Annons
Foto: Erik Nylund

Stora skillnader hur kommuner satsar på lärares fortbildning

Publicerad 24 januari 2019

Relaterat

Det är stora skillnader på hur mycket kommunerna satsar på lärarnas kompetensutveckling, men också i vilken utsträckning de använder sig av statliga fortbildningsprogram som läs- och matematiklyften. Utslaget per lärare kan det skilja flera tusen kronor.
– Många lärare är väldigt missnöjda med villkoren för sin kompetensutveckling, säger professor Karolina Parding vid Luleå tekniska universitet.

Det finns ingen samlad statistik över hur mycket resurser som kommuner och andra skolhuvudmän satsar på lärarnas fortbildning. De experter som Skolvärlden har pratat med är dock överens om att det varierar mycket, både till omfattning och kvalitet. Det gäller såväl mellan huvudmän som mellan skolor med samma huvudman.

Karolina Parding– Efter kommunaliseringen och friskolereformen är det upp till huvudmännen att bestämma om kompetensutvecklingen. Det är en förklaring till de stora skillnaderna, säger Karolina Parding som är professor i sociologi vid Luleå tekniska universitet.

Även när det gäller deltagande i statliga program för fortbildning av lärare kan det skilja mycket mellan olika kommuner.

Skolvärlden har med hjälp av statistik från Skolverket undersökt vilka kommuner som fick bidrag för två av programmen, matematik- och läslyften, under läsåren 2015/16–2017/18 (grund- och gymnasieskolan).

Grunden för de båda programmen är kollegialt lärande, det vill säga att lärare lär av och med varandra. Deltagandet i programmen, som har kunnat ske både med och utan statsbidrag, har varit frivilligt för kommunerna.

Statsbidrag har bland annat utgått för att frigöra tid för lärare att handleda deltagande kollegor.

Genomgången av Skolverkets statistik visar bland annat:

  • 34 kommuner fick inte del av matematik- och läslyftets statsbidrag under de aktuella läsåren, antingen för att de inte sökte något bidrag eller för att de fick betala tillbaka det utbetalda anslaget på grund av dålig eller ingen redovisning.
  • Mest pengar har föga överraskande gått till Sveriges största kommuner, det vill säga Stockholm och Göteborg som fick 21 422 117 respektive 7 631 530 kronor. 
  • Det är noterbart att både Linköpings och Örebro kommuner, efter ansökan, fick mer bidrag än Malmö kommun, som är betydligt större.
  • Även mellan två förhållandevis jämnstora kommuner kan det vara stora skillnader. Kungsbacka fick till exempel enligt Skolverket under den undersökta perioden cirka två miljoner kronor mer i bidrag för deltagande i matematik- och läslyften (grund- och gymnasieskolan) än vad Kristianstad fick.

...

Det handlar om ruskigt mycket pengar

Aneby, mellan Eksjö och Tranås på det småländska höglandet, är en av de kommuner som inte fick del av matematik- och läslyftets statsbidrag under de aktuella läsåren.

– Vi söker princip alla statsbidrag som går att söka från Skolverket, vilket är ett 30-tal. Fördelen med statsbidragen är att det är pengar som är öronmärkta till skolan. Nackdelen är att de kräver oerhört mycket administration. Det gäller framför allt redovisningen, säger Bosse Rofors som är barn- och utbildningschef i Aneby.

– Samtidigt är jag tacksam för de pengar vi kan få. I förhållande till vår skolbudget handlar det dessutom om ruskigt mycket pengar, även om det är ett ständigt sökande.

Varför fick ni inga statsbidrag för grundskolans matematik- och läslyft?

– Vi deltog i matematiklyftet och gör det fortfarande. Det tar fler år att gå igenom allt. Statsbidraget var dock knutet till att man skulle organisera sig på ett visst sätt. Vi valde att organisera vårt matematiklyft annorlunda.

– Läslyftet var vi med i från början, men tyckte inte att det höll samma kvalitet som matematiklyftet och valde att hoppa av. 

Hur viktigt är det med fortbildning av lärare?

– Oerhört viktigt. Vi har bland annat lärgrupper som alla våra lärare ingår i och som träffas återkommande. Våra goda skolresultat beror bland annat på lärgruppernas ständiga arbete med kollegialt lärande.

...

För knappt ett år sedan presenterade Karolina Parding vid Luleå tekniska universitet en rapport om lärares arbetsvillkor. Rapporten bygger på en enkät-undersökning bland cirka 2 400 svenska gymnasie-lärare, representativt fördelade över Sverige, och visar på stort missnöje, bland annat när det gäller kompetensutveckling.

  • Av de offentligt anställda lärarna uppgav 26 procent att den kompetensutveckling som arbetsgivaren erbjuder dem täcker deras behov. Bland anställda i aktiebolag var andelen 38 procent.
  • 69 procent av de offentliganställda lärarna uppgav att de fick använda sin fritid för att tillgodose sitt behov av kompetensutveckling. Bland anställda i aktiebolag var andelen 66 procent.

Lärare vill lära sig mer om sitt ämne och hur de kan utveckla undervisningen

– Det många lärare framför allt saknar är ämnesrelaterad kompetensutveckling. De vill lära sig mer om sitt ämne och hur de kan utveckla undervisningen i det. Utbildning i IT-system eller liknande, som arbetsgivaren satsar på, ses ofta mer som pålagor än som kompetensutveckling. Det kan vara klokt att som arbetsgivare lyssna mer på professionens behov. Det är ändå lärarna som jobbar med eleverna. Man får utgå ifrån att de gör lämpliga bedömningar om vad de behöver lära sig mer om, säger Karolina Parding.

– Samtidigt vet vi att det är när det individuella lärandet och verksamhetens behov går hand i hand som kompetensutvecklingsinsatser ger bäst effekt i verksamheten. Det är också något som lärarna betonar i vår undersökning. Men, de vill också ha mer tid för att prata med varandra under en arbetsdag och möjlighet att diskutera frågor, problemställningar och situationer som har uppstått.

...

Helena Olivestam Torold, undervisningsråd på Skolinspektionen, säger att enligt skollagen ska en skolas huvudman se till att personalen ges möjligheter till kompetensutveckling och att lärarna har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet. 

– Det vi ofta upptäcker vid tillsyner och ämnesgranskningar inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet är att kompetensutvecklingsinsatser tenderar att bli alltför generella. 

– Huvudmannen upptäcker kanske ett visst behov någonstans, och därefter ska alla skolor genomföra samma kompetensutveckling oavsett om det stämmer överens med övriga skolors behov eller inte. 

I det centrala avtalet mellan lärarfacken och SKL är det avsatt 104 timmar per anställd och år till kompetensutveckling, det vill säga 15 arbetsdagar à 8 timmar. 

Kompetensutveckling definieras i avtalet som "insatser som syftar till att utveckla lärares förmåga att skapa goda förutsättningar för elevernas lärande".

– Även om de 104 timmarna inte gäller på individ-nivå, utan för kollektivet, är det en tydlig uppgift och en av få siffror som finns angivna i avtalet. Ändå har vi ofta svårt att få till en rimlig kompetensutveckling eller ens få veta vad tiden används till, säger Åsa Fahlén som är ordförande i LR.

Vet ni inte vad timmarna används till?

– Det kan vara otroligt svårt få fram information om fortbildning, om hur många timmar som lärarna verkligen har fått och vad tiden har används till.

Varför? 

– En förklaring är att det finns så många olika definitioner av fortbildning. En del kallar det för fortbildning när lärarna träffas en halv dag i matsalen för att gå igenom något eller när kommunen samlar alla lärare i en aula för att lyssna på en föreläsare som pratar i tre timmar. Inte minst det sista är enkelt att göra och blir dessutom billigt utslaget per individ.

– Det man kallar fortbildning är ofta inte anpassat efter vad den enskilde läraren arbetar med och vilka behov hen har. Ofta är det skolövergripande frågor som tas upp, till exempel värdegrundsfrågor eller nytt IT-system, vilket så klart behövs ibland. Men det räcker inte.

Vad ska man göra?

– Lärarna bör till att börja med få ökat inflytande över sin egen fortbildning som dessutom bör ha ett större ämnesfokus än vad den ofta har i dag. Ämnesfokus i kombination med kollegialt lärande är det som gör exempelvis matematik- och läslyften så lyckade. 

Räcker det?

– Nej. Bland mycket annat behövs det också ett nationellt professionsprogram med tydliga nationella kriterier för hur man som lärare meriterar sig för en högre nivå. Det är inget som ska avgöras på den enskilda skolan eller i den enskilda kommunen.

– Ett sådant program skulle dessutom sätta fokus på det som är viktigast för elevernas kunskapsutveckling, det vill säga välutbildade lärare som får tid till undervisning. Jag tror också att ett nationellt professionsprogram skulle kunna bidra till att höja kvaliteten på de 104 timmars fortbildning som finns i det kommunala avtalet.

...

Det kan få lärare att arbeta längre än vad de hade tänkt sig

Ingrid Pihl, högstadielärare i franska, engelska och svenska på Pitholmsskolan i Piteå, tror att kvalitativ och adekvat fortbildning kan förmå fler lärare att stanna kvar i yrket.

– Det kan också få dem att arbeta längre än vad de kanske hade tänkt sig, vilket är särskilt viktigt med tanke på både den nuvarande och den kommande lärar-bristen.

Fungerar det så hos er?

– Jag har mest fått fortbildning som varit gemensam för hela skolan, förvaltningen eller kommunen. Det jag tror många lärare framför allt saknar är ämnesadekvat fortbildning. 

– Kommunen anslår i allmänhet varje år – det gjorde man dock inte under 2018 av besparingsskäl – en viss pott pengar per tillsvidareanställd lärare för fortbildning. Hur pengarna används är det i stor utsträckning upp till varje rektor att besluta om. På en del skolor har lärarna dock gått ihop i speciella fortbildningslag som förfogar över en del av pengarna. 

Vad används de till?

– Om alla varje år tar ut ”sin” andel, går det inte att göra så mycket. I stället har vi valt att låta några få lärare få ta del av alla pengar under ett år. Därefter får de avstå under ett antal år till förmån för andra. 

Har du själv fått del av pengarna?

– Ja. Förutom det vi har gjort tillsammans i kollegiet, har jag besökt England under några dagar. Det var för tio år sedan. I sommar ska jag åka till Frankrike tillsammans med en fransklärarkollega. Som språklärare behöver man få vistas i målspråkslandet, att få möjlighet att fylla på språket och kulturen. Språk är dessutom inget statiskt, vilket gör det extra viktigt för språklärare att komma iväg. På samma sätt borde exempelvis alla matematik- och NO-lärare få åka på Matematik-biennalen. Men så ser det tyvärr inte ut.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Annons
Annons
Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Annons

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Annons
Annons

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Annons
Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons