Annons
Foto: Erik Nylund

Stora skillnader hur kommuner satsar på lärares fortbildning

Publicerad 24 januari 2019

Relaterat

Det är stora skillnader på hur mycket kommunerna satsar på lärarnas kompetensutveckling, men också i vilken utsträckning de använder sig av statliga fortbildningsprogram som läs- och matematiklyften. Utslaget per lärare kan det skilja flera tusen kronor.
– Många lärare är väldigt missnöjda med villkoren för sin kompetensutveckling, säger professor Karolina Parding vid Luleå tekniska universitet.

Det finns ingen samlad statistik över hur mycket resurser som kommuner och andra skolhuvudmän satsar på lärarnas fortbildning. De experter som Skolvärlden har pratat med är dock överens om att det varierar mycket, både till omfattning och kvalitet. Det gäller såväl mellan huvudmän som mellan skolor med samma huvudman.

Karolina Parding– Efter kommunaliseringen och friskolereformen är det upp till huvudmännen att bestämma om kompetensutvecklingen. Det är en förklaring till de stora skillnaderna, säger Karolina Parding som är professor i sociologi vid Luleå tekniska universitet.

Även när det gäller deltagande i statliga program för fortbildning av lärare kan det skilja mycket mellan olika kommuner.

Skolvärlden har med hjälp av statistik från Skolverket undersökt vilka kommuner som fick bidrag för två av programmen, matematik- och läslyften, under läsåren 2015/16–2017/18 (grund- och gymnasieskolan).

Grunden för de båda programmen är kollegialt lärande, det vill säga att lärare lär av och med varandra. Deltagandet i programmen, som har kunnat ske både med och utan statsbidrag, har varit frivilligt för kommunerna.

Statsbidrag har bland annat utgått för att frigöra tid för lärare att handleda deltagande kollegor.

Genomgången av Skolverkets statistik visar bland annat:

  • 34 kommuner fick inte del av matematik- och läslyftets statsbidrag under de aktuella läsåren, antingen för att de inte sökte något bidrag eller för att de fick betala tillbaka det utbetalda anslaget på grund av dålig eller ingen redovisning.
  • Mest pengar har föga överraskande gått till Sveriges största kommuner, det vill säga Stockholm och Göteborg som fick 21 422 117 respektive 7 631 530 kronor. 
  • Det är noterbart att både Linköpings och Örebro kommuner, efter ansökan, fick mer bidrag än Malmö kommun, som är betydligt större.
  • Även mellan två förhållandevis jämnstora kommuner kan det vara stora skillnader. Kungsbacka fick till exempel enligt Skolverket under den undersökta perioden cirka två miljoner kronor mer i bidrag för deltagande i matematik- och läslyften (grund- och gymnasieskolan) än vad Kristianstad fick.

...

Det handlar om ruskigt mycket pengar

Aneby, mellan Eksjö och Tranås på det småländska höglandet, är en av de kommuner som inte fick del av matematik- och läslyftets statsbidrag under de aktuella läsåren.

– Vi söker princip alla statsbidrag som går att söka från Skolverket, vilket är ett 30-tal. Fördelen med statsbidragen är att det är pengar som är öronmärkta till skolan. Nackdelen är att de kräver oerhört mycket administration. Det gäller framför allt redovisningen, säger Bosse Rofors som är barn- och utbildningschef i Aneby.

– Samtidigt är jag tacksam för de pengar vi kan få. I förhållande till vår skolbudget handlar det dessutom om ruskigt mycket pengar, även om det är ett ständigt sökande.

Varför fick ni inga statsbidrag för grundskolans matematik- och läslyft?

– Vi deltog i matematiklyftet och gör det fortfarande. Det tar fler år att gå igenom allt. Statsbidraget var dock knutet till att man skulle organisera sig på ett visst sätt. Vi valde att organisera vårt matematiklyft annorlunda.

– Läslyftet var vi med i från början, men tyckte inte att det höll samma kvalitet som matematiklyftet och valde att hoppa av. 

Hur viktigt är det med fortbildning av lärare?

– Oerhört viktigt. Vi har bland annat lärgrupper som alla våra lärare ingår i och som träffas återkommande. Våra goda skolresultat beror bland annat på lärgruppernas ständiga arbete med kollegialt lärande.

...

För knappt ett år sedan presenterade Karolina Parding vid Luleå tekniska universitet en rapport om lärares arbetsvillkor. Rapporten bygger på en enkät-undersökning bland cirka 2 400 svenska gymnasie-lärare, representativt fördelade över Sverige, och visar på stort missnöje, bland annat när det gäller kompetensutveckling.

  • Av de offentligt anställda lärarna uppgav 26 procent att den kompetensutveckling som arbetsgivaren erbjuder dem täcker deras behov. Bland anställda i aktiebolag var andelen 38 procent.
  • 69 procent av de offentliganställda lärarna uppgav att de fick använda sin fritid för att tillgodose sitt behov av kompetensutveckling. Bland anställda i aktiebolag var andelen 66 procent.

Lärare vill lära sig mer om sitt ämne och hur de kan utveckla undervisningen

– Det många lärare framför allt saknar är ämnesrelaterad kompetensutveckling. De vill lära sig mer om sitt ämne och hur de kan utveckla undervisningen i det. Utbildning i IT-system eller liknande, som arbetsgivaren satsar på, ses ofta mer som pålagor än som kompetensutveckling. Det kan vara klokt att som arbetsgivare lyssna mer på professionens behov. Det är ändå lärarna som jobbar med eleverna. Man får utgå ifrån att de gör lämpliga bedömningar om vad de behöver lära sig mer om, säger Karolina Parding.

– Samtidigt vet vi att det är när det individuella lärandet och verksamhetens behov går hand i hand som kompetensutvecklingsinsatser ger bäst effekt i verksamheten. Det är också något som lärarna betonar i vår undersökning. Men, de vill också ha mer tid för att prata med varandra under en arbetsdag och möjlighet att diskutera frågor, problemställningar och situationer som har uppstått.

...

Helena Olivestam Torold, undervisningsråd på Skolinspektionen, säger att enligt skollagen ska en skolas huvudman se till att personalen ges möjligheter till kompetensutveckling och att lärarna har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet. 

– Det vi ofta upptäcker vid tillsyner och ämnesgranskningar inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet är att kompetensutvecklingsinsatser tenderar att bli alltför generella. 

– Huvudmannen upptäcker kanske ett visst behov någonstans, och därefter ska alla skolor genomföra samma kompetensutveckling oavsett om det stämmer överens med övriga skolors behov eller inte. 

I det centrala avtalet mellan lärarfacken och SKL är det avsatt 104 timmar per anställd och år till kompetensutveckling, det vill säga 15 arbetsdagar à 8 timmar. 

Kompetensutveckling definieras i avtalet som "insatser som syftar till att utveckla lärares förmåga att skapa goda förutsättningar för elevernas lärande".

– Även om de 104 timmarna inte gäller på individ-nivå, utan för kollektivet, är det en tydlig uppgift och en av få siffror som finns angivna i avtalet. Ändå har vi ofta svårt att få till en rimlig kompetensutveckling eller ens få veta vad tiden används till, säger Åsa Fahlén som är ordförande i LR.

Vet ni inte vad timmarna används till?

– Det kan vara otroligt svårt få fram information om fortbildning, om hur många timmar som lärarna verkligen har fått och vad tiden har används till.

Varför? 

– En förklaring är att det finns så många olika definitioner av fortbildning. En del kallar det för fortbildning när lärarna träffas en halv dag i matsalen för att gå igenom något eller när kommunen samlar alla lärare i en aula för att lyssna på en föreläsare som pratar i tre timmar. Inte minst det sista är enkelt att göra och blir dessutom billigt utslaget per individ.

– Det man kallar fortbildning är ofta inte anpassat efter vad den enskilde läraren arbetar med och vilka behov hen har. Ofta är det skolövergripande frågor som tas upp, till exempel värdegrundsfrågor eller nytt IT-system, vilket så klart behövs ibland. Men det räcker inte.

Vad ska man göra?

– Lärarna bör till att börja med få ökat inflytande över sin egen fortbildning som dessutom bör ha ett större ämnesfokus än vad den ofta har i dag. Ämnesfokus i kombination med kollegialt lärande är det som gör exempelvis matematik- och läslyften så lyckade. 

Räcker det?

– Nej. Bland mycket annat behövs det också ett nationellt professionsprogram med tydliga nationella kriterier för hur man som lärare meriterar sig för en högre nivå. Det är inget som ska avgöras på den enskilda skolan eller i den enskilda kommunen.

– Ett sådant program skulle dessutom sätta fokus på det som är viktigast för elevernas kunskapsutveckling, det vill säga välutbildade lärare som får tid till undervisning. Jag tror också att ett nationellt professionsprogram skulle kunna bidra till att höja kvaliteten på de 104 timmars fortbildning som finns i det kommunala avtalet.

...

Det kan få lärare att arbeta längre än vad de hade tänkt sig

Ingrid Pihl, högstadielärare i franska, engelska och svenska på Pitholmsskolan i Piteå, tror att kvalitativ och adekvat fortbildning kan förmå fler lärare att stanna kvar i yrket.

– Det kan också få dem att arbeta längre än vad de kanske hade tänkt sig, vilket är särskilt viktigt med tanke på både den nuvarande och den kommande lärar-bristen.

Fungerar det så hos er?

– Jag har mest fått fortbildning som varit gemensam för hela skolan, förvaltningen eller kommunen. Det jag tror många lärare framför allt saknar är ämnesadekvat fortbildning. 

– Kommunen anslår i allmänhet varje år – det gjorde man dock inte under 2018 av besparingsskäl – en viss pott pengar per tillsvidareanställd lärare för fortbildning. Hur pengarna används är det i stor utsträckning upp till varje rektor att besluta om. På en del skolor har lärarna dock gått ihop i speciella fortbildningslag som förfogar över en del av pengarna. 

Vad används de till?

– Om alla varje år tar ut ”sin” andel, går det inte att göra så mycket. I stället har vi valt att låta några få lärare få ta del av alla pengar under ett år. Därefter får de avstå under ett antal år till förmån för andra. 

Har du själv fått del av pengarna?

– Ja. Förutom det vi har gjort tillsammans i kollegiet, har jag besökt England under några dagar. Det var för tio år sedan. I sommar ska jag åka till Frankrike tillsammans med en fransklärarkollega. Som språklärare behöver man få vistas i målspråkslandet, att få möjlighet att fylla på språket och kulturen. Språk är dessutom inget statiskt, vilket gör det extra viktigt för språklärare att komma iväg. På samma sätt borde exempelvis alla matematik- och NO-lärare få åka på Matematik-biennalen. Men så ser det tyvärr inte ut.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons

”Även åk 8 och 9 bör övergå till distansundervisning”

Corona

Fackförbundet är inne på samma spår, och efterlyser kraftigare åtgärder på högstadiet.

Annons

LR:s krav: Visir och plexiglas till grundskollärare

Corona

"Det skulle öka känslan av att deras oro är att ta på allvar", säger kommunombudet Helena Dübeck.

Coronabeskedet: Gymnasiet stängs igen

Corona

Gymnasieskolan går tillbaka till fjärr- och distansundervisning i en månad.

Annons
Annons
Debatt

”Eget ansvarstagande – ett karaktärsdrag som leder till framgång”

Debatt

”I en svensk skolkontext vore det fruktsamt att åter igen lyfta fram eget ansvarstagande som en nyckelegenskap, ett karaktärsdrag som går att utveckla och som leder till framgång”, skriver läraren Henrik Birkebo.

Kommentera
Annons
Individanpassad undervisning

Forskarna: Testa elever för varaktig kunskap

Forskning

”En effektiv metod som, om den används på rätt sätt, fungerar för i princip alla”.

27 lärartjänster skärs bort i Borås

Besparingar

27 lärartjänster försvinner när Borås fortsätter att spara på gymnasieskolan.
– Det är rent bedrövligt, säger Ann Pihlo, kommunobud för LR.

granskning: hök18

Varannan lärare kan inte ta paus i arbetet

Arbetsmiljö

Att inte kunna gå på rast eller äta lunch ostört är vardag för många lärare i Malmös grundskolor.

Lärarnas larm: Trots avtalet – fortsatt hög arbetsbelastning

Läraravtalet

Beslut når inte lärarna – fastnar på förvaltningsnivå

Debatt

”När jag anger rätt ålder så kallas jag inte till en enda intervju”

Debatt

"Resultatet visar tydligt att det från arbetsgivaren, med fackens acceptans, finns en strukturell åldersdiskriminering", skriver läraren Stefan. 

Kommentera
Coronaviruset

LR om nya riktlinjer: Mindre oro men ökad arbetsbelastning

Corona

”Med fler elever hemma blir det tuffare för lärarna”, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Var fjärde skola följer inte corona-riktlinjer

Covid-19

”Man måste skydda personalen utifrån de riktlinjer som finns.”

27 frågor och svar om corona – det här gäller för dig som lärare

Corona

LR:s ombudsmän Reine Södergren och Erik Ekström reder ut frågetecken.

”Arbetsgivare måste sluta misstänkliggöra lärare”

Corona

För att regeringens beslut om distansundervisning ska få effekt krävs en större tillit, enligt LR. 

FHM vänder: Barn ska stanna hemma från skolan

Corona

Symptomfria elever i grund- och förskola ska hållas hemma om familjemedlemmar är sjuka i covid-19.

Vikariebristen i coronakrisen på väg att knäcka lärarna

Corona

Trots larmen – den rekordstora bristen på vikarier kvarstår. 

Specialpedagogik

Så hanterar specialpedagogen Agneta sina tre roller i skolan

Specialpedagogik

Arbetar som specialpedagog, lärare och fackligt ombud.

Studie: Lågpresterande elever får sämre förutsättningar att lära

Forskning

En ny studie visar att skolor brister i stödet till lågpresterande elever.

Lärarbristen

Skolor söker inte aktivt efter legitimerade lärare: ”Obehöriga är billigare”

Lärarbrist

Många skolor söker inte aktivt efter legitimerade och behöriga lärare till tjänster som innehas av obehöriga, framför allt inte under terminerna.

Arbetsmiljö

Nya siffror: 1 av 3 lärare upplever stress och press

Arbetsmiljö

En tredjedel anställda inom utbildning upplever att de har för höga krav, för liten egen kontroll och att yrket är psykiskt ansträngande enligt ny undersökning.

Friskolor

Fortsatt strid om friskolors skolpeng och kösystem

Skolkö

Några avfärdar utredningens förslag, andra stödjer dem fullständigt.

Forskning

Här tränar studenterna med hjälp av virtuella elever

Forskning

"Alltför många lärarstudenter upplever ett stort glapp mellan vad de har läst på universitetet och vad de sedan får göra ute i verkligheten."

Fackligt

Europeiska facken ska bidra till en starkare lärarkår

Fackligt

”Viktigt att kunna dryfta dessa frågor tillsammans.”

Arbetsmiljö

Så vände skolan den negativa trenden

Likvärdighet

"Innan vi gjorde vår helomvändning var det ganska rörigt i skolan. Det var konflikter och barn som var ledsna."

Offentlighetsprincipen

Nej till offentlighetsprincip för friskolor: ”Ett hån mot lärare”

Sekretess

Vänsterpartiets förslag om att även friskolor ska omfattas av offentlighetsprincipen har nobbats.

LR kritiserar nytt nej till offentlighetsprincip

Insyn

”Jättetråkigt” tycker LR:s Åsa Fahlén om att utbildningsutskottet röstade nej till att införa offentlighetsprincip på alla skolor.

Upprop för vinstbegränsning i skolor växer lavinartat

Lärarupprop

”Nu väntar vi på att politikerna ska börja agera.”

24 av 30 grundsärskolor har brister i arbetet

Granskning

Skolinspektionen granskning av grundsärskolor i landet visar att 24 av 30 skolor har ett eller flera arbetsområden som behöver utvecklas.

 

Debatt

”Förslagen innebär en direkt form av särbehandling”

Debatt

Förslagen för att skapa en mer likvärdig skola bör inte genomföras, skriver sociologen Hrvoje Kap.

Kommentera

Ta inte skärmen från barnen – sitt med och vägled istället

Debatt

Debatt "Svärordet fan har byts ut mot fuck och de busiga påhitten med tejp på kranen har blivit att doppa någon annans tandborste i toaletten och filma det", skriver läraren Elin Bengtsson.

Kommentera

”Viktigt att ge eleverna bevis på vår värme”

Debatt

”Lärare som förmår visa känslor, reagera, agera – en sådan lärare kan eleven arbeta hårt för”, skriver läraren Johanna Söderberg.

Kommentera

”En kamp att få bli en del av Sverige”

Debatt

”Många beslut om avslag på ansökan om uppehållstillstånd är steg bakåt i utvecklingen”

Kommentera

Här får alla grundskollärare lokalt lönelyft

Lärarlöner

Grundskollärare i Luleå lovas extra löneförhöjning – på en procent.

Modellen minskade mobbning i skolorna med 40 procent

Forskning

Gävle kommuns skolor minskar mobbning kraftigt genom att arbeta med forskningsbaserade Gävlemodellen. 

Lärarbristen

Nytt nätverk vill bota lärarbristen: ”Behovet är akut”

Forskning

"Vi måste arbeta på bred front för att komma framåt".

Debatt

”Gymnasieskolan ska inte vara lika för alla”

Debatt

”Friare utformning av program bör uppmuntras, och gymnasieexamen genom ett frivilligt examensprov bör införas”

Kommentera

Elevassistenter kan leda till sämre elevresultat

Forskning

Ny forskningsöversikt väcker frågor om elevassistenternas roll i skolan.

Arbetsmiljö

Föräldrar använder status som påtryckningsmedel

Arbetsmiljö

Poängterar titlar och tar med juridiska ombud på betygssamtal – påstridiga föräldrar problem för skolor i välbärgade områden. 

”Förtal av lärare tas inte på allvar av rektorer och huvudman”

Debatt 

"Relationen mellan elev och lärare blir skev om läraren trippar runt och är rädd", skriver gymnasieläraren Gunilla Margareta Zuleta.

Kommentera

”SFI-elever riskerar stora kunskapstapp med distansundervisning”

Debatt

”Det är av yttersta vikt att eleverna inom vuxenutbildningen kan upprätthålla sin undervisning”, skriver Maria Nilsson (L) och Anna Manell (LK).

Kommentera

Skolverkets GD hyllar LR-kritik i läckt e-post

Kritik

”Osmakligt”, ”skamligt” och ”feberdrömskt”. Det är några lärarreaktioner på Skolverkets generaldirektör Peter Fredrikssons e-post, skickat till Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund.

Arbetsmiljö

Facket larmar: Hög arbetsbelastning och dålig arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Lärare på Anders-Olofskolan i Ragunda kommun larmar om en ohållbar arbetsmiljö. Detta har fått facket att kräva åtgärder.

Ny fortbildning i läs- och skrivsvårigheter från SPSM

Resurser

Nytt studiepaket ska träna arbetslag i att upptäcka, förstå och hantera läs- och skrivsvårigheter.

Debatt

”Inför offentlighetsprincipen för samtliga skolor”

Debatt

"Vi måste kunna känna oss trygga med att alla huvudmän tar uppdraget på allra största allvar", skriver Daniel Riazat (V).

Kommentera
Likvärdighetsdebatten

Det betyder Academedias ”slopning” av skolkön – egentligen

Skolkö

Academedia-VD:n Marcus Strömbergs rapporterade vilja att slopa skolkön visar sig kraftigt överdriven.

Kornhall: Argumentation med köpt forskning

Likvärdighet

”Ett av de mest försåtliga sätten är att klä sin argumentation i lånta forskarkläder”, skriver Per Kornhall.

Debatt

”Mer läromedel i skolans undervisning”

Debatt

”För att målet om mer läromedel i skolans undervisning ska nås krävs att befintliga hinder rivs eller nedmonteras”

Kommentera

Panelen: så tycker lärare i tre heta frågor

Panelen

Lärare svarar på tre aktuella frågor.

Debatt

”Stärk skyddet mot politisk diskriminering i skolan”

Debatt

"Vi har mängder av exempel på politiskt aktiva som mer eller mindre öppet nekats anställning inom grund- och gymnasieskolan", skriver Mikael Strandman (SD) och Michael Rubbestad (SD).

Kommentera

Analys av lärarlegitimationen: ”Facken var framgångsrika”

Utbildningspolitik

”Facken hade genomslag i sin opinionsbildning.”

Debatt

”Utöka idrott och hälsa med 100 timmar i grundskolan”

Debatt

”Vi vill utöka ämnet idrott och hälsa från nuvarande 600 timmar till 700 under grundskoletiden”, skriver Gudrun Brunegård (KD).

Kommentera

Kommunen betalar facken skadestånd efter tvist

Fackligt

"Det har varit väldigt tydligt för oss att vi hade rätt."

Debatt

”MUF och SSU måste skilja på förslag och beslut”

Replik

”Det är felaktigt av företrädare för M och S att hävda att KD vill avskaffa modersmålsundervisningen” skriver Kasper Avenbrand (KD).

Kommentera

”KDU berättar inte hela sanningen om förslaget”

Slutreplik

”Det var partistyrelsen som lade fram förslaget om att avskaffa modersmålsundervisning inför Kristdemokraternas partifullmäktige”

Kommentera

Historielärare: ökat fokus på bedömning

Forskning

Mätbara resultat har blivit viktigare för historielärare och tidspress gör att de prioriterar att undervisa i modern historia, visar ny studie. 

Coronaviruset

Läraroro efter ökade sjuktal: ”Läget har förvärrats”

Corona

Mer än var tionde lärare sjukskriven – kollegor tvingas sköta undervisningen i flera klasser samtidigt. 

Ny HD-dom: Brist på stöd är diskriminering

Stöd

HD: Elever med stödbehov har rätt till skadestånd om insatserna dröjer.
– Jättebra att det här kommer, säger NPF-experten Kenth Hedevåg.

Fortsatta kopplingar till extremism – friskola måste stänga

Nedstängning

Eleverna riskerar att utsättas för radikalisering, enligt Skolinspektionens beslut som skolan nu planerar att överklaga. 

”Barn som flytt hit måste få kosta pengar”

Debatt

”Vi pratar om en likvärdig skola. Det kommer vi inte i närheten av så länge vi inte lyfter skolor i våra så kallade särskilt utsatta områden”

Kommentera
BETYG OCH BEDÖMNING

Efter kritiken – ämnesbetyg ersätter kursbetyg

Betyg

Kursbetygen ska slopas och ersättas av ämnesbetyg.

Läromedel

Hela listan: Kommunerna som lägger mest – och minst – på läromedel

Rapport

Elever som bor i olika kommuner får inte samma förutsättningar att klara skolan.

Debatt

”Vill vi vara professionella lärare eller servicepersonal?”

Debatt

”Landets lärare bör resa sig i gemensamt motstånd mot skolkoncernernas expansion”, skriver Marcus Larsson.

Kommentera
Coronaviruset

Folkhälsomyndigheten undersöker covid i skolan

Corona

En pilotstudie ska undersöka immunitet för covid-19 hos elever och lärare.

LR om FHM:s pilotstudie: ”Viktigt att det undersöks”

Corona

”Det är viktigt att detta undersöks”, säger Ragnar Sjölander, ordförande för LR i Stockholm.

”Det är dags för nationella riktlinjer för skolans hantering av covid-19”

Debatt

”Som lärare väntar jag otåligt på nationella rekommendationer från Skolverket”, skriver läraren Heidi Henftling.

Kommentera

Grundskolor stänger efter smittspridning

Coronavirus

Två grundskolor i Huddinge går över till distansutbildning.

Debatt

”Personalbristen krockar med måluppfyllelse och elevers behov”

Debatt

”Vi jobbar för att det handlar om liv och död, men det är nog inte så länge till vi orkar”, skriver specialpedagogen Cecilia Rosenlund.

Kommentera

Regeringen ser över svenskämnena – ska bli mer rättvist

Språk

Alltför många elever får inte den svenskundervisning som de behöver – "Behöver vända och vrida på alla stenar för att hitta samtliga problem."

Debatt

Läraren: ”Ta bort utvecklingssamtalen”

Debatt

”Jag ser utvecklingssamtalen som tidskrävande bromsklossar”, skriver läraren Simon Sandström.

Kommentera
Lärarutbildningen

Grönt ljus för lämplighetsprov på lärarutbildningar

Beslut

Regeringen inför möjlighet till höjda antagningskrav på förskollärar- och lärarutbildningar.

Liberalerna: Därför vill vi ha obligatoriska test

Replik

”Fler ska inte bara vilja söka sig till lärarutbildningen, lika viktigt är det att fler slutför och tar lärarexamen.”, skriver Roger Haddad (L).

Kommentera

Debatt: Återinför USK:en och öka läraryrkets attraktivitet

Debatt 

”Vi måste slå ett slag för vikten av en rimlig arbetsbelastning”, skriver läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Arbetsmiljö

Skolan flaggar om dålig arbetsmiljö: ”Kan bli livsfarligt”

Arbetsmiljö

”Vi blev lovade en ombyggnation, men den rann ut i sanden”, säger skyddsombudet Andreas Ludvigsson.

Hörselpedagogens tips för lugnare klassrum

Arbetsmiljö

Läraren och hörselpedagogen Anita ger tips för mindre buller.

Betyg från åk 4 blir verklighet nästa läsår

Betyg

Rektor ska kunna besluta om att införa betyg från årskurs 4 från och med höstterminen 2021 meddelar regeringen. ”Oseriöst”, menar Lärarnas Riksförbund.

Arbetsmiljö

Alexander Skytte: 5 förslag för att göra läraryrket hållbart

Blogg

”Detta är mina fem förslag för att göra läraryrket till ett hållbart och attraktivt yrke som lockar rätt människor.”

Distansundervisning

Språklärare stöttar varandra i distansundervisningen

Språk

Utmaning att hålla elevers motivation uppe – över 100 lärare möttes online för att utbyta råd och erfarenheter. 

engelskspråkiga skolor

Kraftig ökning av engelskspråkiga skolor i Sverige

Internationella skolor

Skolverkets generaldirektör: ”Problematiskt”.

Anna Ekström: ”Svenska ska vara huvudspråket i svenska klassrum”

Internationella skolor

”Vi drar i nödbromsen om det behövs”.

IES: ”Vi är en del av lösningen för att motverka segregation”

Replik

"Tillståndet att delvis undervisa på engelska är inte villkorslöst", skriver Robin Kirk Johansson, skolchef för Internationella Engelska Skolan.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons