Annons
Lars Alm, lärare på Västervångskolan i Landskrona, upplever att hans skola har en bra fysisk lärmiljö. Foto: Andreas Hillergren

Så påverkas skolan av den fysiska lärmiljön

Publicerad 24 januari 2019

Fakta

Så ser en bra fysisk lärmiljö ut

  •  Minimalt med distraktioner skapar arbetsro och hjälper till att öka koncentrationen.
  •  Inget visuellt buller.
  •  Inga glasdörrar, glasväggar eller fönster mot andra rum eller mot en utemiljö med mycket rörelse (viktigt även ur inrymningssynpunkt).
  •  Undvik att sätta upp saker som inte har med den aktuella lektionen att göra på den vägg där whiteboard finns/undervisningen sker.
  •  God akustik som minimerar buller och gör att alla elever i rummet hör det läraren säger.
  •  God ventilation och klasstorlekar matchade med rummets ventilationskapacitet.
  •  Tydligt avgränsade lärmiljöer och tydlig grupptillhörighet. ”Vi som är i det här rummet är en klass och hör ihop” skapar trygghet.
  •  Tänk på lugn och stillhet i färgval och utsmyckning; välj enfärgat och undvik mönster.
  •  Bänkar med lock till elever på låg- och mellanstadium i stället för separat förvaring och arbetsbord. Detta minskar spring i klassrummet och därmed minskar distraktionerna.
  •  Utrymme för rörelsepauser i klassrummet.
  •  Se till att alla skåpsluckor, bänklock och klassrumsdörrar har dämpning så att de stängs mjukt och tyst.
  •  Möblera utifrån den undervisning som huvudsakligen bedrivs. Vid enskilt arbete och lärarledda genomgångar rekommenderas biosittning där alla elever är vända framåt mot tavlan. Vid grupparbete rekommenderas gruppbord.
  •  Ta hjälp av en ergonom vid val av sittmöbler och bord. Undvik gradänger och höga ”barstolar” som inte ger någon god sittställning.
  •  Säkerställ att det finns god allmänbelysning med led-lampor. Vid inköp av ny belysning rekommenderas dimmer som justerar både ljusstyrka och färgtemperatur. 

Källa: ”Fysisk lärmiljö: optimera för trygghet, arbetsro och lärande” 

Relaterat

Hur ska egentligen ett klassrum se ut för att höja arbetsron och inlärningen? 
Psykologen Malin Valsö har studerat den fysiska lärmiljöns betydelse i svensk skola och har nyckeln till hur man maxar rummen för att gynna skolpersonal och elever.

Som lärare blir det många timmar varje dag i skolans lokaler. Men trots all den tid som läggs i lektionssalarna varje dag är den fysiska lärmiljön i svensk skola ofta sparsamt utformad och sällan prioriterad. Det menar Malin Valsö, leg. psykolog som har en mångårig erfarenhet som skolpsykolog och inom habilitering och BUP. 

I sin bok ”Fysisk lärmiljö: optimera för trygghet, arbetsro och lärande” belyser hon tillsammans med psykologkollegan Frida Malmgren hur den fysiska miljön på skolan kan främja lärande, arbetsro och trygghet eller skapa en ohälsosam arbetsmiljö för både elever och skolpersonal.

Malin Valsö.Malin Valsö har varit runt på många av landets skolor och studerat den fysiska lärmiljön noggrant och sett hur klassrum och andra skollokaler kan påverka elever och lärare både positivt och negativt. 

Framförallt ser hon en tydlig trend när man bygger, eller bygger om, skolor. I dag vill aktörerna gärna bygga öppna och kreativa skolmiljöer som har mycket fokus på kreativitet, det egna ansvaret och samverkan i stora grupper. 

– I mångt och mycket försvårar de nya fysiska lärmiljöerna, som ser ut på det här sättet, inlärningen för alla elever. Så man har missat något viktigt där. Tittar vi på all den neurovetenskapliga forskning som kommer i dag kring hur hjärnan processar information och hur vi lär oss så pekar allt på att de lärmiljöerna är direkt skadliga, säger Malin Valsö.

På vilket sätt kan det vara skadligt? 

– Det är många skolor i Sverige som har skapat miljöer som distraherar och som gör att elever försöker ”multitaska” och tänker på många saker samtidigt. Det gör att vi får en mycket sämre inlärningskurva och eleverna tänker mer på det som händer ute i korridorerna eller i en annan del av klassrummet än på själva inlärningen, säger hon och fortsätter:

– Har man lärt sig någonting så måste man ha lagt in det i långtidsminnet. För att lagra in någonting i långtidsminnet så behöver vi vissa förutsättningar. När vi har lagrat något i långtidsminnet kan vi plocka fram detta och laborera med den kunskapen. Får man inte chansen att tänka på en sak i taget så är risken att man tänker på fel saker och därmed lagrar och lär sig fel saker.  

 En dålig fysisk lärmiljö drabbar alla elever hårt i slutändan, menar Malin Valsö. 

– Alla människor har likadana hjärnor och det har vi haft i 12 000 år. Hjärnan är uppbyggd så att vi ska reagera på distraktioner eftersom det är en överlevnadsgrej sedan långt bak i historien. Men tittar man lite noggrannare på forskningen så kan man se att elever som har psykisk ohälsa, elever som har svenska som andraspråk eller inte undervisas på sitt modersmål, och elever med funktionsnedsättningar, däribland NPF, drabbas hårdast av alla elever. Men alla elever får en försämrad arbetsmiljö i de här distraherande miljöerna.

Hur mycket påverkar den fysiska lärmiljön likvärdigheten i skolan?

 – Om vi inte har klassrum med en god fysisk arbetsmiljö så kommer vi öka glappet till de elever som är svaga av olika anledningar – och då tänker jag på elever med svenska som andraspråk, elever med psykisk ohälsa, de med otrygga familjeförhållanden eller funktionsnedsättningar. 

 – När vi anpassar lärmiljön och skapar en god fysisk arbetsmiljö så har det en bra effekt på alla elever, men en ännu större effekt på eleverna i riskgrupperna. Det är uttalat i skollagen att vi ska ha en likvärdig skola men då måste vi börja med den fysiska lärmiljön. 

På Västervångskolan i Landskrona har man förbättrat ljudmiljön i klassrummen med hjälp av ljudabsorberande plattor i taket. Led-plattorna ger också ett  jämnare ljus.Malin Valsö varnar för oroväckande följder om skolor som redan har en dålig fysisk lärmiljö fortsätter se ut som de är utformade i dag.

 – Det är jättefarligt. Förutom att vi får en försämrad kvalitet på lärandet så skapar också många distraktioner stress. Man brukar prata om det öppna kontorslandskapet som ett problem som försämrar produktiviteten och ökar stressen hos vuxna. Men eftersom barns hjärnor inte är färdigutvecklade så får de en ännu större negativ effekt än vad vuxna får, säger hon.

 – När vi skapar stress så leder det till kognitiva svårigheter. När man är stressad så glömmer man saker, man tänker sämre, man får svårare att lösa problem. Det blir mer buller när vi bygger klassrum med glasväggar eller med öppna ytor, och det blir mer ljud som studsar och det blir fler människor på samma yta. Bara det i sig skapar stress och då får vi en försämrad lärmiljö.

Tittar man noggrannare på lärarnas arbetsmiljö så tvingas de jobba i rejäl motvind när eleverna blir stressade och ofokuserade – och det leder till att man som lärare måste kompensera för miljön som distraherar. 

– Det är tufft som lärare att se till så att allt är spännande och intressant hela tiden för att man ska få elevernas uppmärksamhet och få dem att hålla fokus. Sedan blir ju lärarna direkt påverkade av miljön också precis som eleverna. Det är en helt orimlig arbetssituation för lärarna i dag. 

Hur mycket påverkar ljudmiljön förutsättningen för inlärning?

 – Vi människor är väldigt fokuserade på röster och det får vår uppmärksamhet väldigt lätt. Särskilt om personen pratar om det som en själv arbetar med för stunden, som att bordsgrannen pratar om mattetalen under matematiklektionen – då lyssnar vi mer, säger hon och tillägger:

 – Just buller är ett av svenska skolors största arbetsmiljöproblem, enligt Arbetsmiljöverkets kartläggning och det gör lärare och elever stressade och påverkar deras minne, koncentration och språkutveckling negativt.

Ljuden i korridorerna hålls borta från undervisningen.

En skola som ligger i framkant när det kommer till att ha en god fysisk lärmiljö är Västervångskolan i Landskrona som under flera år arbetat hårt för att förbättra ljudmiljön. 

Redan 2013 satte skolan igång arbetet med att ljud-sanera klassrum och korridorer med akustikplattor i skolsalarnas tak, och på väggarna i korridorerna sattes ljudabsorberingsskivor med en kärna av glasull upp. 

Lars Alm arbetar som lärare på Västervångskolan, och är skyddsombud för Lärarnas Riksförbund, och han upplever att skolan har en bra fysisk lärmiljö. 

– När det kommer till ljudnivåerna på skolan så ligger vi bra till. Det har blivit mycket bättre arbetsmiljö i klassrummen och ljuden i korridorerna hålls borta från undervisningen, säger han.

De ljudabsorberande plattorna i taket i klassrummen har gjort susen för arbetsmiljön. I och med att man inte behöver höja rösten lika ofta så blir det en annan stressnivå i undervisningen. 

Förutom satsningarna på att förbättra ljudmiljön har skolan satsat på belysningen i klassrummen. I taket har det installerats led-plattor som har gett ett jämnare och behagligare ljus.

– Det fungerar jättebra. Just akustiken och ljuset är det aldrig någon lärare som klagar på. Det är aldrig något dumt ljud eller blinkande takljus som stör. Klart att man måste höja rösten ibland, men det är aldrig några problem att göra sig hörd under lektionerna, säger Lars Alm.

Ljudabsorbenter på  väggarna ger en behaglig ljudmiljö i salarna.

Malin Valsö påpekar att de absolut värsta ljuden för arbetsmiljön är de plötsliga och oväntade. Har man då en öppen miljö på sin skola så är det fler personer som rör sig på samma yta – och då ökar sannolikheten att störas. 

– Det kan vara ljud av dörrar som stängs, någon som tappar något på golvet, skratt och så vidare. De ljuden förstör elevernas fokus. När vi inte får hålla fokus och hela tiden blir tvungna att växeljobba får vi sämre kvalitet och man känner att man inte hinner med det man vill, säger hon.

Vad kan man göra som lärare för att förbättra den fysiska lärmiljön?

 – Dels kan man sätta upp textil på väggarna, för det skymmer sikten om man har glaspartier men det dämpar också ljud, dels kan man vädra innan lektionen för att få bättre luft i klassrummet. Men man kan även fundera på vad man har utanför klassrummet. 

Har man fönster ut mot en skolgård kan det vara en poäng med att ha frostat glas till nederkanten av fönstret för att inte distrahera eleverna. Det är enkla åtgärder, enligt Malin Valsö.

 – Men sedan måste man också börja prata mer med eleverna om hur man använder miljön. Det måste finnas en tydlig strategi kring hur man använder de olika miljöerna på skolan, så att eleverna inte missuppfattar användandet av utrymmena. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

”Världens bästa lärare”: Eleverna behöver höga förväntningar

Estetiska ämnen

Global Teacher Prize öppnade många dörrar men Andria Zafirakou jobbar kvar på skolan i problemutsatta Brent. 

Annons
Annons
Kritik mot AcadeMedia

”Annonsen speglar inte Academedias kultur”

Replik

Friskolekoncernen Academedias presschef Anders Porelius svarar på den hårda kritiken.

Kommentera
Annons

Per Kornhall: ”Vad är det för cyniskt monster vi har skapat?”

Skolsystem

Per Kornhall skriver om Academedias anställningsannons.

Anna Ekström om friskolejättens jobbannons: ”Olidligt”

Får kritik

En annons från AcadeMedia har fått många i skolans värld att rasa.

Annons
Annons
Debatt

”Dags att regeringen agerar kraftfullt mot mobbning”

Agenda 2030

Mobbningen ökar i svenska skolor, enligt SCB:s uppföljning. ”Detta är ett oacceptabelt svek”, skriver Friends.

Kommentera

”Skolmyndigheterna måste sluta peka ut lärarna som inkompetenta”

Debatt

Enligt Isak Skogstad är det systemet det är fel på – inte lärarna.

Kommentera
Annons
Skolmiljö

NPF i fokus när lärarna fick delta i skolans ombyggnad

Fysisk lärmiljö

När bygget av nya Stigtomta skola inleddes var personalens vision glasklar: skolan skulle vara NPF-anpassad in i minsta detalj.

SPSM:s 5 tips: Så förbättrar du tillgängligheten i skolan

Skolmiljö

Viljan att göra skolmiljön tillgänglig för alla elever är god bland svenska skolor – men det kan fortfarande bli bättre, menar Pia Persson vid SPSM.

Lärarutbildning

UHR efter kritiken: Vi har hållit oss till sanningen

Lärarutbildning

”Intresset för lärarutbildningar ökar” skrev Universitets- och högskolerådet i ett pressmeddelande. "Fel och missvisande" svarade Liberalerna.

Centern: ”Det är dags för fristående lärarutbildningar”

Debatt

”Vi vill att fristående lärarutbildningar ska etableras med målsättning att vara ledande för såväl lärarutbildning som skolforskning, för att driva på utvecklingen ytterligare, skriver två av Centerpartiets riksdagsledamöter i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så ska lärarutbildningen göras om: Vill underlätta för fler att bli lärare

Lärarutbildning

Fler ska välja läraryrket och fler ska ta examen. Nu ser regeringen över lärarutbildningen.

Estetlärare

Hon kämpar för estetlärarnas villkor: ”Frustrerande”

Estetiska ämnen

Inga ämneskollegor att rådgöra med, ont om tid mellan lektionerna och otillräckliga salar – det är verkligheten för många estetlärare.

”Vi vill visa vilka rättigheter man har”

Arbetsvillkor

Mycket behöver göras för att förbättra förutsättningarna för estetlärare, visar en ny rapport från LR.

”Hur skapar vi förutsättningar för psykisk hälsa bland barn och unga?”

Debatt

”I en inkluderad skola kan fokus aldrig vara på individen utan ska vara på organisationen”, skriver specialpedagogen Anna Hagberg Nilsson.

Kommentera

Så spetsar du undervisningen: Ställ rätt frågor

Undervisning

Vad är nyckeln till en framgångsrik undervisning som lyfter eleverna? Enligt lärarna Malin Larsson och Tommy Lucassi är svaret enkelt: Ställ rätt frågor. 

Nedskärningar i skolan

Sju av tio kommuner sparar på skolan 2020

Granskning

En majoritet av Sveriges kommuner lever inte upp till skollagens krav, visar Skolvärldens undersökning bland fackligt aktiva lärare.

Här protesterar hundratals mot nedskärningarna

Skolmarschen

”Hör oss vråla, sluta snåla!” 
Så lät det när hundratals personer samlades på Sergels torg för att protestera mot nedskärningarna i skolan. 

Skolmarschen: ”Enough is enough”

Skolmarschen

Under helgen samlades lärare, syvare och föräldrar i hela landet för att protestera mot nedskärningar i skolan.

Lärarna demonstrerar i Norrköping: ”Har knutit handen i fickan”

Skolmarschen

Lärare i Östergötland har tröttnat på kommunernas sparande. 

Piteå marscherar mot nedskärningar: ”Nu får det vara nog”

Skolmarschen

På söndag samlas demonstranter i Piteå för att protestera mot nedskärningar i skolan. 

Lärare i ny protest: ”Antingen kämpar vi eller så dör vi”

Skolmarschen

I helgen väntas landets gator fyllas av tusentals människor som protesterar mot nedskärningarna på skolan.

Lärarna som är elevernas sista chans

Reportage

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

”Skolan behöver spela en ännu större roll i samhället”

Debatt

”En tydlig vision om vilken större roll skolan bör ha i samhället är första steget för att skolan ska prioriteras i kommande regerings- och kommunalbudgetar”, skriver Pontus Edenberg.

Kommentera

Hjälp! Robotarna kommer – vad skola vi göra?

Blogg

”Jag tror verkligen att långsiktig glädje i arbetet som lärare förutsätter att vi inte bara lär ut, utan också själva lär nytt”, skriver David Haas.

Forskning

Hon tar skolforskningen närmare lärarnas egna frågor

Forskning

Helena Sagar genomför ett forskningsprojekt som utgår från lärarnas egna frågor. 

”Var finns visionen för svensk skola?”

Debatt

”Skolverkets inbjudan till lärare att medverka i en ”revidering” av läroplanen är ett sofistikerat sätt att ytterligare inkludera lärarna i ett system som knappast bidrar till att höja kvaliteten på skolarbetet”, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

Specialpedagogens 5 tips: Så minskar du behovet av extra anpassningar

Extra anpassningar

Genom att arbeta strukturerat utifrån en gemensam grund, når man många elever och behovet av extra anpassningar minskar. Det menar specialpedagogen Diana Storvik.

Nationella prov

Svensklärare ryter till om nationella proven: ”Blir makabert”

Nationella proven

De långa bedömningsanvisningar får svensklärare att tvivla på sin egen kompetens, menar Filippa Mannerheim.

Ny undersökning: Därför är lärare positiva till nationella prov

Nationella prov

En majoritet av lärarna i grundskolan uppskattar de nationella proven. Det visar nya siffror från Skolverket.

Debatt

”8 uppgifter vi lärare vill ha assistenter till”

Debatt

”Lärarassistenter måste ha en enhetlig befattningsbeskrivning, baserad på vad lärarna själva anser sig behöva. Det här är våra förslag”, skriver lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

Kommentera

”Vi lärare behöver verktyg för att reglera vår arbetstid”

Debatt

”Ett sådant verktyg tror jag är nyckeln till att slippa att vi i november har tagit på oss så mycket att vi inte orkar längre”, skriver läraren Emelie Johansson.

Kommentera

Nu ska glädjebetygen stoppas

Betyg

Betygsutredningen får i uppdrag att utreda hur betygsinflation kan motverkas.

Anders Hansen: ”Digitala verktyg gynnar de duktiga eleverna”

Skärmdebatten

Digitala verktyg har sin plats i klassrummet men mobilen ska inte med, om hypade psykiatern Anders Hansen får bestämma.

Forskarna: Ge lärarna makten att definiera elevernas utveckling

Bedömning

Ju mer vi fokuserar på skolans resultat desto sämre går det, menar didaktikprofessorn Magnus Hultén.

Tidskriftspriset

Skolvärlden nominerad till Tidskriftspriset – igen

Nominering

För andra året i rad är Skolvärlden nominerad till det prestigefyllda Tidskriftspriset.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons