almgren1

Stora geografiska skillnader för språkval

Det är stora geografiska skillnader mellan hur stor andel av eleverna på högstadiet som läser moderna språk.- Detta är ytterligare ett bevis på att den svenska skolan inte är likvärdigt, säger Anders Almgren, förste vice ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Skolverkets statistik över hur stor andel av eleverna på högstadiet som läsåret 2009/2010 läste moderna språk visar på skrämmande stora skillnader mellan Sveriges kommuner.

Några exempel:
• I Lekeberg var andelen 100 procent, bäst i Sverige.
• I Timrå studerande 92 procent av högstadieeleverna moderna språk, i Danderyd 91 procent och i Rättvik 90 procent.
• I Pajala i Norrbotten var andelen 38 procent. Det är lägst i Sverige.
• Exempel på andra kommuner med relativt låg andel språkstuderande är Degerfors (48 procent), Svalöv (50 procent) och Bjuv (51 procent).
 
Av Sveriges samtliga högstadie­elever var det ungefär tre av fyra som läste moderna språk läsåret 2009/2010. Andelen var något högre på friskolor jämfört med kommunala skolor.
– Det finns inga rimliga argument för att det ska vara sådana skillnader. Om en elev får den utbildning han eller hon har rätt till beror på i vilken kommun eleven bor. Så ska det inte vara, säger Anders Almgren.
 
Ingegerd Mäki, rektor på Pajala Centralskola, säger att hon inte är överraskad över att en stor andel av eleverna i hennes kommun väljer att inte läsa moderna språk.
– Men jag vet inte varför det är så. Vi har behöriga lärare i spanska, tyska och franska. Det är alltså inte det som är problemet. Det här är ett val som föräldrar och barn gör. Det är svårt för oss från skolan att styra över det.
– Jag tycker att fler borde läsa språk, men vi kan inte tvinga någon att göra det.
 
När ämnet moderna språk – i den nuvarande tappningen – infördes för några år sedan trodde man att det bara skulle handla om ett fåtal elever som skulle välja bort det, enligt undervisningsrådet Eva Engdell på Skolverket.
– Tanken var att enbart elever som var i verkligt behov av extra stöd i svenska eller engelska skulle koncentrera sig på dessa båda språk. Övriga skulle läsa ytterligare ett, till exempel franska, tyska eller spanska. Ett slags mjukt obligatorium, helt enkelt.
– En förklaring till att det inte blivit så, att det är en så relativt stor andel av eleverna som inte läser moderna språk, kan vara att det är frivilligt ämne, dessutom i princip det enda i grundskolan.
 
Varför är det så stora skillnader mellan olika kommuner?
– Vi vet inte riktigt. Det kan ha socioekonomiska orsaker, men det kan också bero på tradition och på hur aktivt man arbetar med språk och skolans internationalisering.
 
Anders Almgren, som vid sidan om sitt fackliga uppdrag arbetar som lärare i svenska och tyska vid Bureskolan i Skellefteå, säger att moderna språk i princip bör vara ett obligatoriskt ämne.
– För den som har svårt att klara sina studier i svenska och engelska bör man i särskilda fall kunna göra undantag från obligatoriet genom anpassad studiegång och då läsa mer svenska och engelska. Har man svårt med moderna språk ska man få stöd och hjälp.
– Den som till exempel tycker att fysik är tråkigt eller jobbigt kan inte välja bort det. Det bör man heller inte kunna göra med språk. Ska man i vår globaliserade värld öka sina chanser att i framtiden få ett bra jobb bör man dessutom behärska fler språk än svenska och engelska.
 
Kommentera