Annons
Foto: Erik Nylund

Stora skillnader hur kommuner satsar på lärares fortbildning

Publicerad 24 januari 2019

Relaterat

Det är stora skillnader på hur mycket kommunerna satsar på lärarnas kompetensutveckling, men också i vilken utsträckning de använder sig av statliga fortbildningsprogram som läs- och matematiklyften. Utslaget per lärare kan det skilja flera tusen kronor.
– Många lärare är väldigt missnöjda med villkoren för sin kompetensutveckling, säger professor Karolina Parding vid Luleå tekniska universitet.

Det finns ingen samlad statistik över hur mycket resurser som kommuner och andra skolhuvudmän satsar på lärarnas fortbildning. De experter som Skolvärlden har pratat med är dock överens om att det varierar mycket, både till omfattning och kvalitet. Det gäller såväl mellan huvudmän som mellan skolor med samma huvudman.

Karolina Parding– Efter kommunaliseringen och friskolereformen är det upp till huvudmännen att bestämma om kompetensutvecklingen. Det är en förklaring till de stora skillnaderna, säger Karolina Parding som är professor i sociologi vid Luleå tekniska universitet.

Även när det gäller deltagande i statliga program för fortbildning av lärare kan det skilja mycket mellan olika kommuner.

Skolvärlden har med hjälp av statistik från Skolverket undersökt vilka kommuner som fick bidrag för två av programmen, matematik- och läslyften, under läsåren 2015/16–2017/18 (grund- och gymnasieskolan).

Grunden för de båda programmen är kollegialt lärande, det vill säga att lärare lär av och med varandra. Deltagandet i programmen, som har kunnat ske både med och utan statsbidrag, har varit frivilligt för kommunerna.

Statsbidrag har bland annat utgått för att frigöra tid för lärare att handleda deltagande kollegor.

Genomgången av Skolverkets statistik visar bland annat:

  • 34 kommuner fick inte del av matematik- och läslyftets statsbidrag under de aktuella läsåren, antingen för att de inte sökte något bidrag eller för att de fick betala tillbaka det utbetalda anslaget på grund av dålig eller ingen redovisning.
  • Mest pengar har föga överraskande gått till Sveriges största kommuner, det vill säga Stockholm och Göteborg som fick 21 422 117 respektive 7 631 530 kronor. 
  • Det är noterbart att både Linköpings och Örebro kommuner, efter ansökan, fick mer bidrag än Malmö kommun, som är betydligt större.
  • Även mellan två förhållandevis jämnstora kommuner kan det vara stora skillnader. Kungsbacka fick till exempel enligt Skolverket under den undersökta perioden cirka två miljoner kronor mer i bidrag för deltagande i matematik- och läslyften (grund- och gymnasieskolan) än vad Kristianstad fick.

...

Det handlar om ruskigt mycket pengar

Aneby, mellan Eksjö och Tranås på det småländska höglandet, är en av de kommuner som inte fick del av matematik- och läslyftets statsbidrag under de aktuella läsåren.

– Vi söker princip alla statsbidrag som går att söka från Skolverket, vilket är ett 30-tal. Fördelen med statsbidragen är att det är pengar som är öronmärkta till skolan. Nackdelen är att de kräver oerhört mycket administration. Det gäller framför allt redovisningen, säger Bosse Rofors som är barn- och utbildningschef i Aneby.

– Samtidigt är jag tacksam för de pengar vi kan få. I förhållande till vår skolbudget handlar det dessutom om ruskigt mycket pengar, även om det är ett ständigt sökande.

Varför fick ni inga statsbidrag för grundskolans matematik- och läslyft?

– Vi deltog i matematiklyftet och gör det fortfarande. Det tar fler år att gå igenom allt. Statsbidraget var dock knutet till att man skulle organisera sig på ett visst sätt. Vi valde att organisera vårt matematiklyft annorlunda.

– Läslyftet var vi med i från början, men tyckte inte att det höll samma kvalitet som matematiklyftet och valde att hoppa av. 

Hur viktigt är det med fortbildning av lärare?

– Oerhört viktigt. Vi har bland annat lärgrupper som alla våra lärare ingår i och som träffas återkommande. Våra goda skolresultat beror bland annat på lärgruppernas ständiga arbete med kollegialt lärande.

...

För knappt ett år sedan presenterade Karolina Parding vid Luleå tekniska universitet en rapport om lärares arbetsvillkor. Rapporten bygger på en enkät-undersökning bland cirka 2 400 svenska gymnasie-lärare, representativt fördelade över Sverige, och visar på stort missnöje, bland annat när det gäller kompetensutveckling.

  • Av de offentligt anställda lärarna uppgav 26 procent att den kompetensutveckling som arbetsgivaren erbjuder dem täcker deras behov. Bland anställda i aktiebolag var andelen 38 procent.
  • 69 procent av de offentliganställda lärarna uppgav att de fick använda sin fritid för att tillgodose sitt behov av kompetensutveckling. Bland anställda i aktiebolag var andelen 66 procent.

Lärare vill lära sig mer om sitt ämne och hur de kan utveckla undervisningen

– Det många lärare framför allt saknar är ämnesrelaterad kompetensutveckling. De vill lära sig mer om sitt ämne och hur de kan utveckla undervisningen i det. Utbildning i IT-system eller liknande, som arbetsgivaren satsar på, ses ofta mer som pålagor än som kompetensutveckling. Det kan vara klokt att som arbetsgivare lyssna mer på professionens behov. Det är ändå lärarna som jobbar med eleverna. Man får utgå ifrån att de gör lämpliga bedömningar om vad de behöver lära sig mer om, säger Karolina Parding.

– Samtidigt vet vi att det är när det individuella lärandet och verksamhetens behov går hand i hand som kompetensutvecklingsinsatser ger bäst effekt i verksamheten. Det är också något som lärarna betonar i vår undersökning. Men, de vill också ha mer tid för att prata med varandra under en arbetsdag och möjlighet att diskutera frågor, problemställningar och situationer som har uppstått.

...

Helena Olivestam Torold, undervisningsråd på Skolinspektionen, säger att enligt skollagen ska en skolas huvudman se till att personalen ges möjligheter till kompetensutveckling och att lärarna har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet. 

– Det vi ofta upptäcker vid tillsyner och ämnesgranskningar inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet är att kompetensutvecklingsinsatser tenderar att bli alltför generella. 

– Huvudmannen upptäcker kanske ett visst behov någonstans, och därefter ska alla skolor genomföra samma kompetensutveckling oavsett om det stämmer överens med övriga skolors behov eller inte. 

I det centrala avtalet mellan lärarfacken och SKL är det avsatt 104 timmar per anställd och år till kompetensutveckling, det vill säga 15 arbetsdagar à 8 timmar. 

Kompetensutveckling definieras i avtalet som "insatser som syftar till att utveckla lärares förmåga att skapa goda förutsättningar för elevernas lärande".

– Även om de 104 timmarna inte gäller på individ-nivå, utan för kollektivet, är det en tydlig uppgift och en av få siffror som finns angivna i avtalet. Ändå har vi ofta svårt att få till en rimlig kompetensutveckling eller ens få veta vad tiden används till, säger Åsa Fahlén som är ordförande i LR.

Vet ni inte vad timmarna används till?

– Det kan vara otroligt svårt få fram information om fortbildning, om hur många timmar som lärarna verkligen har fått och vad tiden har används till.

Varför? 

– En förklaring är att det finns så många olika definitioner av fortbildning. En del kallar det för fortbildning när lärarna träffas en halv dag i matsalen för att gå igenom något eller när kommunen samlar alla lärare i en aula för att lyssna på en föreläsare som pratar i tre timmar. Inte minst det sista är enkelt att göra och blir dessutom billigt utslaget per individ.

– Det man kallar fortbildning är ofta inte anpassat efter vad den enskilde läraren arbetar med och vilka behov hen har. Ofta är det skolövergripande frågor som tas upp, till exempel värdegrundsfrågor eller nytt IT-system, vilket så klart behövs ibland. Men det räcker inte.

Vad ska man göra?

– Lärarna bör till att börja med få ökat inflytande över sin egen fortbildning som dessutom bör ha ett större ämnesfokus än vad den ofta har i dag. Ämnesfokus i kombination med kollegialt lärande är det som gör exempelvis matematik- och läslyften så lyckade. 

Räcker det?

– Nej. Bland mycket annat behövs det också ett nationellt professionsprogram med tydliga nationella kriterier för hur man som lärare meriterar sig för en högre nivå. Det är inget som ska avgöras på den enskilda skolan eller i den enskilda kommunen.

– Ett sådant program skulle dessutom sätta fokus på det som är viktigast för elevernas kunskapsutveckling, det vill säga välutbildade lärare som får tid till undervisning. Jag tror också att ett nationellt professionsprogram skulle kunna bidra till att höja kvaliteten på de 104 timmars fortbildning som finns i det kommunala avtalet.

...

Det kan få lärare att arbeta längre än vad de hade tänkt sig

Ingrid Pihl, högstadielärare i franska, engelska och svenska på Pitholmsskolan i Piteå, tror att kvalitativ och adekvat fortbildning kan förmå fler lärare att stanna kvar i yrket.

– Det kan också få dem att arbeta längre än vad de kanske hade tänkt sig, vilket är särskilt viktigt med tanke på både den nuvarande och den kommande lärar-bristen.

Fungerar det så hos er?

– Jag har mest fått fortbildning som varit gemensam för hela skolan, förvaltningen eller kommunen. Det jag tror många lärare framför allt saknar är ämnesadekvat fortbildning. 

– Kommunen anslår i allmänhet varje år – det gjorde man dock inte under 2018 av besparingsskäl – en viss pott pengar per tillsvidareanställd lärare för fortbildning. Hur pengarna används är det i stor utsträckning upp till varje rektor att besluta om. På en del skolor har lärarna dock gått ihop i speciella fortbildningslag som förfogar över en del av pengarna. 

Vad används de till?

– Om alla varje år tar ut ”sin” andel, går det inte att göra så mycket. I stället har vi valt att låta några få lärare få ta del av alla pengar under ett år. Därefter får de avstå under ett antal år till förmån för andra. 

Har du själv fått del av pengarna?

– Ja. Förutom det vi har gjort tillsammans i kollegiet, har jag besökt England under några dagar. Det var för tio år sedan. I sommar ska jag åka till Frankrike tillsammans med en fransklärarkollega. Som språklärare behöver man få vistas i målspråkslandet, att få möjlighet att fylla på språket och kulturen. Språk är dessutom inget statiskt, vilket gör det extra viktigt för språklärare att komma iväg. På samma sätt borde exempelvis alla matematik- och NO-lärare få åka på Matematik-biennalen. Men så ser det tyvärr inte ut.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Vad betyder EU-valet för skolan?

Blogg

”I dag röstar vi i EU-valet. Men vad är EU:s roll när det kommer till skola och lärarutbildning?” Åsa Morberg bloggar.

Annons
Annons

Kommunombudet: De gick bakom fackets rygg

Arbetsmiljö

Många kommunala skolor i Östersund är slitna, undermåliga och har dåligt utrymme. En renoverad gymnasieskola skulle ge avlastning men nu vill politikerna ge den till Engelska Skolan.

Annons

”Dags att byta fokus från bedömning till lärande”

Debatt

”Med en skola som fokuserar på begripligt lärande och undervisning får vi mer motiverade och professionella lärare, elever som begriper och en minskad psykisk stress för alla”, skriver läraren Johan Alm.

Kommentera

Inställd lärarstrejk i Norge – trots oförändrad löneutveckling

Strejk

Det blir ingen lärarstrejk i Norge i dag. Parterna har funnit en lösning i förhandlingarna. Men lärarnas löneutveckling förblir oförändrad. 

Annons
Annons
Statsbidrag

Kommunen la statsbidrag för likvärdighet på rektorslöner

Statsbidrag 

Härryda kommun får skarp kritik för sin hantering av statsbidraget för ökad likvärdighet. Trots varningar har kommunen valt att lägga riktade pengar på annat än de var avsedda för – bland annat rektorslöner.

Skolverket: ”Det blir bevakning på Härryda”

Statsbidrag 

Chefen för statsbidragsenheten på Skolverket reagerar när Skolvärlden informerar honom om bidragen till Härryda. 
– Vi kommer att följa upp det här när pengarna är använda. Det blir en bevakning på Härryda, säger Andreas Spång.

Annons

Debatt: ”Betyg är ett lärarbeslut”

Debatt

”Det är inte enkelt att sätta betyg, tvärtom. Det här kan alla ha nytta av att läsa i samband med betygsättningen”, skriver lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

Kommentera

Lärarnas vanligaste frågor om betyg

Betyg och bedömning

Hur ”särskilt beaktar” man provresultat, och var går gränsen för F? Det är betygstider och Skolverket tar just nu emot tusentals frågor från lärare som söker tydlighet.

Skolans mentorssatsning ska locka fler behöriga lärare

Arbetsmiljö

På Pajala centralskola infördes heltidsmentorer i höstas för att underlätta för lärarna. Nu hoppas fack och lärare att satsningen utökas – och att införandet kan locka fler behöriga lärare till kommunen.

Forskaren: Appar lika effektiva som läs- och skrivträning

Tekniska hjälpmedel

Elever lär sig att läsa och skriva lika bra av att använda appar som av att träna på traditionellt vis. Men bara om de har skriv- och lässvårigheter, visar en undersökning från Linnéuniversitetet.

Lön

Hot om strejk i Norge – lärare kräver bättre lön

Strejk

Det kan bli lärarstrejk i Norge på fredag. Tusentals lärare står redo att gå ut i strejk om parterna inte når en överenskommelse kring löneutvecklingen.

Så mycket ökar lärarlönerna

Löner

Lärares löner fortsätter öka. Enligt ny statistik fick både gymnasielärare och grundskolelärare en tusenlapp mer i plånboken varje månad under 2018.  

Hon fick Pennsvärdet 2019: ”Började gråta när jag fick beskedet”

Pennsvärdet

Pedagogiska par, trelärarsystem och enskilda samtal med 43 elever varje vecka. Under tjugo års tid har läraren Pavlina Spanos utvecklat ett framgångsrikt arbetssätt på Enbacksskolan i Tensta. Nu tilldelas hon Pennsvärdet.

Otrygga arbetsmiljön på skolan får fler lärare att sluta: ”Inte hållbart”

Arbetsmiljö

Lärare och fack har slagit larm om kaoset på Vivallaskolan i Örebro med sjukskrivna lärare och ordningsproblem. Nu lämnar fler behöriga lärare skolan.

För få sökte lärarutbildning – nu ställs den in

Lärarutbildning

Det blir inga antagningar till Karlstads lärarutbildning som kombinerar studier med jobb.

Lärarmarschen

Lärarmarschen tog över gatorna i Göteborg

Lärarmarschen

2000 lärare protesterade i Göteborg på söndagen för en dräglig arbetsmiljö och mot sparkrav på skolan.
– Sådana här gräsrotsinitiativ visar tydligt att situationen inte håller. Det är bra att lärarna säger ifrån, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén som deltog i protesterna.

Här protesterar tusentals mot nedskärningarna i skolan

Lärarmarschen

”Vi bygger, bygger upp och ni river, river ner” skanderade flera tusen personer som samlats på Mynttorget i Stockholm. Under lördagen protesterade lärare mot nedskärningarna och en allt tuffare arbetsmiljö i landets kommuner.

Alla nedskärningar får lärarna att koka

Spara på skolan

Inför valet 2018 talades det om satsningar på skolan. I verkligheten har det blivit precis tvärtom. Under rubriken ”effektiviseringar” skär kommuner över hela Sverige i anslagen till skolan.
 – Många lärare mår mycket dåligt, säger Peter Nilsson, LR:s kommunombud i Sjöbo.

”Fler lämnar yrket på grund av arbetsmiljön”

Demonstration

På lördag går Malmös lärare samman i en protestmarsch mot nedskärningar i skolan.
– Det kommunen kallar för effektiviseringar bryter mot vårt kollektivavtal, säger LR:S distriktsordförande Catharina Niwhede.

Anna Ekström om marschen: ”Jag välkomnar det”

Lärarmarschen

I helgen samlas lärare i hela Sverige för att demonstrera mot nedskärningar i skolan och ohållbar arbetsmiljö.

Protest mot skolnedskärningar: ”Lärarna går på knäna”

Lärarmarsch

På lördag samlas lärare i Jönköping för att protestera mot kommunens skolnedskärningar.

Nedskärningarna i Umeå slår hårt mot grundskolan

Nedskärningar

Besparingar på skolan i Umeå har framförallt drabbat grundskolan. Arbetsbördan ökar och lärare får vikariera för varandra.
– Vi får fler moment och saker som ska göras på färre händer, säger Dan Åberg biträdande kommunombud i Umeå.

”Lärarmarschen är bara början”

Spara på skolan

Lärarna i Uppsala har fått nog av kommunens besparingar på skolan. På lördag samlas demonstranter för att protestera mot nedskärningarna.

”Många uttrycker frustration för hur de ska orka”

Nedskärningar

I Huddinges budgetförslag för 2020 väntas besparingar på 35 miljoner. Nu protesterar lärare från kommunen i Lärarmarschen.
– Allting ska bli så effektivt – många uttrycker frustration för hur de ska orka, säger specialläraren Elisabet Engberg.

”Det handlar om våra sämre arbetsvillkor”

Demonstration

I helgen samlas lärare i sex svenska städer för att demonstrera mot nedskärningar i skolan. Gymnasieläraren Mattias Axelsson i Göteborg hoppas att det kommer ge lärarna en gemensam styrka.

Alexander Skytte bloggar: ”Marschen har börjat – och vi kommer inte att stanna”

Lärarmarschen

"Dagen D närmar sig då förskolans, skolans och fritidshemmens yrkesgrupper kommer manifestera mot nedskärningar och en fortsatt försämrad arbetsmiljö." Det skriver Alexander Skytte, grundare av Lärarmarschen och bloggare på Skolvärlden.

Kortare förberedelseklass ledde till gymnasiebehörighet

Nyanlända

På Renforsskolan i Vindeln har man kortat ned förberedelseklassen för nyanlända och resultaten har gått upp. Nu blir majoriteten behörig till gymnasiet.
– Vi gör på ett annat sätt och det har visat sig ge väldigt fina resultat, säger Lligo Matson, lärare i matematik och NO.

Stockholm sämre än snittet på att erbjuda särskilt stöd

Särskilt stöd

Stockholms stad har anmälts till Skolinspektionen för bristande stöd till elever. 

Lärare hängdes ut på sociala medier

Sociala medier

Lärare i Skövde hängdes ut på Instagram – och facket menar att skolan inte gör tillräckligt för att stoppa det.
– Som det är nu är risken stor att många lärare kommer att fortsätta utsättas, menar kommunombudet Johan Østerstrøm.

Betyg

660 lärare i upprop: Provbetyget lurar elever och föräldrar

Betyg

Mer än 660 lärare har gått samman i ett upprop om hur det sammanvägda betyget på nationella proven lurar elever i engelska.

Läraren på spetsutbildningen: Finns elever som inte skulle känna sig hemma

Spetsutbildning

Spetsutbildningarna på högstadiet och gymnasiet är uppskattade – men tillgängligheten är inte likvärdig över skolsverige. 

Här tvingas lärarna undervisa i korridorerna

Arbetsmiljö

Håstaskolan i Hudiksvall har i flera år haft problem med brist på utrymme. Lärarna sitter med eleverna i korridorer och skolans bibliotek när det inte finns någon plats. 

Framtidsarbetet i fokus på LR:s extrakongress

Fackligt

Lärarnas Riksförbund höll i veckan en extrakongress i Stockholm för att stämma av framtidsarbetet inom förbundet. 

Lista

Ny rankning: Bästa och sämsta skolkommunerna

Lista

Hur lyckas din kommun med skolan utifrån sina förutsättningar? En ny ranking försöker ta reda på just det – och Bengtsfors hamnar i topp. 

”Skolan har förlorat fotfästet”

Debatt

”Vi skulle kunna bygga en ny modern vision om god och framgångsrik undervisning. Många väntar ivrigt på en Ellen Keys efterträdare”, skriver Rolf Ekelund, filosofie magister och utbildad ämneslärare.

Kommentera
Matematik

Forskning: ”Problemlösning måste bli större i matematiken”

Matematik

Rutinuppgifter och utantillinlärning är det som dominerar matematikundervisningen. Men forskningen pekar på problemlösning för att eleverna ska utvecklas.

Arbetsmiljö

Arbetstidsmodell minskade extraarbetet för lärarna

Arbetsmiljö

På Ferlinskolan i Filipstad används en arbetstidsmodell för att undvika extraarbete för lärare. 

Per Måhl: ”Digitala lärplattformar förstör betygssättandet”

Betyg

Bedömning och betygssättning hör inte hemma i de digitala lärplattformarna menar betygsexperten Per Måhl.
– Jag anser att de digitala lärplattformarna förstör betygssättandet.

Majoriteten av lärarna planerar lektioner utanför arbetstid

Arbetsmiljö

I en enkät från Karlstads universitet med 2 200 lärare säger majoriteten att de jobbar med sin lektionsplanering och efterarbete utanför arbetstiden.

Religiösa föräldrar pressar lärare att ändra undervisningen

Skolinspektionen

En skola i Jukkasjärvi hotas med vite på en halv miljon. Föräldrar har pressat lärare till att undvika obligatoriska moment i undervisningen – bland annat är sex- och samlevnadsundervisningen bristfällig på skolan och lärare undviker populärmusik i undervisningen.

Ny granskning: Särskolan får mindre stöd och uppmärksamhet

Särskola

En granskning från Riksrevisionen visar att grundsärskolan inte får samma stöd och uppmärksamhet från regeringen och Skolverket som grundskolan. Bland annat får grundsärskolan färre bedömningsstöd och sämre kunskapsuppföljning än andra skolformer.

Kristina: Därför är jag studie- och yrkesvägledare

SYV

Kristina Salenstedt Linder är studie- och yrkesvägledare på Blackebergs gymnasium i Stockholm. Här berättar Kristina om varför hon är syvare – och vad hon skulle vilja förändra.

Ann-Charlotte: Därför är jag lärare

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Ann-Charlotte Jönsson i Mörrum om varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Skolinspektionen: Lärare gör fel vid betygssättning

Betyg

Elevernas kunskaper utvärderas inte tillräckligt vid betygsättning vilket riskerar att ge eleverna olikvärdiga betyg. Det slår Skolinspektionen fast i en granskning som gjorts inom kursen svenska 3 på gymnasiet.

Skolans ledning åtalas – skulle starta bank med skolpengen

Brott

Fem tidigare styrelseledamöter i friskolekoncernen Al-Azhars stiftelse åtalas för grova ekobrott. Den tidigare styrelsen misstänks ha låtit föra ut elva miljoner kronor ur skolverksamheten för att starta en bank.

Skadestånd till facken efter att kommunen bröt mot MBL

Fackligt

Staffanstorps kommun har utestängt fackförbunden från budgetarbetet – två år i rad. Nu tvingas de betala 200 000 kronor för brott mot medbestämmandelagen.

Debatt

”LR behöver förtydliga arbetstiden”

Debatt

”Jag yrkar att LR förtydligar för medlemmarna att enligt avtalet ska lärare arbeta 45,5 h”, skriver Lars Thomsen i Jokkmokk.

Kommentera
Hej, lokalombud!

Stellan i Norrtälje: Därför är jag lokalombud

Lokalombud

Stellan Armandsson är lokal- och huvudskydsombud i Norrtälje. Han tycker det är viktigt att känna solidaritet med medlemmarna och göra deras situation bättre.

Betyg

Föräldern skällde ut mig i mitt eget hem

Blogg

”Där i mitt eget kök skällde en för mig främmande person ut mig. Jag kommer ihåg min utsatthet. Oron som samtalet väckte hos mig”, skriver läraren Karin Boberg.

OECD-rapporten som g(l)ömdes bort

OECD-rapport

”Det här var alltså något som Carl Bildt och de andra i den regeringen kände till. Ändå valde man att genomföra reformer på det sätt man gjorde.”
Per Kornhall har läst den g(l)ömda rapporten om svensk skola.

Lärarstrejk

Strejkande lärare i Polen: ”Vill behandlas med värdighet”

Strejk

Lärarstrejken i Polen avslutas tillfälligt efter nästan tre veckors protester – men det betyder inte att kampen är över enligt facket. Lärarna tänker ta upp strejken i höst om inget förändras.

”Spara inte på skolan – satsa istället”

Debatt

”Kommuner som satsar mera målmedvetet, strukturerat och långsiktigt på att få eleverna och lärarna att må bra fysiskt mentalt och socialt kommer att gå vinnande ur det här”, skriver Acki Wästlund.

Kommentera
Hot och våld

Var fjärde lärare har utsatts för hot och våld

Undersökning

Var fjärde lärare uppger att de har utsatts för hot och våld under det senaste läsåret. Det visar Skolverkets senaste attitydundersökning.

Sofia: Därför är jag lärare

Jag är lärare

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Sofia Björk i Malmö om varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Forskning om särskilt begåvade elever – med lärarna i fokus

Särskild begåvning

Forskningen om särskilt begåvade barn utgår ofta från elevens perspektiv. Men i Elisabet Mellroths nya avhandling får lärarna stå i centrum.

Jonas Linderoth är tillbaka från tystnaden: ”Är orolig hela tiden”

Intervju

Jonas Linderoth lever fortfarande med konsekvenserna av att för en kort stund under 2016 ha varit skoldebattens mest kontroversiella person.

Reportage

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Tiyodora är länken till modersmålet

Modersmål

På Scheeleskolan i Köping hänger den arabiska modersmålsundervisningen ihop med resten av undervisningen. Länken heter Tiyodora Abdulahad som i fjol prisades för sitt arbete.

Granskning undervisningstid

Lärarnas undervisningstid har ökat med två veckor per läsår

Granskning

Under 2000-talet har grundskole- och gymnasielärarnas genomsnittliga undervisningstid ökat med motsvarande två veckor per läsår. På många skolor tas det inte längre in vikarier när lärare är korttidssjuka eller behöver vabba, visar en ny undersökning.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons