fahlen_stjernkvist

Åsa Fahlén, förbundsordförande LR, Lars Stjernkvist (S), utredare och kommunalråd.

Utredning

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasie- och vuxenutbildningar som ges var i landet – för både kommunala och fristående skolor. Det föreslår regeringens utredare Lars Stjernkvist.
– Det kan vara ett första steg mot statligt huvudmannaskap, säger Åsa Fahlén, ordförande LR, om förslaget.

På måndagen presenterade regeringens utredare Lars Stjernkvist (S) sin drygt tusensidiga utredning om planering och dimensionering av gymnasieskolan och komvux.

Syftet med utredningen är att trygga kompetensförsörjningen, förbättra utbudet av gymnasial utbildning, öka likvärdigheten och samtidigt effektivisera resursutnyttjandet. För att uppnå det kommer utredningen med tre huvudsakliga förslag, som gäller både kommunala och fristående huvudmän:

  • Vilken typ av utbildning som erbjuds bör utgå mindre från elevers efterfrågan och mer från arbetsmarknadens behov.
  • Staten ska sätta regionala ramar för utbudet inom gymnasieskolan och yrkesutbildningar inom komvux.
  • Marknadseffekterna på gymnasiet ska balanseras genom ökat samarbete mellan huvudmän, under statlig översyn.

Elevernas egna önskemål ska fortfarande tas i beaktande när utbildningar dimensioneras, men inte i samma höga grad som idag. Lars Stjernkvist ser orsakssamband mellan den rådande ordningen och det faktum att arbetsmarknaden saknar utbildad personal.

Utbildningar kommer att granskas hårdare

– Systemet ska se till att vi som bor i det här landet kan uppnå våra drömmar, och samtidigt tillgodose att företagen har kompetent arbetskraft och att människor kommer in på arbetsmarknaden, säger Lars Stjernkvist.

Statistik som utredningen sammanställt visar att vilket gymnasieprogram en elev med relativt låga grundskolebetyg väljer har stora konsekvenser för möjligheten att få jobb eller studera vidare. Närmare 80 procent av de som gått fordons- och transportprogrammet på gymnasiet har två år efter studenten etablerat sig. Därefter är det en fallande skala ner till det estetiska programmet, vars motsvarande siffra ligger på knappt 40 procent.

– Jag ska inte döma ut utbildningar på förhand, utbudet ska komma fram i dialog mellan stat och huvudmän. Men det är klart att de utbildningar som under lång tid haft en svag koppling till arbetsmarknaden kommer att granskas hårdare i det här systemet, säger Lars Stjernkvist.

Lärarnas Riksförbund välkomnar att man tar tag i frågan om gymnasieskolans och vuxenutbildningens dimensionering. Förbundsordförande Åsa Fahlén menar att det är tydligt att kommunerna inte förmår lösa det på egen hand idag.

– Man behöver ta ett tag kring det här. Det finns en överetablering av utbildningar på vissa ställen, och en underetablering på andra. Vi ser ju redan nu en mängd olika samarbeten runt om i landet eftersom kommunerna inte har kapaciteten på egen hand, säger hon.

Hon är däremot skeptisk till att det fortfarande ligger på kommunerna att finansiera skolan.

– Det är positivt att man identifierar att det inte funkar att ha det här på kommunal nivå. Vi tycker att det hade varit lämpligt att också lyfta detta till att omfatta en statlig finansiering. Men det kan vara ett första steg mot att titta på ett statligt huvudmannaskap, säger Åsa Fahlén.

Sveriges kommuner och regioner (SKR) är kritiska till utredningens förslag.

– Det här är andra skolutredningen på kort tid som sätter stor tilltro till att staten ska styra upp kommunala uppdrag. Men som i stället riskerar att bidra till en otydligare ansvarsfördelning och en större tröghet i systemet. Ansvar och befogenheter måste följas åt om styrningen ska fungera och det här ser ut att vara ett steg bort från detta, säger Mats Gerdau, ordförande för utbildningsberedningen på SKR, i ett pressmeddelande.

Utredaren Lars Stjernkvist är kommunalråd för Socialdemokraterna i Norrköping och har ett förflutet som riksdagsledamot och partisekreterare.

Kommentera