Annons
Caroline Fondberg (till vänster) och Maud Pettersson arbetar på Stigtomta skola i Nyköping. Foto: Magnus Glans

NPF i fokus när lärarna fick delta i skolans ombyggnad

Publicerad 17 oktober 2019

Fakta

Stigtomta skola:

  • Stigtomta skola ligger i Nyköpings kommun och är ingen resursskola eller specialskola. Det är en vanlig kommunal skola med förskoleklass till årskurs 6. 
  • Skolan är drygt 7 000 kvadratmeter stor och har plats för 380 elever och 120 förskolebarn.
  • Kostnaden för skolan var 189 miljoner.

Fakta

Här är anpassningarna som gjorts på Stigtomta:

  • Få intryck/avskalad miljö i klassrum och övriga lokaler.
  • Tydligt strukturerad tavla.
  • Hemvist med anslutande grupprum och egna toaletter.
  • SOS-lådor (hjälpmedel i klassrummet, t.ex. stressbollar, bolldynor och avskärmare).
  • Förbättrad ljudmiljö.
  • Täckta skåpluckor.
  • Användning av visuellt stöd.
  • Tydlig start och avslut på lektionerna.
  • Fasta placeringar i klassrummen plus valbara platser.
  • Fasta placeringar i alla övriga salar t.ex. matsal, slöjdsalar och musiksal.
  • Möblering med hjälp av handledning från SPSM.
  • Skolans personal och ledning gått SPSM:s utbildningspaket kring NPF. 
  • Nära samarbete med hemmet.

Relaterat

När bygget av nya Stigtomta skola inleddes var personalens vision glasklar: skolan skulle vara NPF-anpassad in i minsta detalj.
Nu, fem år senare, står den nya skolan färdig med siktet inställt på att skapa en tillgänglig lärmiljö för samtliga elever.

Klockan är 09:52. Det är full aktivitet på skolgården. 

Höstsolen tränger fram genom skogsdungen och lägger sig över rastboden. Några elever i årskurs fyra står samlade vid dörröppningen för att lämna tillbaka leksaker. I dag var hopprepet mest populärt. 

Runt en elevs handled dinglar ett guldigt garn­armband. För Stigtomaeleverna råder det inga tvivel om vad snöret signalerar.

”Nu är jag på legend-nivån”, utbrister en av tjejerna som prestigefullt lyfter armen i skyn med en stoltserande posering framför vännerna. 

Rastklockan klingar. Alla elever ska in på en sista förmiddagslektion före lunch.

När skolgården tömts finns bara två byggarbetare kvar som smälter gräsgrönt gummi vid de nya studsmattorna. Det är en av de sista detaljerna som alltjämt är kvar att ordna innan skolan är helt färdiggjord utvändigt.

I februari 2019 invigdes nya Stigtomta skola med plats för 380 elever och 120 förskolebarn. 

I fem år pågick arbetet med att förfärdiga skolan, som ligger cirka 15 km nordväst om Nyköpings centrum, och det är ett speciellt byggprojekt på många sätt. 

Stigtomta skola är in i minsta detalj planerad för att vara anpassad för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som exempelvis adhd eller autism – från det att eleverna anländer tills de lämnar skolan. Redan under ritprocessen av skolbyggnaden hade projektledningen neuropsykiatriska diagnoser i åtanke.

Madeleine Jansson är rektor på skolan sedan fyra år tillbaka. När kommunbeslutet kom för några år sedan, att det skulle byggas en ny skola, var hon snabb med att belysa vikten av att byggnaden i grunden skulle vara anpassad för alla elever. 

Tillsammans med skolans lärare, fritidspersonal och elevhälsoteam har hon sett till så att personalens önskemål skulle bli verklighet när den nya skolan ritades. Politikerna valde att lyssna och satsade på deras vision.

– Det är inte så vanligt att man som rektor får påverka byggnadsprocessen av en kommunal skola så som vi fick göra, men det fick vi. Jag samlade min personal och våra elever som fick tycka till hur vi ville ha den nya skolan. I dag känns Stigtomta verkligen som vår drömskola, säger Madeleine Jansson.

Stigtomta skola. Foto: Magnus Glans

Precis innanför skolans huvudingång möts man av vad personalen kallar för skolans hjärta – entréhallen. Här välkomnas man av den moderna arkitekturen och den påtagliga tystnaden.

Är det alltid så här ljudlöst på skolan?  

– Ja, visst är det skönt? Det här är det viktigaste vi fick genom när skolan skulle ritas – god akustik som minimerar buller på hela skolan. Kommunen har verkligen lyssnat på skolans personal när det kommer till ljudet, säger Madeleine Jansson.

Tydligt strukturerad tavla i klassrummen på skolan. Foto: Magnus Glans

Skolans väggar är klädda med Gustafspanel, en träpanel i olika tjocklekar som har en absorberande ljudmatta bakom. 

Det är högt i tak, väggarna har en neutral färgsättning och det blir ett stort ljusinsläpp i lokalen. 

– Det finns en tanke bakom allt på skolan. Hela byggnaden är anpassad för elever med NPF. Färgvalen till exempel, är gjorda för att elever med synfel ska kunna navigera lättare.

Kommunen har verkligen lyssnat på skolans personal när det kommer till ljudet.

I samband med att byggnaden ritades har skolan fokuserat mycket på att skapa trygghet och tydlighet för samtliga elever. Till exempel har alla årskurser har fått egna så kallade hemvister. Där har varje lärare varsitt klassrum, anslutande grupprum, toaletter och skåp för varje elev med täckta skåpsluckor för att minska intrycken i de gemensamma utrymmena. 

– Annars brukar skolhallar på låg- och mellanstadiet vara fulla med vinterjackor och väskor i olika färger som hänger och stör eleverna. Vi har i stället valt att skala av, säger Madeleine Jansson.

I varje klassrum har man satt in höj- och sänkbara bord till eleverna, ljudabsorberande golvskärmar mellan borden, och möjlighet till bildstöd framme vid whiteboardtavlan för alla elever. 

– Det är sådant som är bra för alla, men nödvändigt för vissa elever. Vi har inte fastnat i att det ska vara en skola bara för elever med NPF, utan det ska vara en skola för alla våra elever. Man får inte fastna i att lägga alla resurser på NPF-eleverna. Vi har ingen NPF-inriktning, men i samband med byggprocessen fick vi chansen att skapa en skola som är bra för elever med NPF, säger Madeleine Jansson.

Madeleine Jansson. Foto: Magnus GlansMen trots att kommunen lagt drygt 189 miljoner på att bygga skolan är verksamhetens stora framgångsfaktor personalen, menar Madeleine Jansson. 

– Jag är övertygad om att det egentligen inte spelar någon större roll vilka lokaler man har, även om det underlättar, utan det viktigaste verktyget är skolans personal, säger hon och fortsätter:

– Vi har lagt jättemycket tid på att utbilda personalen. Vi har ett gott samarbete med SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten), som har varit på plats och bollat idéer och tankar i samband med ritandet och byggandet av skolan. Men de har också varit här efter att skolan var klar och hjälpt oss med möblering i klassrummet och handlett oss i frågor kring den fysiska lärmiljön. 

Hur är det med utbildning av personalen? 

– På SPSM:s webbplats finns utförliga utbildningspaket kring NPF, som all personal och skolledning har gått. Det här kommer vi fortsätta med även framöver. Det gäller att all personal är med.

Där tänker jag att man kan stöta på problem om man inte har all personal med sig, säger Madeleine Jansson. 

I skolans hemvister har eleverna sina skåp, detta för att minska intrycken i de gemensamma utrymmena. Foto: Magnus Glans

Det låter kostsamt att fortbilda all personal på skolan? 

– SPSM:s utbildningspaket, som vi har gått, är helt gratis. 

Har miljonsatsningen på skolbyggandet påverkat lärarnas arbetssituation på något sätt?

– Nej, skolan har sin egen budget. Vi har inte fått dra ner på personal eller någonting sådant för att skolan skulle få finansieras. Det är kommunstyrelsen som tog beslutet på att skolan skulle byggas och hur mycket det skulle få kosta.

Caroline Fondberg (till vänster) och Maud Pettersson arbetar i samma hemvist på skolan. Foto: Magnus Glans

Caroline Fondberg och Maud Pettersson arbetar i samma hemvist på Stigtomta och undervisar den här terminen i årskurs 3. De är nöjda med slutresultatet. 

– Det har blivit en väldigt bra skola. De nya lokalerna är jättebra för alla elever. Det är härligt att få ha de här förutsättningarna i vårt arbete, säger Caroline Fondberg.

Vad märker ni för skillnader om man jämför nya skolan med tidigare skolor som ni har arbetat på? 

– Det är jättestora skillnader. Man märker direkt av den dämpade miljön när man kliver in på skolan. Det är aldrig stimmiga lektioner, som vi kunde ha förut. Det har blivit mycket lugnare på skolan med hemvisten också, säger Caroline Fondberg.

”Det är mycket mindre visuella intryck i klassrummet nu än på andra skolor jag har jobbat på”, säger läraren Maud Pettersson. Foto: Magnus Glans

I Maud Petterssons klassrum håller eleverna på att arbeta med bronsåldern. Barnen ritar seriestrippar av hur människorna levde på den tiden.

Maud Pettersson berättar att hon trivs bra i det nya klassrummet. 

– Förut blev jag påverkad av andra klasser som sprang runt i korridoren och på skolgården. Men när man stänger dörren till klassrummet på den nya skolan så stänger man ute allt ljud. Det har blivit en bättre arbetsmiljö för oss lärare – det säger all personal, säger hon.

I klassrummens anslutande grupprum kan elever sitta avskilt och arbeta ostört. Foto: Magnus Glans

– Andra mer klassiska klassrum brukar se ut som röriga vardagsrum, tycker jag. Det är mycket mindre visuella intryck i klassrummet nu än på andra skolor jag har jobbat på. Det gör även att eleverna känner ett annat lugn. 

Lärarna upplever att skolans nya miljö har lett till att de nu kan lägga mer tid på undervisningen, i stället för arbetet runtomkring.

– Eleverna har fått en bättre arbetsro i klassrummet. Det tror jag i förlängningen leder till att de lär sig mer. Nu kan vi anpassa undervisningen mer och ge vissa elever möjlighet att arbeta mer i lugn och ro. På så sätt utvecklas de mer kunskapsmässigt, säger Maud Pettersson.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Blogg

”NPF-säkring” kan bli en business på bekostnad av eleverna

NPF

”NPF-säkring” kan bli en business på bekostnad av elever med olika svårigheter i skolan, men även för undervisningen som helhet, skriver Sara Bruun.

Annons
Annons
Rättsprocess

Prickad huvudman fortsätter driva skola – i decennier

Rättsprocess

Skolinspektionen vill stänga skolan men ägaren driver den vidare – trots 20 år av anmälningar, betalningsförelägganden och indragna tillstånd.

Lärare fick inte ut lön från kritiserade skolan: ”Horribelt”

Stockholm

Flera lärare har haft problem med att få ut sina löner, enligt Lärarnas Riksförbund.

Annons
Debatt

”Lärare som gör ett bra jobb motarbetas ständigt”

Debatt

Sverige hade kunnat vara Europas bästa skolnation, skriver Douglas Thor från Muf.

Kommentera
Annons
Annons
Förintelsens minnesdag

Läraren Olle Linton prisas för sitt arbete mot nazism

Stockholm

Menar att skolan har en viktig roll när det kommer till att motverka nazism.

Annons
Föräldrarelationer

Forskaren: Föräldrar kan bli en arbetsmiljörisk för lärare

Forskning

Ett nytt forskningsprojekt ska förebygga att lärare hängs ut av missnöjda föräldrar i sociala medier.

”Så kan vi lärare förebygga konflikter med föräldrar”

Debatt

”Vad kan vi tänkas göra för att försöka förebygga situationer som leder till att föräldrar agerar påstridigt eller rent av otrevligt?”, frågar sig läraren Jonas Nilsson. Här är hans förslag.

Kommentera
Lov och frånvaro

Här är loven flexibla: ”Kan ta ut dagarna när eleven har behov”

Skollov

Eleverna har 14 dagars ”semester” att ta ut under terminen.

Elever på semester utan lov riskerar böter

Lov

En vecka in på vårterminen var alla elever inte tillbaka från semestern.

Politik

Oppositionen ger till skolan – genom att ta från skolan

Budget 2020

En halv miljard som regeringen vigt åt lärarassistenter ska finansiera oppositionens extra pengar till välfärden.

Malmö vill anställa obehöriga lärare – i sju år

Lärarbrist

Obehöriga lärare ska bli ”grundskolepedagoger” och kunna anställas på lång sikt för att mota lärarbristen.

Hot och våld

M: Inför ny brottsrubricering för våld mot skolpersonal

Förslag

”Vi måste visa och markera att det inte är acceptabelt att hota eller misshandla skolpersonal”, säger Kristina Axén Olin.

Debatt

”Likvärdighet ger alla en ärlig chans”

Debatt

Övertyga varandra om de framsteg ni vill pröva tillsammans och med era elever, skriver debattören.

Kommentera
Skolans ödesfrågor

Likvärdighet: ”Snart har vi två parallella skolsystem”

Skolans ödesfrågor

Flera av punkterna i januariavtalet handlar om skolan. Men inte om den växande segregationen som tillsammans med lärarbristen, den bristande likvärdigheten och nedskärningarna är en av den svenska skolans ödesfrågor.

Nedskärningar: ”För vissa kommuner är läget akut”

Skolans ödesfrågor

Nedskärningarna fortsätter att slå hårt mot skolan även i år.
– En del kommuner har extremt svårt att få ihop ekonomin, säger Annika Wallenskog som är chefsekonom på SKR.

Lärarbrist: Tungt ansvar vilar på arbetsgivarna

Skolans ödesfrågor

Om mindre än 15 år väntas det saknas cirka 45 000 behöriga lärare och förskollärare i Sverige. 
– Det går inte att utbilda bort lärarbristen. Den är alldeles för stor, säger Marie Kahlroth som är senior utredare på Universitetskanslerämbetet (UKÄ).

Elevhälsa

Lösningen för en fungerande elevhälsa: ”Spindeldokument”

Elevhälsa

På Alléskolan fångar man upp elever i tidig ålder genom en satsning på elevhälsomöten och något som kallas ”spindeldokument”. 

Skolan på Åland

Här möts det bästa från finsk och svensk skola

Åland

De plockar guldkornen från Finland och Sverige och det är en lyckad ekvation. Skolvärlden tog tempen på skolan i öriket Åland.

Skolchefen: ”Vi knycker hej vilt från både öst och väst”

Åland

Förtroendet för lärarna från både elever och föräldrar är stort på Åland. Välutbildade lärare ger tillit och signalen till eleverna hemifrån är att skolan är viktig.

Skolpolitik

Per Kornhall: Ett år med Anna Ekström – vad har hon åstadkommit?

Politik

”Frågan är nu – kommer Anna Ekström att kunna/vilja/våga leverera?”

Studie- och yrkesvägledning

Maria prisas för sitt arbete med syv

Syv

Studie- och yrkesvägledaren Maria Järgenstedt tilldelas LR:s likvärdighetspris.

Politik

Välfärdsmiljarder: Så mycket får din kommun

Budget 2020

Så fördelas regeringens utlovade 3,5 miljarder – se hela listan.

Beskedet: Tre och en halv miljarder till kommunerna i vår

Budget 2020

Regeringens vårbudget ger tre och en halv miljarder kronor extra till kommunerna.

Blogg

David Spak: ”Så kan vägledning förebygga gymnasieavhoppen”

Syv

”Det är viktigt att vi tidigt pratar med våra unga om att det inte bara handlar om att ta sig in på ett gymnasieprogram”, skriver David Spak.

Facklig storm mot nedskärningar – 6 förbund i gemensam protest

Protest

Sex fackförbund manifesterar gemensamt för välfärden i Umeå.
– Det är allt mer uppenbart att kommunen inte räcker till, säger Birgitta Larsson på LR.

Lön

Ny rapport: Ekonomisk förlustaffär för ämneslärarna

Lön

Det lönar sig att studera på högskolenivå i de flesta fall.

Slöjförbud i skolan

Anna Ekström: Finns viktigare saker än anställdas klädsel

Skurup

Utbildningsministern reagerar på kommunens beslut att förbjuda slöja.

Läraren Naouel om slöjförbudet: ”Stoppa galenskapen”

Politik

Skurups beslut att införa slöjförbud möter starkt motstånd. 

Bloggar

Fortbildning – tid för nya kunskaper eller tid att sitta av?

Fortbildning

”Hur ofta ska vi sitta och lyssna på samma sak? Något som inte berör oss? Något som inte är förankrat till vår egen verklighet?”, skriver Karin Boberg.

”Hur många föreläsningar med inspiration tål en lärare?”

Blogg

”Det är just själva arbetet som ska ges tid, inte att någon annan ska inspirera oss till att arbeta”, skriver David Haas.

Matematikbiennalen

Forskaren om matteångesten: Bristande arbetsmiljö

Matematik

Ingemar Karlsson har forskat om varför elever har matematikångest.

Så minns vännen bortgångna Gudrun Malmer

Matematik

Matematikgurun Gudrun Malmer har gått ur tiden, 99 år gammal. Men hennes arbete lever kvar i klassrummen.

Debatt

LR: ”Skolan måste värdera äldre lärares kompetens”

Replik

”Svensk skola har inte råd att inte värdera äldre lärares kompetens och erfarenhet. Därför måste lärarnas lönesystem förändras”, skriver Ingrid Lindholm, chefsförhandlare på Lärarnas Riksförbund.

Kommentera

”Skickliga lärare ska ha rätt lön”

Lönemodeller

Det primära syftet med den lokala lönebildningen måste vara rätt lön och inte rätt löneutveckling, skriver debattörerna.

Kommentera

”Lärarförsäkringar ska vara komplement till offentlig vård”

Replik

”Det är en av grunduppgifterna för en facklig organisation att verka för sina medlemmars trygghet”, skriver LR:s kanslichef Andreas Mörck i en replik om Lärarförsäkringar.

Kommentera

”Vill LR bidra till privatisering av den allmänna sjukvården?”

Debatt

”Eftersom LR är delägare till Lärarförsäkringar innebär det i praktiken att LR bidrar till privatiseringen av sjukvården, där den med mest pengar ges företräde”, skriver yrkesläraren Finn Ternrud.

Kommentera
Lärarassistenter

Ny forskning: Så påverkas lärarna av lärarassistenter

Avlastning

Mindre psykiskt ansträngande – men lika mycket att göra.

Nedskärningar

Kräver krismiljarder för att stoppa nedskärningar

Nedskärningar

V och M kräver att regeringen skjuter till pengar till välfärden i krisande kommuner och regioner.

Ny granskning visar på stora svagheter i svenska som andraspråk

Sva

På många skolor görs ingen bedömning av vilka elever som är i behov av undervisning i svenska som andraspråk, visar Skolinspektionens granskning.

Hur länge varar ett läsår?

Paradox

Birgitta Nilsson skriver om skolans paradoxer som väcker heta känslor och skapar svåra svarslösa frågor.

Kommentera

SPSM: Så bör skolor arbeta för att stärka närvaron

Skolfrånvaro

SPSM:s rådgivare Helene Fägerblad ger tips på vad skolor bör göra för att möta omfattande frånvaro och främja närvaro.

Elevcoachning

Skolans elevcoachning ökade elevernas hälsa och närvaro

Elevcoachning

Resultatet från projektet visar att elever generellt ökade både sin hälsa, närvaro och måluppfyllelse.

Besparingar

15 tjänster tas bort: ”Man skär inte ner – man anpassar”

Besparingar

Föräldrar på Karl Johanskolan håller barnen hemma i protest mot att 15 tjänster ska bort. Men enligt förvaltningen är problemet inte budgeten – utan dålig kommunikation.

Regeringens utredare: Svårt att stoppa nya religiösa friskolor

Politik

Det är svårt att införa ett förbud mot nya religiösa friskolor, menar regeringens utredare.

Digitala verktyg

Lärarna tipsar: Praktiska appar i klassrummet

Digitalt

Här är apparna som lärare menar gör deras undervisning bättre.

Karin Boberg: Vad har jag lärt mig det här året?

Blogg

Läraren Karin Boberg skriver om tre nya verktyg som hon lärde sig från förra året.

Debatt

Läraren om betyg i åk 4: Varför vill regeringen öka vår arbetsbörda?

Debatt

”Jag vet redan nu att det kommer att innebära mer stress för lärare”, skriver läraren Hai Phuong Tran.  

Kommentera
Forskning

Ny studie: Bättre koncentration med pulshöjande aktivitet

Forskning

Eleverna i Helsingborg fick både bättre koncentrationsförmåga och arbetsminne.

Jullov

Julledigt: Du vet att du är lärare när…

Jullov

Skolvärlden har samlat några ögonblick från höstterminen. Känner du igen dig?

Facket om skolåret 2019/2020

Enkät: Så ser facket på skolåret 2019/2020

Enkät

Hur skulle du sammanfatta skolåret 2019 i din kommun?

”Besparingar och arbetsmiljöproblem har stått i fokus”

Enkät

”2019 har präglats av starkt antifackliga vindar i Uppsala”, säger Helena Dübeck, kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

Lärare fick inte ut lön från kritiserade skolan: ”Horribelt”

Stockholm

Flera lärare har haft problem med att få ut sina löner, enligt Lärarnas Riksförbund.

Läsarnas favoriter

Läsarnas favoriter: Här är årets mest engagerande skolnyheter

Skolåret 2019

Här är artiklarna som Skolvärldens läsare varit mest intresserade av under 2019.

Här används 15 modersmål i undervisningen

Transspråkande

Att vara flerspråkig ses som en resurs på Sternöskolan i Karlshamn.

Debatt

”Nätetik innefattar betydligt mer än att hålla en god ton på internet”

Debatt

Marco Tiozzo tycker att nätetiken försummas i den nationella handlingsplanen för digitalisering av skolväsendet.

Kommentera

Vikten av ett inte så främmande språk

Debatt

Valle Wigers, författare och presschef på tyska ambassaden i Stockholm skriver om hur han själv, på Charlottenburgs folkhögskola i Berlin, upplevde vikten av olika kulturer och främmande språk.

Kommentera

Skolverkets nya kursplaner: ”Förhoppningsvis lugnar detta”

Nya förslag

Antiken, bibeln och minoritetsspråken är tillbaka, men annat får stryka på foten i Skolverkets nya förslag till reviderade kursplaner.

Betyg i åk 4

Stark lärarkritik mot betyg i åk 4

Betyg

Regeringen och samarbetspartierna föreslår att fler skolor ska kunna sätta betyg från årskurs fyra. 

Ny dom: Friskolor får hålla betygsuppgifter hemliga

Friskolor

Enskilda friskolor har rätt att hålla betyguppgifter hemliga, enligt en färsk dom.

Debatt

Lärarupproret: ”Varför låter ni oss gå sönder, Anna Ekström?”

Debatt

Öppet brev till Anna Ekström – från Lärarupproret: ”Nu har ni lyssnat, nu måste ni agera!”.

Kommentera

Skolledarupproret: ”De goda exemplen är ett stort problem”

Debatt

”Om vi inte slutar tjafsa och visar konsekvenserna fortsätter nedskärningarna i all evighet”, skriver Linnéa Lindquist för Skolledarupproret.

Kommentera

Svenskläraren: ”Läsning på lektionstid är inte slösigt”

Läsning

Svenskläraren Karin Herlitz är en förkämpe för bokläsning på lektionstid. 
– Läsningen får man inte bara se på som något som äter lektionstid, säger hon.

Arbetsmiljö

”Stormentorer” vände skolans negativa trend

Arbetsmiljö

Eneskolan i Järna behövde en omstart – lösningen blev tre nya mentorstjänster. 

Blogg

”Jag vill vara som alla andra – men arbetar med ett osynligt funktionshinder”

NPF

Läraren Alexander Skytte skriver om sin funktionsnedsättning: ”Vi har få fall där sådana som jag med en NPF-problematik inkluderas på arbetsmarknaden”.

Debatt

”Vi är på väg att utbilda barn och unga rakt in i utanförskap”

Debatt

”Nedskärningarna slår hårt mot elever i behov av SVA”, skriver Anna Kaya och Karin Sandwall på Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Kommentera
Fackligt

LR hoppar av las-förhandlingarna

Fackligt

Lärarnas Riksförbund meddelar att man hoppar av las-förhandlingarna. 

Högstadieläraren: ”Ett under att elever hinner lära sig något”

Debatt

Högstadieläraren Malin Suikki Inehag: ”Nog kan man säga att eleverna har en bred utbildning. Jag undrar bara: Var sätter jag betyg på den?”.

Kommentera
Lärarbristen

Skolministrarna i stormöte för att lösa lärarbristen

Politik

På onsdagen möttes skolministrarna och aktörer runt läraryrket i ett stormöte.

Malmö sparar 50 milj på skolan – prioriterar obehöriga lärare

Nedskärningar

Malmö stad sparar på skolan och legitimerade lärare flyttas till vikariat medan obehöriga jobbar kvar.

Fjärr- och distansundervisning

Eva har en arbetsplats – men lektion på fyra orter

Reportage

Hur är det att undervisa elever som inte befinner sig fysiskt framför dig? Fjärrläraren Eva Öhlund Westerberg har en arbetsplats – men håller lektioner på fyra orter.

Skolverket: ”Det ska inte ersätta reguljär undervisning”

Fjärr- och distansundervisning

Fjärrundervisning är en möjlighet för fler elever att få behöriga lärare. Det menar Skolverket, som förra året föreslog att regeringen permanent ska tillåta fjärrundervisning i fler ämnen.

”Timmarna räcker inte till för historieundervisningen”

Debatt

”Vi måste få rimliga förutsättningar för historieundervisning och kräver att historieämnet i både grundskola och gymnasium får fler timmar”, skriver David Ludvigsson, ordförande för Historielärarnas förening.

Kommentera
Granskning tystnadskultur

Granskning: Varannan lärare är tyst av rädsla för att straffas

Granskning

Enligt varannan tillfrågad lärare råder det en tystnadskultur inom den svenska skolan. Fyra av tio lärare uppger att de har straffats efter att ha framfört kritik mot verksamheten.

Läraren Gunilla: ”Vi får inte kritisera i sociala medier”

Tystnadskultur

Den som kritiserar nedskärningar inom skolan kan bli inkallad till högre chef för ”håll käften-samtal”, berättar läraren Gunilla.

Juristen: Det här gäller om yttrandefrihet på skolor

Juridik

Offentligt anställda lärare har en mycket långtgående yttrandefrihet, säger Matteus Canevall som är förbundsjurist på LR.

Före detta läraren skriver själv: ”Den som är kritisk ställs i skamvrån”

Krönika

Före detta läraren Mikael Bruér skriver själv om svårigheten att stå upp för sina åsiker utan att bli åsidosatt och bortvald.

Statsbidrag trots nedskärningar symptom på ett trasigt system

Skolans finansiering

Att regeringen gör likvärdighetsbidraget till kommunerna villkorslöst bekräftar att systemet inte fungerar, menar Åsa Fahlén på LR och Marcus Larsson på tankesmedjan Balans.

Skolverket: Lärarbristen minskar

Lärarbristen

Skolverket skriver ner sin prognos för lärarbristen. Fortfarande beräknas dock 45 000 lärare fattas om 15 år.
– Det är enorma siffror, säger Therese Landerholm på LR.

Kommunaliseringen 30 år sedan

Göran Persson: Kommunaliseringen var aldrig den stora frågan

Intervju

30 år har gått sedan kommunaliseringen av skolan – blev det som Göran Persson hade tänkt sig?

Utredaren fick munkavle – nu säger han sin åsikt

Kommunaliseringen

Leif Lewin utredde effekterna av kommunaliseringen på uppdrag av regeringen, men skulle inte ge några rekommendationer. Nu säger han sin åsikt.

30 år efter kommunaliseringen: ”Minns hur lärare sörjde tillsammans”

Kommunaliseringen

”Det är 30 års förlorad tid av arbetsglädje för lärare”, säger Hans Eric Lindahl som deltog i lärarstrejkerna hösten 1989.

Läraren: ”Jag vill be om ursäkt för alla mina snedsteg”

Debatt

Signaturen ”Mister Magister” vill göra avbön och skriver: ”Alla pedagogiska experiment som jag har gjort. Alla trender som jag har hoppat på. Förlåt.”

Kommentera

Skolans duoundervisning lyfter elever i behov av stöd

Särskilt stöd

Med en noga genomtänkt lärmiljö och en modell med duolärarskap har ESS-gymnasiet i Stockholm lyckats lyfta både elever och personal.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons