Annons
Elever vill få klara besked om hur vuxenvärlden ser på deras insatser, skriver gymnasieläraren Svante Holmberg. Foto: Privat, Shutterstock.com

”Vad för slags utvecklingssamtal vill gymnasieeleverna egentligen ha?”

Publicerad 30 oktober 2020

Relaterat

"Flera elever upplever utvecklingssamtalen i sin nuvarande form som meningslösa, och hellre vill bli informerade om hur de ligger till i de olika kurserna och vad de konkret kan göra för att höja sina betyg", skriver debattören. 

I vuxen ålder känns det som om min mamma delvis hörde en annan tid och värld till.

Uppvuxen i Warszawa på 1950- och 60-talet i en judisk familj på klassresa upp i den kommunistiska hierarkin, lade hon kolossal vikt vid sina barns utbildning. Därtill verkade följa en djup respekt för lärares omdömen och en svag tilltro till sin sons uppfattning om sin egen studiesituation.

Att jag som gymnasielev själv skulle kunna värdera mina förmågor i de olika ämnena slog henne nog aldrig. Dessutom hade jag skäl att luras eftersom jag varit både lat och stökig på högstadiet. Till utvecklingssamtalen på gymnasiet, under mitten av 90-talet, kom min mor därför för att höra ämneslärarna avkunna domar över mina kunskaper och mitt uppträdande, inte för att lyssna på mig.

Eftersom hon misstänkte att jag skulle försöka påverka samtalen till min fördel fick jag istället sitta i korridoren och vänta medan hon talade med lärarna en efter en. När det hela var över var det alltid lätt att avgöra om hon var nöjd med omdömena eller inte. Antingen fick jag spendera resan i bilen hem under tystnad i passagerarsäte, eller så övningskörde jag till en pizzeria.

I dag förmedlar ämneslärarna kursomdömen på förhand via en digital läroportal, och vårdnadshavare och elev möter vid utvecklingssamtalet endast mentorn. Mallen för samtalet utgörs vanligen av en individuell utvecklingsplan där eleven själv skattar sina förmågor, till exempel att ta ansvar och planera, och formulerar egna mål. Mentorns roll blir att agera coach åt eleven.

Under hösten har jag deltagit i arbetet med en utredning om hur utvecklingssamtalen på min skola kan göras mer uppskattade bland eleverna.

I den så kallade gymnasieenkäten, som genomförs årligen i årskurs två i Storstockholm, har i snitt bara cirka 30 procent av våra elever varit nöjda med samtalen sedan 2018. Efter att ha gått igenom resultaten på alla teoretiska program i drygt 20 av skolorna kan jag dock konstatera att samma missnöje finns på väldigt många ställen. Till och med i gymnasieskolor där nära 100 procent av eleverna anser att de blir positivt bemötta av lärarna, kan så många som 80 procent vara missnöjda med utvecklingssamtalen.

Till sist fann jag ändå en gymnasieskola med återkommande över 50 procent nöjda elever. För att få veta hur man genomför sina utvecklingssamtal ringde jag upp en av rektorerna. Under intervjun framkom att skolan ägnar alla samtal, utom det första i årskurs ett, åt att säkerställa att eleverna vet var de ligger i de olika kurserna och varför. Någon individuell utvecklingsplan används inte.

Slutligen gjordes på min skola under våren en fördjupad undersökning bland tvåorna med möjlighet till fritextsvar. Där framgick tydligt att flera elever upplever utvecklingssamtalen i sin nuvarande form som meningslösa, och hellre vill bli informerade om hur de ligger till i de olika kurserna och vad de konkret kan göra för att höja sina betyg.

Det kan invändas att det med mitt underlag inte går att påvisa några orsakssamband. Kanske finns det andra skäl till att eleverna är missnöjda med utvecklingssamtalen än upplägget med den individuella utvecklingsplanen som mall. Kanske var eleverna på skolan jag kontaktade nöjda av andra orsaker än den slopade utvecklingsplanen. Kanske ligger problemet i att lärarkåren inte fortbildats nog i hur man coachar.

Beaktar man materialet jag samlat in, om hur utvecklingssamtalen normalt arrangeras, resultaten på gymnasieenkäten och min skolas uppföljning, samt intervjun med en av de få framgångsrika skolorna i enkäten, är det likväl svårt att inte dra följande slutsats: Likt min mamma vill de flesta gymnasieelever under utvecklingssamtalen i huvudsak ha information om var de ligger kunskapsmässigt i de olika kurserna och varför. Som jag i bilen på vägen hem vill de få klara besked om hur vuxenvärlden ser på deras insatser, inte ägna tiden åt självutvärdering och att bli coachad av sin mentor.

Svante Holmberg, förstelärare religion- och samhällskunskap 

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons

Kommunen erbjöd politiker coronaskydd – men lärare nekades

Corona

"Jag blir både förbannad och fundersam", säger LR:s Niclas Wahlgren.

Annons

Bildlärarens brev till Skolverket: "Efter oron kommer ilskan"

Öppet brev

"Dessa förändringar innebär en katastrof för bildlärarkåren", skriver bildläraren Ann-Sofi Viklund.

Kommentera
Coronaviruset

Studie: Högstadielärare bland de värst drabbade yrkesgrupperna

Corona

”Lärarnas oro har varit befogad.”

Annons
Annons

Åsa Fahlén: ”Jag är förvånad och oroad”

Corona

Beskedet om att gymnasiet ska kunna bedriva viss undervisning i klassrum är oroväckande, enligt LR. 

Annons

Gymnasieläraren Robin: ”Positivt men tufft”

Corona

Det här efterlyser han för att kunna planera resten av vårterminen.

Nya coronaråd för gymnasiet

Corona

Gymnasieskolorna ska kunna bedriva viss undervisning i klassrum.

Så många högstadieskolor undervisar på distans

Corona

Här är resultatet av Skolverkets snabbutredning.

Efter ökade smittspridningen: ”Krävs mer än att vädra lokaler”

Corona

”Hög tid att inse allvaret och utnyttja de digitala verktygen”.

Distansstress för högstadielärare: ”Flera kommer gå in i väggen”

Arbetsmiljö 

Lärare vittnar om en tuff vardag som skapat stress inom kåren. 

Friskolor

Kommunlistan: Tunga koncerner ligger bakom två av tre nya friskolor

Friskolor

”Regelverket styr friskoleväsendet mot koncernerna”.

Debatt

”Barnens bästa måste få gå före affärsintressen”

Debatt

”Moderaterna och Sverigedemokraterna säger nej till i princip alla förslag för att öka likvärdigheten”, skriver Carina Ohlsson och Gunilla Svantorp (S).

Kommentera
Forskning

Forskning: Därför brister elevernas historiekunskaper

Forskning

”Systematiska grundproblem som är orsaken bakom bristerna.”

”Tvålärarskapet kan ta svensk skola ur krisen”

Undervisning

Läraren och författaren Anders Tidström om en metod som lätt viftas bort.

Skolbibliotek

Kraven på bemannade skolbibliotek hyllas: ”En garanti”

Skolbibliotek

Kraven skärps – måste vara bemannade av utbildad personal.

Kornhall: Hatten av för den här kursändringen i svensk skolpolitik

Skolbibliotek

Det är en avsevärd skillnad och blir ett uttryck för en samhällelig ambition att alla elever har rätt till ett bemannat skolbibliotek på sin skola.

skolsegregation

Forskning: Så påverkar kamrateffekt lärares undervisning

Segregation

Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra.

Granskning: dokumentation

IT-snurren: Skolor tvingas betala företag för att ta del av sin egen data

Dokumentation

”Att behöva betala för att få tillgång till sin egen egendom är absurt.”

Forskaren: Så skulle det bästa IT-systemet för skolan se ut

IT

”Svenska skolans IT-infrastruktur är föråldrad.”

Nya timplaner

Hundratals bildlärare i gemensam protest mot Skolverket

Timplan

"För många är måttet rågat", säger bildläraren Mia Ekström.

Bildlärare om förslaget till ny timplan: ”Vi skriker”

Kritik

Skolverket vill flytta bildtimmar från hög- till lågstadiet.
– Ett slag i ansiktet, säger bildläraren Lena Landström.

Lärare rasar över nya timplanen – så påverkas ditt ämne

Timplan

Skolverkets förslag är fortfarande ute på remiss, men åsikterna har inte låtit vänta. 

BETYG OCH BEDÖMNING

Inställt Pisa – oron växer för kunskapstapp

Betyg

Krisen sätter stopp för OECD att kunna genomföra nästa mätning. 

Coronaviruset

”Min skolvardag”: Här är lärarnas berättelser från pandemin

Min skolvardag

Här delar lärarna med sig av hur det kan ser ut i skolvardagen.

Läraren Leila: ”Kom igen Skolsverige – nu visar vi vår vardag”

Min skolvardag

”Jag tänkte att den kunde vara lite rolig och skrattretande.”

NPF

Skytte: ”Det gjorde ont i mig efter att jag slagit en klasskamrat”

NPF

Alexander Skytte om att skapa en flyktväg för barn som har svårt att hantera sitt agerande i affekt.

Debatt

”I väntan på Fridolin – att lyfta skolbiblioteket”

Debatt

”Vi behöver säkerställa ett strategiskt och hållbart nyttjande av våra skolbibliotek.”

Kommentera

Skolverket stäms för diskriminering vid nationella prov

Diskriminering

En elev uppbackad av flera organisationer stämmer Skolverket efter att ha nekats hjälpmedel vid nationella prov.

Forskning

Forskning ska visa hur avgörande lärare är för elevers motivation

Studie

"Kan förhoppningsvis leda till att elevernas motivation för matematik både ökar och utvecklas."

Nya lagar och regler – detta gäller skolan 2021

Skollagar

Det nya året innebär bland annat ändrade ämnesplaner och utökad möjlighet till distansundervisning. 

Debatt

”Reglerad undervisningstid är nyckeln till kvalitet”

Debatt

”Samhället måste ge oss tid och tillit för den uppgift vi har”, skriver läraren Birgitta Hultkrantz-Bremler.

Kommentera

Färre lärare och lägre löner i friskolor: ”Helt oacceptabelt”

Rapport

LR: Det nuvarande skolsystemet behöver justeras.

Coronaviruset

Corona i skolan: Så agerar kommunerna inför skolstart

Corona

Öppna skolor, munskydd till lärare och nätbaserad undervisning i högstadiet.

”Nedstängning av hela grundskolan under några veckor är nödvändig”

Corona

Ge skolorna en chans att upprätta åtgärder som bubbeltänk och munskydd, uppmanar forskaren Åsa Wheelock.

Min guide – så här enkelt kan du undervisa på distans

Corona

Sara Bruun gjorde en instruktionsvideo för att hjälpa den som känner sig orolig och stressad inför skolstarten.

Efter fackets krav: Här avgör riskbedömning skolans undervisning

Corona

Kommunombudet: "Väldigt svårt för både lärare och elever att bedriva undervisning på distans."

LR:s krav: Munskydd och sänkt maxantal i skolan

Corona

Högstadieskolor får bedriva fjärrundervisning, men lärarfackets skärpta krav inför terminsstarten kvarstår. 

Öppnar för högstadium på distans: ”Lärare inte mer smittade än andra”

Skolstart

Huvudmännen får mandat att gå över till distansundervisning på högstadiet när skolan startar nästa vecka.

Tydliga siffror: Grundskolor är vanligaste platsen för coronautbrott

Corona

Mer än dubbelt så många utbrott inom grundskolan som på alla andra arbetsplatser i Sverige.

Mikael Bruér inför terminsstarten: ”Stäng skolorna – bara stäng”

Corona

”Öppna inte grundskolorna när terminen startar, låt eleverna ha distansundervisning”, skriver han.

”God fortsättning”, kära kollega

Debatt

"Att vi lärare skulle få möjlighet att skydda oss kommer med största sannolikhet inte att ske fortsatt heller", skriver läraren Heidi Henftling.

Kommentera

En miljard extra till skolan: ”Inte tillräckligt”

Corona

 LR: Skolan behöver förstärkning också efter pandemin.

"Det går inte längre att bedriva en fungerande skola för alla"

Debatt

Skolan kan inte hålla samma nivå under pandemin – och de mest utsatta barnen drabbas hårdast. Det skriver Jessika Linde Brundin, specialpedagog och barnboksförfattare.

Kommentera

”Ett annorlunda år med hög frånvaro”

Enkät

Så ser LR:s kommunombud på coronaåret 2020.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons