Studieresultat

Utpekade problemskolan vände resultatet: ”Räcker inte hela vägen”

Sofielunds_stefan_webb

Stefan Öberg är förstelärare i SO-ämnen på Sofielundsskolan som är en av de 28 granskade skolorna i Skolinspektionens rapport.

| Foto: Malmö stad och privat

Skolor med långvarigt låga resultat saknar rätt stöd från huvudmännen, visar en rapport av Skolinspektionen.
Sofielundsskolan i Malmö är en av de 28 granskade skolorna som nu lyckats vända trenden, men mycket arbete återstår.
– Vår skolledning gör rätt saker, men det räcker inte riktigt till, säger läraren Stefan Öberg.

Grundskolor som i flera år dragits med låga kunskapsresultat får inte det utvecklingsstöd och insatser de behöver av huvudmännen. Det visar Skolinspektionens nya granskning av 28 skolor över det senaste decenniet.

Karin Lindqvist, Skolinspektionen. Foto: Privat

– Vi har tidigare inte gjort en sådan här granskning med tioårsperspektiv, men vi ser att det är liknande områden som återkommer i våra granskningar och nu ville vi försöka förstå hur det är och varför det är så svårt att vända på situationen, säger Karin Lindqvist, rapportskribent på Skolinspektionen.

På lärarnivå har bilden varit mer positiv än vad som förväntats. Mycket forskning tenderar att visa på drömmen om de bättre eleverna, att lärare skyller på eleverna, men det har enligt Karin Lindqvist visat sig inte ha någon grund i Skolinspektionens rapport. Hon berättar att det i stället funnits en hög medvetenhet om undervisningens betydelse bland de lärare som intervjuats. Det som i stället brister är ett tydligt och systematiskt förbättringsarbete från högsta nivå.

– Det vanligaste problemet är att huvudmännen i för hög utsträckning har samma stödinsatser till alla skolor, stora utmaningar eller inte, säger hon.

Rapporten visar att huvudmännen ofta saknar en tydlig problembild kring att skolan haft långvarigt låga kunskapsresultat, hur det sett ut historiskt och hur det ser ut nu. En kortsiktighet som ofta lett till enstaka punktinsatser, när det egentligen behövts tittas på flera områden.

– Det räcker inte med organisatoriska åtgärder och extra pengar för att förstärka ledningen, man behöver se på hela bredden. På det som händer i klassrummet och hur elevernas behov ska mötas bättre, säger Karin Lindqvist.

Hon menar att huvudmannen behöver engagera sig mer och arbeta tillsammans med och stötta rektorn i utvecklingen av kärnverksamheten.

– Jag tror att det många gånger kan vara en svår gränsdragning var huvudmannens och rektorns respektive ansvar börjar och slutar. Men vi vill betona att man ska samarbeta, säger hon.

Just samarbete är numera ledordet på Sofielundsskolan i Malmö som är en av de 28 granskade problemskolorna, men som de senaste åren lyckats vända sina resultat. Från bottennoteringen 2014 då bara 32 procent av avgångseleverna hade behörighet till gymnasiet, hade samma siffra i fjol stigit till 74 procent.

– Förra året hade vi det bästa resultatet på ganska många år, trots att vi har en god andel elever som varit i Sverige en relativt kort tid, säger Stefan Öberg förstelärare i SO-ämnen på högstadienivå.

Han berättar att ledningen och kollegorna tagit ut riktningen bra. Att de nu jobbar mycket med språkutvecklande ordförråd, läs- och skrivövningar, samtidigt som det gjorts många fortbildningsinsatser bland lärarna. Det handlar om ett gediget och ämnesövergripande arbete som gjort att resurserna och kraften kunnat sättas in där de gjort mest skillnad.

– Vi har samma elever, det är våra elever, man måste försöka pusha dem och hjälpa till och det har gjort skillnad. Ett resultat vi fått genom att vi nu har öppnat klassrummen och arbetar mer transparent. Förut pratade vi lärare med varandra, men samarbetade inte. Nu har vi utvecklat ett samarbete på skolan och det är den självklara vägen framåt. Det borde varit så för länge sen, säger han.

Enligt Stefan Öberg satsas det på rätt saker, men att det inte riktigt räcker hela vägen fram. Sofielundsskolan är en skola från årskurs F till 9 och han tycker att det ibland känns som att det är flera skolor i skolan, att det är ont om plats och ont om resurser.

– I vissa ämnen har vi den senaste tiden kört på två lärare med bra resultat, men det togs bort då resurserna var tvungna att fördelas om. Skolan har en handfull elever som vi inte kan hantera med de medel vi har tillgång till och som sväljer massor av lärartid, utan att det hjälper eleverna i fråga. Här borde det komma hjälp uppifrån, säger han.

Stefan Öberg har också ett annat önskemål gällande eventuellt framtida utvecklingsinsatser från huvudmannen. Och som även det handlar om delaktighet och samarbete – helt i linje med Skolinspektionens observationer.

– Om det skulle signaleras om större resurser skulle jag i första hand vilja att de frågar oss på skolan vad vi behöver, i stället för att se till vad man har råd med, säger Stefan Öberg.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm