klassrum_7
Friskolor

Lärarfacken: Förbjud kötid för att få in elever på friskolor

Lärarfacken vill ändra antagningen till friskolor genom att ta bort kötid som urvalskriterium – för att minska skolsegregationen.
– Det är inte svårt att genomföra och det är alldeles självklart att vi ska göra det, säger skolexperten Per Kornhall. 

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, och Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand skriver på DN debatt om problemen med det nuvarande svenska skolsystemet och hur det ökar segregationen. 

Lärarfacken presenterar tre förslag för att minska skolvalets segregerande effekter:

  • Inför en skolvalsperiod där man får söka till en skola under en avgränsad tidsperiod.
  • Samtliga vårdnadshavare måste ges information om de skolor som finns att välja på.
  • Kötid som urvalskriterium ska inte vara tillåtet.

”Genom att reglera om skolvalet med en skolvalsperiod kombinerat med förändrade urvalsregler och ett större offentligt ansvarstagande för att ge alla vårdnadshavare likvärdig information kommer de segregerande effekterna att minska. Det är mer än hög tid för politikerna att agera”, skriver facken i debattartikeln.

Åsa Fahlén.
Åsa Fahlén.

Åsa Fahlén säger till Skolvärlden att hon tycker att det är på tiden att Sverige skapar ett system som fungerar för alla elever över hela landet.

– Man pratar i dag om ett fritt skolval, men det är inte speciellt fritt. Det används och är utformat på ett sätt som faktiskt gör det mindre fritt. 

För lärare och studie- och yrkesvägledares del medför dagens system tuffa villkor ute på skolorna. Det blir svårare att leverera en likvärdig och högkvalitativ utbildning och samtidigt leva upp till det kompensatoriska uppdraget, menar Åsa Fahlén. 

– Förslagen handlar både om elevernas rätt till en god utbildning men också om våra medlemmars arbetsvillkor. Med dagens skolvalssystem som det är utformat så spär vi på den segregering som finns i samhället och det innebär att det blir en större andel elever på vissa skolor som har ett större behov helt enkelt. Det blir ofta ett väldigt tufft uppdrag för de lärare och syvare som arbetar på de här skolorna, säger hon.

När det gäller punkterna om skolvalsperiod och information så påpekar Åsa Fahlén att det är viktigt att man har ett gemensamt antagningssystem – likt hur det fungerar till gymnasieskolan i dag. 

– Man borde söka i ett system, vid ett tillfälle där alla skolor är tillgängliga. Är det då skolor som är översökta måste det finnas andra system än kötid för att få ihop det. 

Hur nära tror du vi är en förändring i den här frågan? 

– Det här är en början och jag anser att det finns fler saker som behöver komma till naturligtvis. Men det sker en diskussion och vi väntar nu också på Björn Åstrands utredning som har frågan om skolval på sitt bord och som kommer senare i vår, säger Åsa Fahlén. 

Per Kornhall.
Per Kornhall.

Per Kornhall, oberoende skolexpert och bloggare på Skolvärlden, välkomnar lärarfackens förslag men anser att de bör betraktas som helt självklara.

– Det handlar om demokratisk anständighet. Skolan kan inte vara någon handelsvara och ett sätt för att skaffa sig fördelar i samhället. Det är klart att vi ska ha ett skolval där man får ange en preferens, men sedan måste de här platserna fördelas på ett rättvist sätt. 

Per Kornhall har tidigare tillsammans med German Bender undersökt skolsegregationen i 30 medelstora svenska kommuner. I rapporten ”Ett söndrat land – skolval och skolsegregation i Sverige” från 2018 drar de slutsatsen att det svenska skolsystemet ökar segregationen. Bland annat visar rapporten att 28 av 30 granskade kommuner har tydlig skolsegregation. I över hälften (16) är skolsegregationen i hög grad orsakad av friskolesystemet.

– Den här typen av system skapar en skolsegregation och den är kraftfull inte bara i våra storstäder utan även i väldigt många medelstora kommuner. I majoriteten av medelstora kommuner är skolvalssegregationen mycket mer kraftfull än vad jag folk tror, säger Per Kornhall och fortsätter: 

– Det som lärarfacken lyfter i debattartikeln är precis vad OECD rekommenderar, vad Skolkommissionen sa att vi skulle göra och något som en stor mängd skolforskare lyfter i en debattartikel från 2017. Alla som håller på med det här forskningsmässigt, undantaget de forskare som är väldigt nära knutet marknadsekonomiska tankesmedjor, är eniga om att det är alldeles självklart att man ska göra så här.

Facken lyfter tre åtgärder som de tycker är viktiga för att minska skolvalets segregerande effekter – är förslagen möjliga att genomföra?

– Ja, det är de absolut. Det finns konkreta planer på hur man kan genomföra det. Skolforskare som har skrivit om det här tidigare, som exempelvis Dany Kessel, har visat precis hur det här kan göras. Det är inte svårt att genomföra och det är alldeles självklart att vi ska göra det.  

Hur nära ligger vi en förändring i den här frågan skulle du säga?

– Problemet är att vi ligger nära en förändring i så måtto att det här förslaget som facken går ut med har ett starkt stöd i hela skolsektorn, det vill säga de som arbetar inom skolan. Det har säkert ett mycket starkare stöd i befolkningen än vad folk tror. Problemet är den parlamentariska situationen, där några av de borgliga partierna kommer att behöva omvärdera sitt – som jag tycker – fanatiska försvar av den modell vi har nu. De måste börja inse den problematik som faktiskt finns och som är lätt att visa med statistik. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm