Annons
Lars Alm, lärare på Västervångskolan i Landskrona, upplever att hans skola har en bra fysisk lärmiljö. Foto: Andreas Hillergren

Så påverkas skolan av den fysiska lärmiljön

Publicerad 24 januari 2019

Fakta

Så ser en bra fysisk lärmiljö ut

  •  Minimalt med distraktioner skapar arbetsro och hjälper till att öka koncentrationen.
  •  Inget visuellt buller.
  •  Inga glasdörrar, glasväggar eller fönster mot andra rum eller mot en utemiljö med mycket rörelse (viktigt även ur inrymningssynpunkt).
  •  Undvik att sätta upp saker som inte har med den aktuella lektionen att göra på den vägg där whiteboard finns/undervisningen sker.
  •  God akustik som minimerar buller och gör att alla elever i rummet hör det läraren säger.
  •  God ventilation och klasstorlekar matchade med rummets ventilationskapacitet.
  •  Tydligt avgränsade lärmiljöer och tydlig grupptillhörighet. ”Vi som är i det här rummet är en klass och hör ihop” skapar trygghet.
  •  Tänk på lugn och stillhet i färgval och utsmyckning; välj enfärgat och undvik mönster.
  •  Bänkar med lock till elever på låg- och mellanstadium i stället för separat förvaring och arbetsbord. Detta minskar spring i klassrummet och därmed minskar distraktionerna.
  •  Utrymme för rörelsepauser i klassrummet.
  •  Se till att alla skåpsluckor, bänklock och klassrumsdörrar har dämpning så att de stängs mjukt och tyst.
  •  Möblera utifrån den undervisning som huvudsakligen bedrivs. Vid enskilt arbete och lärarledda genomgångar rekommenderas biosittning där alla elever är vända framåt mot tavlan. Vid grupparbete rekommenderas gruppbord.
  •  Ta hjälp av en ergonom vid val av sittmöbler och bord. Undvik gradänger och höga ”barstolar” som inte ger någon god sittställning.
  •  Säkerställ att det finns god allmänbelysning med led-lampor. Vid inköp av ny belysning rekommenderas dimmer som justerar både ljusstyrka och färgtemperatur. 

Källa: ”Fysisk lärmiljö: optimera för trygghet, arbetsro och lärande” 

Relaterat

Hur ska egentligen ett klassrum se ut för att höja arbetsron och inlärningen? 
Psykologen Malin Valsö har studerat den fysiska lärmiljöns betydelse i svensk skola och har nyckeln till hur man maxar rummen för att gynna skolpersonal och elever.

Som lärare blir det många timmar varje dag i skolans lokaler. Men trots all den tid som läggs i lektionssalarna varje dag är den fysiska lärmiljön i svensk skola ofta sparsamt utformad och sällan prioriterad. Det menar Malin Valsö, leg. psykolog som har en mångårig erfarenhet som skolpsykolog och inom habilitering och BUP. 

I sin bok ”Fysisk lärmiljö: optimera för trygghet, arbetsro och lärande” belyser hon tillsammans med psykologkollegan Frida Malmgren hur den fysiska miljön på skolan kan främja lärande, arbetsro och trygghet eller skapa en ohälsosam arbetsmiljö för både elever och skolpersonal.

Malin Valsö.Malin Valsö har varit runt på många av landets skolor och studerat den fysiska lärmiljön noggrant och sett hur klassrum och andra skollokaler kan påverka elever och lärare både positivt och negativt. 

Framförallt ser hon en tydlig trend när man bygger, eller bygger om, skolor. I dag vill aktörerna gärna bygga öppna och kreativa skolmiljöer som har mycket fokus på kreativitet, det egna ansvaret och samverkan i stora grupper. 

– I mångt och mycket försvårar de nya fysiska lärmiljöerna, som ser ut på det här sättet, inlärningen för alla elever. Så man har missat något viktigt där. Tittar vi på all den neurovetenskapliga forskning som kommer i dag kring hur hjärnan processar information och hur vi lär oss så pekar allt på att de lärmiljöerna är direkt skadliga, säger Malin Valsö.

På vilket sätt kan det vara skadligt? 

– Det är många skolor i Sverige som har skapat miljöer som distraherar och som gör att elever försöker ”multitaska” och tänker på många saker samtidigt. Det gör att vi får en mycket sämre inlärningskurva och eleverna tänker mer på det som händer ute i korridorerna eller i en annan del av klassrummet än på själva inlärningen, säger hon och fortsätter:

– Har man lärt sig någonting så måste man ha lagt in det i långtidsminnet. För att lagra in någonting i långtidsminnet så behöver vi vissa förutsättningar. När vi har lagrat något i långtidsminnet kan vi plocka fram detta och laborera med den kunskapen. Får man inte chansen att tänka på en sak i taget så är risken att man tänker på fel saker och därmed lagrar och lär sig fel saker.  

 En dålig fysisk lärmiljö drabbar alla elever hårt i slutändan, menar Malin Valsö. 

– Alla människor har likadana hjärnor och det har vi haft i 12 000 år. Hjärnan är uppbyggd så att vi ska reagera på distraktioner eftersom det är en överlevnadsgrej sedan långt bak i historien. Men tittar man lite noggrannare på forskningen så kan man se att elever som har psykisk ohälsa, elever som har svenska som andraspråk eller inte undervisas på sitt modersmål, och elever med funktionsnedsättningar, däribland NPF, drabbas hårdast av alla elever. Men alla elever får en försämrad arbetsmiljö i de här distraherande miljöerna.

Hur mycket påverkar den fysiska lärmiljön likvärdigheten i skolan?

 – Om vi inte har klassrum med en god fysisk arbetsmiljö så kommer vi öka glappet till de elever som är svaga av olika anledningar – och då tänker jag på elever med svenska som andraspråk, elever med psykisk ohälsa, de med otrygga familjeförhållanden eller funktionsnedsättningar. 

 – När vi anpassar lärmiljön och skapar en god fysisk arbetsmiljö så har det en bra effekt på alla elever, men en ännu större effekt på eleverna i riskgrupperna. Det är uttalat i skollagen att vi ska ha en likvärdig skola men då måste vi börja med den fysiska lärmiljön. 

På Västervångskolan i Landskrona har man förbättrat ljudmiljön i klassrummen med hjälp av ljudabsorberande plattor i taket. Led-plattorna ger också ett  jämnare ljus.Malin Valsö varnar för oroväckande följder om skolor som redan har en dålig fysisk lärmiljö fortsätter se ut som de är utformade i dag.

 – Det är jättefarligt. Förutom att vi får en försämrad kvalitet på lärandet så skapar också många distraktioner stress. Man brukar prata om det öppna kontorslandskapet som ett problem som försämrar produktiviteten och ökar stressen hos vuxna. Men eftersom barns hjärnor inte är färdigutvecklade så får de en ännu större negativ effekt än vad vuxna får, säger hon.

 – När vi skapar stress så leder det till kognitiva svårigheter. När man är stressad så glömmer man saker, man tänker sämre, man får svårare att lösa problem. Det blir mer buller när vi bygger klassrum med glasväggar eller med öppna ytor, och det blir mer ljud som studsar och det blir fler människor på samma yta. Bara det i sig skapar stress och då får vi en försämrad lärmiljö.

Tittar man noggrannare på lärarnas arbetsmiljö så tvingas de jobba i rejäl motvind när eleverna blir stressade och ofokuserade – och det leder till att man som lärare måste kompensera för miljön som distraherar. 

– Det är tufft som lärare att se till så att allt är spännande och intressant hela tiden för att man ska få elevernas uppmärksamhet och få dem att hålla fokus. Sedan blir ju lärarna direkt påverkade av miljön också precis som eleverna. Det är en helt orimlig arbetssituation för lärarna i dag. 

Hur mycket påverkar ljudmiljön förutsättningen för inlärning?

 – Vi människor är väldigt fokuserade på röster och det får vår uppmärksamhet väldigt lätt. Särskilt om personen pratar om det som en själv arbetar med för stunden, som att bordsgrannen pratar om mattetalen under matematiklektionen – då lyssnar vi mer, säger hon och tillägger:

 – Just buller är ett av svenska skolors största arbetsmiljöproblem, enligt Arbetsmiljöverkets kartläggning och det gör lärare och elever stressade och påverkar deras minne, koncentration och språkutveckling negativt.

Ljuden i korridorerna hålls borta från undervisningen.

En skola som ligger i framkant när det kommer till att ha en god fysisk lärmiljö är Västervångskolan i Landskrona som under flera år arbetat hårt för att förbättra ljudmiljön. 

Redan 2013 satte skolan igång arbetet med att ljud-sanera klassrum och korridorer med akustikplattor i skolsalarnas tak, och på väggarna i korridorerna sattes ljudabsorberingsskivor med en kärna av glasull upp. 

Lars Alm arbetar som lärare på Västervångskolan, och är skyddsombud för Lärarnas Riksförbund, och han upplever att skolan har en bra fysisk lärmiljö. 

– När det kommer till ljudnivåerna på skolan så ligger vi bra till. Det har blivit mycket bättre arbetsmiljö i klassrummen och ljuden i korridorerna hålls borta från undervisningen, säger han.

De ljudabsorberande plattorna i taket i klassrummen har gjort susen för arbetsmiljön. I och med att man inte behöver höja rösten lika ofta så blir det en annan stressnivå i undervisningen. 

Förutom satsningarna på att förbättra ljudmiljön har skolan satsat på belysningen i klassrummen. I taket har det installerats led-plattor som har gett ett jämnare och behagligare ljus.

– Det fungerar jättebra. Just akustiken och ljuset är det aldrig någon lärare som klagar på. Det är aldrig något dumt ljud eller blinkande takljus som stör. Klart att man måste höja rösten ibland, men det är aldrig några problem att göra sig hörd under lektionerna, säger Lars Alm.

Ljudabsorbenter på  väggarna ger en behaglig ljudmiljö i salarna.

Malin Valsö påpekar att de absolut värsta ljuden för arbetsmiljön är de plötsliga och oväntade. Har man då en öppen miljö på sin skola så är det fler personer som rör sig på samma yta – och då ökar sannolikheten att störas. 

– Det kan vara ljud av dörrar som stängs, någon som tappar något på golvet, skratt och så vidare. De ljuden förstör elevernas fokus. När vi inte får hålla fokus och hela tiden blir tvungna att växeljobba får vi sämre kvalitet och man känner att man inte hinner med det man vill, säger hon.

Vad kan man göra som lärare för att förbättra den fysiska lärmiljön?

 – Dels kan man sätta upp textil på väggarna, för det skymmer sikten om man har glaspartier men det dämpar också ljud, dels kan man vädra innan lektionen för att få bättre luft i klassrummet. Men man kan även fundera på vad man har utanför klassrummet. 

Har man fönster ut mot en skolgård kan det vara en poäng med att ha frostat glas till nederkanten av fönstret för att inte distrahera eleverna. Det är enkla åtgärder, enligt Malin Valsö.

 – Men sedan måste man också börja prata mer med eleverna om hur man använder miljön. Det måste finnas en tydlig strategi kring hur man använder de olika miljöerna på skolan, så att eleverna inte missuppfattar användandet av utrymmena. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Fler lärare kan få a-kassa i sommar

Lön och villkor

I sommar har lärare utan anställning rätt till a-kassa även om de får ferielön – men bara om anställningen avslutas rätt månad.

Annons
Annons
Coronaviruset

Lärare inte prioriterad grupp för coronatester

Coronaviruset

Lärare ingår inte i MSB:s nya prioriteringslista.

Annons

Regeringen vill covid-testa fler yrkesgrupper

Coronaviruset

Staten tar kostnaderna för testning av personer med samhällsviktiga yrken, meddelar socialminister Lena Hallengren.

LR välkomnar testning av lärare

Coronaviruset

– Det är viktigt med klarhet i den här svåra tiden, säger vice ordförande Svante Tideman.

Annons
Annons
Betyg
Annons

Hon tilldelas prestigefyllt lärarpris

Svenska

Annika Sjödahl tilldelas Svenska Akademiens svensklärarpris 2020.

500 miljoner för att minimera kunskapstappet: ”Otillräckligt”

Corona

De 500 miljoner som skjuts till för att minimera risken för kunskapstapp efter coronakrisen inte är tillräckligt, anser LR:s Åsa Fahlén.

Här belönas slitna lärare med extra ledig dag

Arbetsmiljö

På Volgsjö skola får lärarna en extra ledig dag som belöning.

LR-kongressen 2020

Kongressen röstade för utökat stöd till lärare på friskola

LR-kongress 2020

Ett av fredagens beslut är att inleda en ny försöksverksamhet med stöd till lärare i privat sektor.

LR:s första digitala kongress – ”Det flyter på ganska bra”

LR-kongress 2020

Medlemsavgifter, föreningsanslag och stöd till medlemmar i privat sektor är några av de delar som avhandlas under kongressdag ett av två.

Åsa Fahlén: Vi har en tydlig linje i förbundet

LR-kongress 2020

Många beslut kvarstår till hösten, men ordförande Åsa Fahlén är glad över den digitala kongressen.

Här är styrelsens förslag till kongressen

Kongressen 2020

LR:s ordförande Åsa Fahlén summerar varje enskild proposition.

stor lärarenkät

Corona har skapat kunskapstapp för miljardbelopp

Kunskapskrav

En majoritet av lärarna anser att coronapandemin har en negativ påverkan på elevernas kunskapsutveckling, visar en ny undersökning.

Rektorn säger upp sig i protest mot nedskärningar

Arbetsmiljö

I höst kommer sju tjänster på Styrsöskolan i Göteborgs kommun att försvinna. Beslutet har gjort att skolans rektor Christina Ingblad sagt upp sig. 

Facken: ”Anna Ekströms löften om sänkta krav infrias inte”

Coronakonsekvenser

Lärarfackens båda ordföranden kritiserar utbildningsministern för att inte hålla vad hon lovar lärarna.

Högre frånvaro bland lärare i grundskolan än på gymnasiet

Corona

I en rapport från Skolverket, som TT tagit del av, framgår det att bland grundskolans lärare var frånvaron 20 procent högre veckan efter påsk jämfört med föregående år. Frånvaron bland gymnasielärarna var nästintill samma i år som förra året.

Debatt

Debatt: ”Facket ska jobba för läraren – inte arbetsgivaren”

Debatt

”Jag vill vara medlem i ett fack som vågar lyfta den verklighet lärare befinner sig i, som vågar vara jobbigt”, skriver Alexander Skytte i en debattartikel.

Kommentera
Arbetsmiljö

Lärarna drunknar i dokumentation: ”Hanteringen av klagomål bör ses över”

Arbetsmiljö

Statskontoret ska utreda klagomålshanteringen i skolan.

”Vi behöver en alternativ plan när det blir krisläge”

Corona

”Vi behöver ett läge där vi kan dra ner på delar av vår verksamhet för att fokusera på undervisning i krisläge”, skriver Karin Boberg.

Här är eleverna i skolan varannan vecka: ”Klokt beslut”

Corona

För att minimera smittrisken under coronakrisen är eleverna på Stenbocksskolan i Ulricehamn på plats i skolan varannan vecka. 

Lärarfacken: Skolverkets stöduppdrag är meningslöst

Kritik

På torsdagen lade Skolverket upp stödmaterial för lärare på webben. Men lärarfacken är inte imponerade.

Skolverkets blixtuppdrag: Sänk arbetsbelastningen för lärare

Coronakrisen

Senast på torsdagen ska nya stödinsatser vara igång för en hårt prövad lärarkår.

Malmö vill testa tre terminer – ser paralleller med coronakrisen

Treterminssystem

Malmö stad vill bryta upp läsåret i tre terminer på sina skolor – och ser intressanta paralleller med coronasituationen.

Lärarna tvingas jaga in elever till distanslektionerna

Distansundervisning

Elever som inte loggar in, spelar tv-spel under lektionen eller tar med sig videochatten in på toaletten. Det är exempel från ämnesläraren Eva Hjelms och hennes kollegors vardag.

Undersökning: Varannan elev har varit frånvarande

Corona

I län som varit hårdast coronadrabbade har upp till hälften av eleverna varit hemma från skolan, visar en granskning av SVT.

Ljusdal sparar på skolan – drar in 100 tjänster

Nedskärningar

För att spara pengar planerar Ljusdals kommun att mitt under coronakrisen minska antalet anställda inom skolan och förskolan.

Debatt

”Hjälp skolpersonal att hantera radikalisering”

Debatt

”Det är viktigt att ge skolor och skolpersonal kunskap om vilka tecken en ung person som håller på att radikaliseras visar upp”, skriver debattörerna. 

Kommentera

Här är magister Fridolins nya liv som lärare: ”Ringrostigt”

Intervju

Så ser Gustav Fridolins nya liv som lärare ut. ”Det var lite ringrostigt i början”, säger han när Skolvärlden hälsar på som första media.

Skolverkets tre scenarier inför höstterminen

Coronaviruset

Lärare kan tvingas välkomna nya gymnasieklasser på distans. Det är ett av Skolverkets framtidsscenarier.
– Jag får ont i magen när jag tänker på det, säger svenskläraren Filippa Mannerheim.

Debatt

”Lagförslaget om distansundervisning är redan föråldrat”

Debatt

”Låt utbildning via fjärr- och distansundervisning fortsatt få vara en möjlighet för Sveriges elever och lärare. Inte bara vid pandemier, utan även när normalläget är tillbaka”, skriver Peter Wilcke, verksamhetsansvarig på NTI-skolan.

Kommentera

Så påverkas syv av coronakrisen: ”Finns en stor oro”

SYV

Studie- och yrkesvägledare berörs hårt av coronapandemin. De som är friska och hoppar runt på flera skolor befinner sig en tuff situation, menar studie- och yrkesvägledaren David Spak.

NPF-elever hårt drabbade av krisen: ”Tuffaste situationen någonsin”

NPF

Coronakrisen har slagit hårt mot elever med NPF, enligt en ny rapport. 

Ny studie: Barn kan smitta lika mycket som vuxna

Corona

Barn som smittats av coronaviruset kan vara lika smittsamma som vuxna, uppger SVT och hänvisar till en ny tysk-brittisk studie som bygger på testresultat från Berlin.

Den avlidnes lärarkollegor: Varför skyddas vi inte?

Corona

Lärare på Stocksundsskolan som mist en anställd till covid-19 är oroliga för smittspridning.
– Det är jobbigt att gå till arbetet, säger en av dem till Skolvärlden.

Lärare avled i covid-19 – personalen stöttas i sorgen

Corona

På Kågeskolan i Skellefteå har en av de lärare som testat positivt för corona avlidit. 

Hovrätten: Försenat stöd är diskriminering

Särskilt stöd

Hovrätten fastställer domen som säger att Malmö stad ska betala 20 000 kronor till en elev i diskrimineringsersättning.

”Integrera sex- och samlevnad i alla ämnen”

Debatt

”Flera kvinnojourer flaggar för att kvinnor och barn utsätts för våld och sexualbrott som följd av corona-isoleringen. Låt utbildning vara nyckeln till att få ett stopp”, skriver gymnasieläraren Cajsa Blekemo.

Kommentera

Här får lärarna själva välja om de vill arbeta hemifrån

Corona

Coronapanedemin har delat upp lärarkåren i två läger: de som vill jobba hemifrån och de som vill fortsätta skolundervisningen som vanligt. Inom gymnasie- och vuxenutbildningen i Borås får lärarna själva välja.

LR: Regeringens beslut är en arbetsmiljörisk för lärare

Coronakrisen

”Flexibilitet” säger utbildningsminister Anna Ekström om att öppna för distansundervisning i grundskolan. ”Arbetsmiljörisk” menar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

”Bevara mångfalden i svensk folkbildning”

Debatt

”Slopat mobilitetsstödet hotar folkhögskolors överlevnad och i förlängningen en levande landsbygd, utjämning av utbildningsklyftor, samt riskerar att en lång tradition av kunskap går förlorad”, skriver debattörerna. 

Kommentera

Debatt: ”Lärarförbunden har spelats ut mot varandra”

Debatt

”Hur de två förbunden skall kunna samla alla lärargrupper under ett tak utan inbördes löne- och revirstrider och glömma det förflutna är en gåta”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera
Likvärdighet

Per Kornhall: Den här utredningen säger det självklara

Likvärdighet

Skolexperten Per Kornhall om Björn Åstrands utredning för en likvärdig skola: ”Låt oss fatta dessa beslut så vi kan börja ha lite ordning och reda i skolan.”

Förslaget: Slut med kösystem till populära skolor

Förslag

Idag lämnades utredningen om likvärdig skola till regeringen.
– Staten måste ta ett större ansvar, säger utredaren Björn Åstrand.

Debatt

”IT och heltäckande läromedel är chanslösa mot läraren”

Debatt

”Även när det kommer till distansundervisning behövs en lärare som leder arbetet. Läraren är och förblir den centrala och mest behövliga aktören i all skolans undervisning”, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

Norges skolor öppnar – facket kritiskt till riktlinjerna

Corona

De norska skolorna öppnar igen, men frågetecken kvarstår kring formerna.

Fler vill bli lärare i coronatider

Utbildning

Fler har sökt till lärarutbildningen i höst, visar nya siffror från UHR. 

L: Inför nationella priolistor för alla lärare

Politik

Landets hårt prövade lärare och måste avlastas under coronakrisen, säger Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni.

Distansundervisning

Oro bland lärare: Mer distansundervisning efter krisen

Arbetsmiljö

När coronakrisen har lagt sig kommer flera skolor att fortsätta med den digitala undervisningen. Det tror Marcus Larsson, lärare och engagerad i tankesmedjan Balans.

Kommunens plan: Fortsätta undervisa på distans efter krisen

Digitalt

I Huddinge planerar man att fortsätta med distansundervisningen även efter coronapandemin. 

Coronakrisen drabbar SFI hårt: ”Förödande”

SFI

Utmaningarna inom SFI är stora och många lärare oroas över följderna av coronaviruset.

Föräldrar som corona-trotsar skolplikten riskerar böter

Corona

I Ekerö hålls friska elever hemma av oroliga vårdnadshavare. Nu hotar kommunen med vite.
– Föräldrar försämrar chansen för sina egna barn att klara skolan, säger en lärare.

Antalet skyddsombud inom LR växer

Skyddsombud

En kartläggning visar att Lärarnas Riksförbund har fler skyddsombud i dag än för åtta år sedan. 

SPSM efter stor skolenkät: Vi måste fånga de elever som faller

Debatt

Pandemin innebär en upp och nervänd värld för barn och ungdomar, och elever som redan innan krisen hade behov av stöd är en riskgrupp. Det skriver Specialpedagogiska skolmyndighetens generaldirektör Fredrik Malmberg.

Kommentera

Skolan tillverkar visirhållare till äldrevården i coronakrisen

Teknik

På Jämtlands gymnasium finns fem 3D-skrivare som eleverna vanligtvis använder i undervisningen. Nu används skrivarna i stället för att skapa visirhållare till äldrevården.

Läraren: ”Vår arbetsbörda under corona är övermäktig”

Arbetsvillkor

Sjukskrivna kollegor, vikariebrist och undervisning för elever såväl i klassrummet som hemma tär på lärarna i grundskolan.
– Det är som att vi ska vara någon sorts evigt fungerande maskiner, säger läraren Hanna Hermanson.

Fotbollsstjärnornas nya plan – ska bli lärare: ”Inspirerande”

Lärarutbildning

Samtidigt som de spelar fotboll på elitnivå håller Malin Winberg och Viktor Elm på att utbilda sig till lärare.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons