utredning_astrand
Foto: Roland Lundgren/Emil Hedman
Förslag

Förslaget: Slut med kösystem till populära skolor

Idag lämnades utredningen om likvärdig skola till regeringen.
– Staten måste ta ett större ansvar, säger utredaren Björn Åstrand.

Utredningens förslag
  • Inför ett gemensamt skolval där alla vårdnadshavare och alla huvudmän deltar.
  • Ta bort kösystem, utgå från syskonförtur, geografiskt baserat urval, kvoter för att främja en allsidig social sammansättning av elever, eller förtur till en skolenhet med högre årskurser (skolspår eller verksamhetsmässigt samband).
  • Kommunerna har ett större ansvar än enskilda huvudmän, något utredningen funnit över tid genererar betydande merkostnader. Det bör påverka den så kallade skolpengen.
  • Slå samman flertalet riktade statsbidrag till ett sektorsbidrag för skolan.
  • Låt Skolverket etablera en regional organisation för att säkerställa ett aktivt och nära samarbete med huvudmännen i varje region.

Björn Åstrands uppdrag har varit att lämna förslag som ska motverka skolsegregation och främja en likvärdig skola över hela landet. När han överlämnar sin utredning till regeringen gör han det i tidstypisk stil: via en tv-skärm. Från datorn i arbetsrummet hemma i Västerbotten läser han upp bakgrunden till likvärdighetsutredningen.

Björn Åstrand på länk.
Björn Åstrand på länk.

– Grundskolan skapades i en strävan att lämna det så kallade parallellskolesystemet, där man gick i olika typ av skola baserat på vilka yrken föräldrarna hade. Man byggde en sammanhållen skola där alla skulle få en likvärdig utbildning och den svenska skolan blev känd för god likvärdighet och goda resultat. Så är det inte längre. Idag spelar familjebakgrunden stor roll för eleverna resultat, och den betydelsen tycks öka. Elever med bättre studieförutsättningar tenderar att gå i skolor med bättre kvalitet. Vi ser framväxten av en modern version av parallellskolesystemet, säger han.

Flera av förslagen i utredningen är som hämtade ur de båda lärarfackens önskelistor: Bort med kötid som urvalskriterium för att komma in på en skola, inför en gemensam tidsperiod för att söka skola, och se till att tydlig information på rätt språk om de skolor som finns att välja på når vårdnadshavarna, är några exempel.

Åsa Fahlén
Åsa Fahlén | Foto: Jennifer Glans

– Vi har ju suttit med i expertgruppen för den här utredningen, och mycket spinner också vidare på det som skolkommissionen tidigare kom fram till, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén, som välkomnar utredningens samlade förslag.

– Vi ser väldigt positivt på förslagen. De skapar en möjlighet för en mer långsiktigt hållbar skola för alla elever i hela landet, säger hon.

Utbildningsminister Anna Ekström har ända sedan hon tillträdde posten sagt att just frågan om likvärdighet i skolsystemet är något hon vill lägga kraft på. Men på måndagen är hon tydlig med att inte mycket kommer hända i den här frågan så länge coronapandemin pågår.

Anna Ekström
Anna Ekström | Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

– Att få påverka likvärdigheten i skolsystemet var helt avgörande för att jag skulle tacka ja när Stefan Löfven kallade mig att ingå i regeringen. Men just nu är hela mitt och regeringens fokus på att hantera coronakrisen, säger hon till Skolvärlden.

Regeringen gör därför ingen egen bedömning av förslagen i nuläget men skickar dem remiss, för att kunna plocka upp processen längre fram när läget har förändrats.

– Vi hoppas att remissinstanser och även övriga riksdagspartier ska ta sig tid att gå igenom förslagen, så att vi längre fram kan diskutera hur vi tillsammans ska lösa de här stora problemen för svensk skola, säger hon.

Förslagen möts redan med blandade reaktioner från övriga partier i riksdagen. Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni är positiv till de mesta i utredningen, men tycker inte att man ska avskaffa köerna. Istället tycker hon det kan räcka med att maximera kötiden.

– Vi menar att det fyller en funktion med kösystem men det ska inte vara möjligt att anmäla sig så tidigt som i dag, säger hon till DN.

Kristdemokraterna är desto mer skeptiska till utredningen, och hårdast i sin kritik är Moderaternas skolpolitiska talesperson Kristina Axén Olin:

– Det här är döden för valfriheten i den svenska skolan, säger hon till DN.

Åsa Fahlén på LR ställer sig frågande till de kraftfullt negativa reaktionerna från högerpartierna.

– Jag har faktiskt lite svårt att förstå varför det skulle vara så kontroversiellt. Man låser fast sig i den här oerhört tråkiga diskussionen om friskolor eller inte. Det här handlar inte om det. Vi har både offentliga och privata skolor, men systemet för styrning och skolval fungerar inte idag. Det spär på bostadssegregationen i samhället. Tanken med de här förslagen är att man ska kunna önska skola, men systemet ska motverka segregationen. Det borde inte var så kontroversiellt, säger hon till Skolvärlden.

Björn Åstrand fick själv frågan på presskonferensen om det här inte var ett dråpslag mot friskolorna, någon han bestämt tillbakavisade.

– Nej det tycker jag inte alls att det är. Det här är ett sätt att se till att vi får legitima grunder till skolvalet, säger han.

På en punkt är Åsa Fahlén kritisk. Utredningen hade även i uppdrag att se föreslå åtgärder för ett ökat statligt ansvarstagande och finansiering av skolan, men Björn Åstrand säger att det behövs en separat utredning för den frågan.

– Vi tycker att man skulle tagit det steget nu. Det finns ganska mycket utrett redan så vi tycker att det hade varit bra om utredningen vågat ta det steget redan nu.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm