000 kvadratmeter stor och har plats för 380 elever och 120 förskolebarn.
  • Kostnaden för skolan var 189 miljoner.

Fakta

Här är anpassningarna som gjorts på Stigtomta:

  • Få intryck/avskalad miljö i klassrum och övriga lokaler.
  • Tydligt strukturerad tavla.
  • Hemvist med anslutande grupprum och egna toaletter.
  • SOS-lådor (hjälpmedel i klassrummet, t.ex. stressbollar, bolldynor och avskärmare).
  • Förbättrad ljudmiljö.
  • Täckta skåpluckor.
  • Användning av visuellt stöd.
  • Tydlig start och avslut på lektionerna.
  • Fasta placeringar i klassrummen plus valbara platser.
  • Fasta placeringar i alla övriga salar t.ex. matsal, slöjdsalar och musiksal.
  • Möblering med hjälp av handledning från SPSM.
  • Skolans personal och ledning gått SPSM:s utbildningspaket kring NPF. 
  • Nära samarbete med hemmet.

Relaterat

När bygget av nya Stigtomta skola inleddes var personalens vision glasklar: skolan skulle vara NPF-anpassad in i minsta detalj.
Nu, fem år senare, står den nya skolan färdig med siktet inställt på att skapa en tillgänglig lärmiljö för samtliga elever.

Klockan är 09:52. Det är full aktivitet på skolgården. 

Höstsolen tränger fram genom skogsdungen och lägger sig över rastboden. Några elever i årskurs fyra står samlade vid dörröppningen för att lämna tillbaka leksaker. I dag var hopprepet mest populärt. 

Runt en elevs handled dinglar ett guldigt garn­armband. För Stigtomaeleverna råder det inga tvivel om vad snöret signalerar.

”Nu är jag på legend-nivån”, utbrister en av tjejerna som prestigefullt lyfter armen i skyn med en stoltserande posering framför vännerna. 

Rastklockan klingar. Alla elever ska in på en sista förmiddagslektion före lunch.

När skolgården tömts finns bara två byggarbetare kvar som smälter gräsgrönt gummi vid de nya studsmattorna. Det är en av de sista detaljerna som alltjämt är kvar att ordna innan skolan är helt färdiggjord utvändigt.

I februari 2019 invigdes nya Stigtomta skola med plats för 380 elever och 120 förskolebarn. 

I fem år pågick arbetet med att förfärdiga skolan, som ligger cirka 15 km nordväst om Nyköpings centrum, och det är ett speciellt byggprojekt på många sätt. 

Stigtomta skola är in i minsta detalj planerad för att vara anpassad för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som exempelvis adhd eller autism – från det att eleverna anländer tills de lämnar skolan. Redan under ritprocessen av skolbyggnaden hade projektledningen neuropsykiatriska diagnoser i åtanke.

Madeleine Jansson är rektor på skolan sedan fyra år tillbaka. När kommunbeslutet kom för några år sedan, att det skulle byggas en ny skola, var hon snabb med att belysa vikten av att byggnaden i grunden skulle vara anpassad för alla elever. 

Tillsammans med skolans lärare, fritidspersonal och elevhälsoteam har hon sett till så att personalens önskemål skulle bli verklighet när den nya skolan ritades. Politikerna valde att lyssna och satsade på deras vision.

– Det är inte så vanligt att man som rektor får påverka byggnadsprocessen av en kommunal skola så som vi fick göra, men det fick vi. Jag samlade min personal och våra elever som fick tycka till hur vi ville ha den nya skolan. I dag känns Stigtomta verkligen som vår drömskola, säger Madeleine Jansson.

Stigtomta skola. Foto: Magnus Glans

Precis innanför skolans huvudingång möts man av vad personalen kallar för skolans hjärta – entréhallen. Här välkomnas man av den moderna arkitekturen och den påtagliga tystnaden.

Är det alltid så här ljudlöst på skolan?  

– Ja, visst är det skönt? Det här är det viktigaste vi fick genom när skolan skulle ritas – god akustik som minimerar buller på hela skolan. Kommunen har verkligen lyssnat på skolans personal när det kommer till ljudet, säger Madeleine Jansson.

Tydligt strukturerad tavla i klassrummen på skolan. Foto: Magnus Glans

Skolans väggar är klädda med Gustafspanel, en träpanel i olika tjocklekar som har en absorberande ljudmatta bakom. 

Det är högt i tak, väggarna har en neutral färgsättning och det blir ett stort ljusinsläpp i lokalen. 

– Det finns en tanke bakom allt på skolan. Hela byggnaden är anpassad för elever med NPF. Färgvalen till exempel, är gjorda för att elever med synfel ska kunna navigera lättare.

Kommunen har verkligen lyssnat på skolans personal när det kommer till ljudet.

I samband med att byggnaden ritades har skolan fokuserat mycket på att skapa trygghet och tydlighet för samtliga elever. Till exempel har alla årskurser har fått egna så kallade hemvister. Där har varje lärare varsitt klassrum, anslutande grupprum, toaletter och skåp för varje elev med täckta skåpsluckor för att minska intrycken i de gemensamma utrymmena. 

– Annars brukar skolhallar på låg- och mellanstadiet vara fulla med vinterjackor och väskor i olika färger som hänger och stör eleverna. Vi har i stället valt att skala av, säger Madeleine Jansson.

I varje klassrum har man satt in höj- och sänkbara bord till eleverna, ljudabsorberande golvskärmar mellan borden, och möjlighet till bildstöd framme vid whiteboardtavlan för alla elever. 

– Det är sådant som är bra för alla, men nödvändigt för vissa elever. Vi har inte fastnat i att det ska vara en skola bara för elever med NPF, utan det ska vara en skola för alla våra elever. Man får inte fastna i att lägga alla resurser på NPF-eleverna. Vi har ingen NPF-inriktning, men i samband med byggprocessen fick vi chansen att skapa en skola som är bra för elever med NPF, säger Madeleine Jansson.

Madeleine Jansson. Foto: Magnus GlansMen trots att kommunen lagt drygt 189 miljoner på att bygga skolan är verksamhetens stora framgångsfaktor personalen, menar Madeleine Jansson. 

– Jag är övertygad om att det egentligen inte spelar någon större roll vilka lokaler man har, även om det underlättar, utan det viktigaste verktyget är skolans personal, säger hon och fortsätter:

– Vi har lagt jättemycket tid på att utbilda personalen. Vi har ett gott samarbete med SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten), som har varit på plats och bollat idéer och tankar i samband med ritandet och byggandet av skolan. Men de har också varit här efter att skolan var klar och hjälpt oss med möblering i klassrummet och handlett oss i frågor kring den fysiska lärmiljön. 

Hur är det med utbildning av personalen? 

– På SPSM:s webbplats finns utförliga utbildningspaket kring NPF, som all personal och skolledning har gått. Det här kommer vi fortsätta med även framöver. Det gäller att all personal är med.

Där tänker jag att man kan stöta på problem om man inte har all personal med sig, säger Madeleine Jansson. 

I skolans hemvister har eleverna sina skåp, detta för att minska intrycken i de gemensamma utrymmena. Foto: Magnus Glans

Det låter kostsamt att fortbilda all personal på skolan? 

– SPSM:s utbildningspaket, som vi har gått, är helt gratis. 

Har miljonsatsningen på skolbyggandet påverkat lärarnas arbetssituation på något sätt?

– Nej, skolan har sin egen budget. Vi har inte fått dra ner på personal eller någonting sådant för att skolan skulle få finansieras. Det är kommunstyrelsen som tog beslutet på att skolan skulle byggas och hur mycket det skulle få kosta.

Caroline Fondberg (till vänster) och Maud Pettersson arbetar i samma hemvist på skolan. Foto: Magnus Glans

Caroline Fondberg och Maud Pettersson arbetar i samma hemvist på Stigtomta och undervisar den här terminen i årskurs 3. De är nöjda med slutresultatet. 

– Det har blivit en väldigt bra skola. De nya lokalerna är jättebra för alla elever. Det är härligt att få ha de här förutsättningarna i vårt arbete, säger Caroline Fondberg.

Vad märker ni för skillnader om man jämför nya skolan med tidigare skolor som ni har arbetat på? 

– Det är jättestora skillnader. Man märker direkt av den dämpade miljön när man kliver in på skolan. Det är aldrig stimmiga lektioner, som vi kunde ha förut. Det har blivit mycket lugnare på skolan med hemvisten också, säger Caroline Fondberg.

”Det är mycket mindre visuella intryck i klassrummet nu än på andra skolor jag har jobbat på”, säger läraren Maud Pettersson. Foto: Magnus Glans

I Maud Petterssons klassrum håller eleverna på att arbeta med bronsåldern. Barnen ritar seriestrippar av hur människorna levde på den tiden.

Maud Pettersson berättar att hon trivs bra i det nya klassrummet. 

– Förut blev jag påverkad av andra klasser som sprang runt i korridoren och på skolgården. Men när man stänger dörren till klassrummet på den nya skolan så stänger man ute allt ljud. Det har blivit en bättre arbetsmiljö för oss lärare – det säger all personal, säger hon.

I klassrummens anslutande grupprum kan elever sitta avskilt och arbeta ostört. Foto: Magnus Glans

– Andra mer klassiska klassrum brukar se ut som röriga vardagsrum, tycker jag. Det är mycket mindre visuella intryck i klassrummet nu än på andra skolor jag har jobbat på. Det gör även att eleverna känner ett annat lugn. 

Lärarna upplever att skolans nya miljö har lett till att de nu kan lägga mer tid på undervisningen, i stället för arbetet runtomkring.

– Eleverna har fått en bättre arbetsro i klassrummet. Det tror jag i förlängningen leder till att de lär sig mer. Nu kan vi anpassa undervisningen mer och ge vissa elever möjlighet att arbeta mer i lugn och ro. På så sätt utvecklas de mer kunskapsmässigt, säger Maud Pettersson.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Åsa Fahlén: ”Var är höstplanen för lärarna?”

Terminsstart

Lärare som återvänder till jobbet vittnar om arbetsgivare utan plan för att skydda personal och elever från smitta och överbelastning. Lärarnas Riksförbund är kraftigt kritiska.

Annons
Annons

Facket räknar med besvärlig skolstart

Corona

Pandemin och ett lapptäcke av åtgärder runt om i landet bäddar för en orolig skolstart.

Annons

Därför ska lärare använda normkritik

Stockholm Pride

Normkritik i klassrummet är en konsekvens av skolans styrdokument och kan dessutom öka ämnesförståelsen, menar läraren Annika Sjödahl.

Lund vill ha kameraövervakning på alla skolor

Bevakning

Efter ett stort antal skolbränder planerar Lunds kommun för kamerabevakning på samtliga skolor och förskolor.

Annons
Annons

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Annons
Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons