Efter kritiken i sociala medier: ”Vidhåller att LAS inte är något hot”

Min debattartikel om att LAS inte är ett hot mot oss legitimerade lärare har väckt starka känslor i olika trådar på sociala medier. Jag har två roller för den som har missat det.

En roll är att jag är fackligt engagerad och lokalombud på skolan som jag själv jobbar på. En annan roll är att jag är politiskt aktiv i kommunen där jag bor, alltså inte samma huvudman som jag själv har.

Jag vidhåller att LAS inte är något hot mot oss legitimerade lärare. Däremot är facklig passivitet och brist på skyddsombud ett stort hot mot oss.

Fler borde bli ombud och fler borde engagera sig politiskt. Skolan är i hög grad politiskt styrd, vare sig vi vill eller ej. Det blir således som man röstar i riksdagsvalet och kommunvalet.

Det flera av LRs medlemmar inte verkar vara medvetna om är att kommunerna får sina pengar från skatteintäkter. Det är således bra att personer som bor i kommunen arbetar. Ju högre lön, desto mer pengar att fördela på välfärdsuppdragen. Statliga bidrag kompletterar i nuläget den bilden. Även här ”finns” inte pengar bara utan kommer in främst ifrån näringslivet.

Hur hänger då det ihop med LAS?

LAS är en lag som kom för många herrans år sedan. Den skapades i ett samhälle som inte alls hade samma förändringstakt som vi nu står inför. Näringslivet vill nu ha en förändring av LAS. Det kommer framförallt gynna småföretagare. ”Strunt samma för oss” tänker då flera av er därute. Jag håller inte med.

Om jag som kommunpolitiker vill kunna ändra något i skolan så styrs det av budget och antal skattepengar som kommunen har. Alltså måste jag i min politiska roll propsa på att det sker förändringar i kommunens budget om det ska leda till exempelvis höjda löner. Då är det följaktligen bra att så många som möjligt jobbar i respektive kommun. I kommuner där det finns privata aktörer påverkar också kommunens ekonomi skolpengen som de får. Allt hör ihop.

Folk flyttar från en sådan kommun som jag bor i. Det är inte för att man i grund och botten inte trivs utan för att det inte finns jobb. En pandemi ovanpå det är ingen höjdare.

Försörjningsstöd skjuter i höjden. Minskad befolkning betyder mindre pengar till skolan och omsorgen. Båda uppdragen är lagstadgade. Här är det således extra viktigt att något görs åt arbetsmarknaden.

Det är en villfarelse att tro att de flesta arbetsplatser är stora arbetsplatser, som ofta kommunala skolor är. Tvärtom är det småföretagare som nu tillsammans anställer flest i Sverige. Det är således viktigt att de får förutsättningar för att kunna anställa en person till.

Tack och lov har nu regeringen beslutat att gå vidare även om LO säger nej. Det som gör mig mörkrädd är att flera av LR-medlemmar inte ser att trots att facket ska vara opolitiskt är det nu i hög grad partipolitiskt färgat. Vi får höra en sida, men inte den andra.

Om bara en sida ska göra sig hörd så tror jag att vi är illa ute. Därför kommer jag inte tystna, men jag kan vara tydligare med att jag är färgad politiskt.

LR har som fack kommit fram till att en förändring av LAS är dåligt. På vilket sätt då? Mer pengar till kommuner och stat betyder i regel mer pengar till skolan. Hur kan det vara dåligt?

Jag vill gärna ha en förklaring från förbundsstyrelsen.

Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg, ledamot i kommunfullmäktige, lokalombud för LR på Västerås Folkhögskola

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.