Annons
Roger Bernhardsson och Viktor Forsberg ska tillsammans sätta betyg på sammanlagt 80 sexor på Smaragdskolan i Färjestaden på Öland.

Var fjärde lärare sätter betyg åt en kollega

Publicerad 30 november 2017

Relaterat

I dagarna beräknas mer än var fjärde legitimerad grundskollärare bistå en olegitimerad kollega i samband med betygssättningen. 
Men bara var sjätte lärare får ersättning i pengar eller kompensationsledighet för uppdraget som medbedömare.

Roger Bernhardsson arbetar som lärare i matematik och NO på Smaragdskolan i Färjestaden på Öland, en nybyggd skola för årskurs fem och sex. Dessutom hjälper han Viktor Forsberg som under hösten har arbetat deltid på skolan som obehörig idrottslärare. I dagarna ska de tillsammans sätta betyg på sammanlagt 80 sexor.

– Jag har även ämnet idrott i min legitimation och hade eleverna i idrott när de gick i fyran, vilket är en fördel, säger Roger Bernhardsson. 

Har du fått gå ner i tid på din ordinarie tjänst för att kunna vara medbedömare?

– Nej. Arbetstiden har ökat. Men det är svårt att säga hur mycket det här uppdraget tar. När jag har möjlighet är jag med på en del idrottslektioner. Viktor bollar idéer med mig och vi planerar en del tillsammans. Som tur är är han nästan utbildad idrottslärare. 

Roger Bernhardsson säger att lärarnas arbetssituation rent generellt är tuffare i dag än för några år sedan. Bristen på behöriga lärare gör den inte lättare.

– I vår kommun har vi en hög procent behöriga lärare. Men som arbetsmarknaden ser ut idag är risken relativt stor att andelen obehöriga växer, vilket i sin tur ökar arbetsbelastningen på de behöriga lärarna.

– Vi har mer undervisningstid, men mindre gemensam planeringstid. I takt med att andelen obehöriga ökar, borde det vara tvärtom. Det pratas mycket om vikten av korrekt bedömning och betygssättning, vilket jag tycker är bra. Men då gäller det också att ge oss förutsättningar för det. Det har vi inte i dag.

Viktor Forsberg berättar att han gick ut lärarhög-skolan 2005 utan att ta någon examen. Det som saknas är c-uppsatsen. 

– Det har varit en trygghet att ha Roger och övriga i arbetslaget som stöd. Samtidigt kan jag känna ett visst dåligt samvete för att det blir extra arbetsuppgifter för dem.

Hade du arbetat som lärare innan du började på Smaragdskolan?

– Nej. Under de senaste nio åren har jag arbetat på ett boende för ensamkommande flyktingbarn som kommunen driver. Jag hoppade på vikariatet som idrottslärare lite av en slump. Skolledningen ringde och frågade om jag var intresserad. Jag tyckte att det kunde vara kul att testa. Dessutom är det inom samma kommun. Jag behövde inte byta arbetsgivare, utan gick bara ner i tid på mitt vanliga jobb. Efter jul återvänder jag till min ordinarie tjänst.

Våra behöriga lärare får göra ett stort extraarbete.

Enligt regelverket får inte en lärare som saknar lärarlegitimation sätta betyg självständigt, utan ska göra det tillsammans med en legitimerad.

Det finns ingen officiell statistik om hur vanligt det är med medbedömning. Däremot har Lärarnas Riksförbund frågat medlemmarna i sin lärarpanel i vilken utsträckning de har fått hjälpa olegitimerade med betygssättningen.

  • 1 458 legitimerade och undervisande lärare har valt att svara.
  •  20 procent uppgav att de under höstterminen 2016 bistått olegitimerad lärare vid betygssättning. Bland grundskolelärarna var andelen nästan 30 procent, bland gymnasielärarna var andelen 9 procent.
  •  Av de som satt betyg tillsammans med en olegitimerad svarade nästan hälften av grundskolelärarna att de gjort det i fyra klasser eller fler.
  •  Drygt hälften svarade att det inte avsattes någon tid inom den reglerade arbetstiden för att bistå vid betygssättning.
  •  Sex av tio lärare fick vare sig ersättning i pengar eller kompensationsledighet för uppdraget som medbedömare.

Skolvärlden har intervjuat ett tiotal skolledare och fackliga lärarföreträdare på stora och små skolor runt om i Sverige om hur betygssättningen fungerar hos dem. 

Bilden som ges är att växande andelen obehöriga lärare innebär ett ökat tryck på de behöriga. Många känner sig oerhört pressade.

– Våra behöriga lärare får göra ett stort extraarbete för att medbedöma och det är så bra att det kommer fram, säger Victoria Tjernlund som är rektor på Centralskolan i Hoting i Strömsunds kommun i Jämtland med 145 elever i årskurs F–9.

Förra läsåret var 41,2 procent av skolans lärare legitimerade och behöriga i minst ett ämne, enligt Skolverkets statistik.

– I kommunen har vi elva förstelärare som har ett särskilt ansvar att hjälpa till vid planering, bedömning och betygssättning. Tre av förstelärarna finns här på skolan. Även legitimerade som inte är förstelärare hjälper till med planering och bedömning.

Har de speciellt avsatt tid till att hjälpa obehöriga lärare med planering och bedömning/betygssättning?

– Nej. Det har vi inte råd med. De arbetar mer än vad de ska göra. Vi har inte så stora klasser, så det får i viss utsträckning kompensera. Men helt klart är det tufft och svårt att hinna med. Det här är verkligen ingen optimal situation. 

Victoria Tjernlund befarar att bristen på behöriga lärare kommer att leda till att skolans högstadium på sikt läggs ner och att eleverna får pendla till Strömsund, om ingen dramatisk förändring inträffar.

– En nedläggning av högstadiet skulle innebära att en del elever kommer att ha tio mil till skolan enkel väg. Förmodligen får en del av dem inackorderas i Strömsund. 

Kan ni inte locka lärare till Hoting?

– Vi försöker, men det är tufft i dag för landsbygdskommunerna. Jag tror att det enda hållbara är att förmå de som bor på orten att studera vidare. Det är bara de som blir kvar. Just nu arbetar det på skolan fem obehöriga som pluggar till lärare på distans. Det är helt fantastiskt för en så liten ort och jätteroligt. Vi gör allt vi kan för att stötta dem. 

Som medbedömare bör man till exempel vara med och planera terminen.

Kerstin Lindberg är idrottslärare på Grevåkerskolan i Hammerdal och ordförande för LR i Jämtland. Hon är kritisk till många skolhuvudmäns inställning till betygssättning.

– Jag tycker att arbetsgivaren tar för lätt på detta. Att sätta betyg är faktiskt myndighetsutövning och en process som ska pågå under hela terminen. Ska man kunna sätta ett hyggligt korrekt betyg räcker det inte att bara titta på några provresultat och höra vad en obehörig lärare säger.

– Som medbedömare bör man till exempel vara med och planera terminen, ha ett antal sittningar med den obehörige, delta på några lektioner och askultera. Man måste kunna göra en egen professionell bedömning, säger Kerstin Lindberg.

Fungerar det så?

– Mycket sällan, enligt min erfarenhet. Jag vet i stället fall där lärare bara går in och skriver under i betygskatalogen. Detta är ytterst en rättssäkerhetsfråga för eleverna. Jag är mycket orolig.

– Jag tror dessutom att det är många lärare som mår dåligt över att de inte fått förutsättningar att göra en ordentlig bedömning, utan bara fått skriva under ett redan satt betyg, säger Kerstin Lindberg.

Karin Ahlgren, distriktsordförande för LR i Gävleborg och historielärare på Borgarskolan i Gävle, bekräftar att många legitimerade känner stor frustation över den ökande arbetsbelastning som den växande andelen obehöriga lärare leder till.  

– De som kan komma ifråga för medbedömning har ofta redan tjänster som är planerade. Detta blir något som läggs ovanpå och tar tid från den ordinarie verksamheten. Förra läsåret fanns det till exempel på en av Gävles högstadieskolor endast en legitimerad lärare i matematik i tjänst, resten var obehöriga. Den legitimerade fick därför ägna en betydande del av sin tid åt att lägga upp undervisningen åt de obehörig, konstruera prov och vara medbedömare i stället för att undervisa.

– Vi kan inte – som vården – ställa eleverna i kö när de legitimerade lärarna inte räcker till. Konsekvensen blir ökad arbetsbelastning för berörda lärare. För eleverna innebär det kvalitetssänkning och minskad likvärdighet. Den här situationen borde arbetsgivarna ha tagit tag i för länge sedan.

Den stora andelen obehöriga lärare är ett jättestort problem.

Förra läsåret var cirka 60 procent av lärarna på Murgårdsskolan i Sandviken legitimerade.

– I år är andelen något högre. Jag har dragit några vinstlotter i samband med rekryteringen, säger Karin Palmér som är biträdande rektor för årskurs 7–9.

– Den stora andelen obehöriga lärare är ett jättestort problem. Samtidigt kan man inte dra alla obehöriga över en kam. Det är väldigt stor skillnad på en 70-åring som arbetat som lärare under stora delar av sitt liv, men som aldrig gjort klart sin utbildning, och en 20-åring som helt saknar högskoleutbildning.

Hur klarar ni betygssättningen med en så stor andel obehöriga lärare?

– Det är viktigt att de legitimerade känner sig trygga när de sätter sitt namn under betyget, men också att de orkar med uppdraget. Vi vill ju inte ha lärare som går in i väggen.

– I år har vi därför lagt in tid i deras tjänster för planering och medbedömning tillsammans med obehöriga. De har också möjlighet att vid några tillfällen vara med i klassrummen och lyssna. Eleverna kan också spela in muntliga framställningar som de behöriga och obehöriga lärarna får lyssna på tillsammans.

Karin Palmér beskriver hennes situation som ett moment 22.

– Ju mer tid jag avsätter åt legitimerade lärare att hjälpa obehöriga med exempelvis betygssättning, desto fler legitimerade lärare måste jag rekrytera.

Får vi till slut legitimerade lärare som i princip bara sysslar med bedömning och betygssättning?

– Det finns en risk för det. En möjlig utveckling är att man i kommunerna har några förste-lärare som hjälper skolor med få behöriga att planera undervisningen, betygssättning och liknande.  

* * *

Martin Norin, rektor på Kunskapsskolan Tumba som förra läsåret hade 22 procent legitimerade lärare, befarar att svenska skolan kommer att få leva med obehöriga lärare inom överskådlig tid:

– Det ställer högre krav på gemensamma processer, kollegiala diskussioner och samverkan. Det är viktigt att det finns en tydlig idé från huvudmannen om hur man ska göra för att säkerställa både rätts-säkerhet och likvärdighet så att allt inte faller på den enskilda skolan.

Riitta Paananen, rektor på Fria Intermiliaskolan i Motala som förra läsåret hade 23,5 procent legitimerade lärare enligt Skolverkets statistik, säger att behöriga lärare på hennes skola får tid och extra ersättning för att vara medbedömare:

– Vi har i december och juni speciella dagar där de sitter tillsammans på arbetstid. De obehöriga beskriver vad man har gjort, hur prov har gått och liknande. Är det så att man inte är överens om ett betyg, kontaktar de mig och så har vi ett trepartssamtal.

– Vi försöker ordna så att alla legitimerade lärare som skall medverka vid betygssättning har möjlighet att vara med på lektioner, men vissa perioder går det inte av praktiska skäl.

Jennie Martinsson, rektor på Galärens skola i Karlskrona, berättar att obehöriga lärare på skolan blir tilldelade en betygsmentor när terminen börjar: 

– Betygsmentorerna följer planering, undervisning och bedömning genom regelbundna träffar under läsåret med den olegitimerade. De sätter sedan betygen tillsammans när det är dags. 

Texten är en uppdaterad version.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Arbetsmiljö

Kraven sänks – nu minskar dokumentationen för lärare

Arbetsmiljö

Lärarna i Lund får till hösten sänkta krav på dokumentation. Kommunen och lärarfack har nått en överenskommelse som innebär att det blir mycket färre saker som grundskolelärare måste fylla i kring sina elever.

 

Annons
Annons

Skarapolitiker vill satsa på professionell frihet – skolchef avgår

Professionell frihet

En satsning på lärares professionella frihet eller detaljstyrning av rektorer? I Skaras nya budget skriver politikerna att skolorna inte ska behandla reglerad arbetstid som arbetsplatsförlagd tid. Det fick skolchefen att säga upp sig.

Annons

Så hittade Fredrik tillbaka till läraryrket: ”Jag var nära att krascha”

Läraryrket

Fredrik Andersson lämnade läraryrket för tillverkningsindustrin – en paus som gav nytändning att jobba i skolan.

Statsbidrag

Fler huvudmän kan bli återbetalningsskyldiga

Granskning

Skolhuvudmän som tar emot statsbidrag med ena handen och skär i personalkostnader med den andra kan tvingas betala tillbaka pengarna. Nästa vecka faller de första domarna.

Annons
Annons
TALIS

Ekström om Talis: Vi måste fortsätta stärka läraryrket

Talis

Utbildningsminister Anna Ekström är nöjd med resultaten i Talis-undersökningen, men ser trenden där lärare och rektorer byter arbetsplats som oroande.

Så ser svenska lärare på sitt arbete

Talis

Hur är det att vara lärare i Sverige idag? Under onsdagen presenteras resultaten från världens största internationella lärarenkät – Talis.

Annons

”Jag orkar inte vara lärare längre”

Debatt

"Nedskärningar, dokumentation, kundtänk och täckande för kollegor har dragit all lust ur mig, det går inte längre. Efter fem år har jag nu firat min sista skolavslutning" skriver före detta läraren Douglas Rinaldo.

Kommentera

Forskning: Så mycket påverkar konflikter lärarna

Forskning

Hur mycket påverkar konflikter med elever och kollegor i skolan en lärare? Henrik Lindqvist vid Linköpings universitet har undersökt vad lärarstudenter och nyblivna lärare upplever som känslomässigt svåra situationer och hur de manövrerar i dem.

Nya lagar och regler för skolan träder i kraft i sommar

Lagar

Ett antal nya lagar och regler för skolan träder i kraft den 1 juli, inte minst den länge debatterade läsa-skriva-räkna-garantin.

"Med skolans styrning är det omöjligt att leva upp till lagen"

Debatt

Helt rätt av LR-skyddsombuden att anmäla flera kommuner till Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen. Det skriver representanter för Tankesmedjan Balans, Skolledarupproret och Elevens rätt i en debattartikel.

Kommentera
NPF

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF

NPF

Vad bör en skola göra för att bli bättre på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd. 

Nedskärningar i skolan

Lärare protesterar mot nedskärningar – klär sig i rött

Nedskärningar

Genom att klä sig i rött vill lärarna i Hässleholm protestera mot nedskärningarna i skolan.
– Känslan av att komma in i ett lärarrum där alla är rödklädda är ganska mäktig, säger läraren Henrik Hedman som är en av initiativtagarna.

Skyddsombud anmäler kommuner – har fått nog av besparingar

Nedskärningar

Tre skyddsombud har fått nog av besparingarna på skolan i Karlshamn, Trelleborg och Sjöbo. Nu anmäler ombuden kommunerna.

Studie- och yrkesvägledning

Skolinspektionen: Elever får inte tillräcklig studievägledning

Syv

Elever på yrkesprogram får inte tillräckligt med studie- och yrkesvägledning, det slår Skolinspektionen fast i en ny rapport. 

Lärarnas kritik mot HÖK 18 växer: ”Vi kan inte vänta”

Avtal

Efter aviserade besparingar på skolan i en majoritet av landets kommuner växer kritiken mot det avtal som slöts mellan lärarfacken och SKL i höstas.
Vissa lärare kräver att avtalet sägs upp, andra menar att strejk är enda utvägen.

LR-ordföranden i upprop: ”Kommunerna vanvårdar skolan”

Nedskärningar

Skolan vanvårdas av kommunerna. Det menar samtliga distriktsordföranden i Lärarnas Riksförbund som nu vill se krafttag för ett förstatligande av skolan.

Kommunen vill ta bort lärartjänst på skola: ”Strider mot skollagen”

Arbetsmiljö

Ljusdal vill ta bort speciallärare på en skola på grund av kommunens budgetunderskott. Facket anser att man bryter mot skollagen.

”Jag är lärare för att jag vill – inte för att jag måste”

Debatt

”Jag har lovat mig själv att inte bli en ständigt trött, sur och stressad lärare för då skulle jag antagligen göra ett klart sämre arbete samt riskera att gå hårt in i väggen. Vem gynnas av det?”, skriver läraren Jonas Nilsson efter sitt 18:e avverkade läsår.

Kommentera
Betyg

Forskaren: Rättvisa betyg är en skadlig utopi

Betyg

Försök att administrera fram rättssäkra betyg är meningslösa och skapar problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin.
– Betyg kommer aldrig vara rättvisa och det får vi leva med.

”SFI behöver fackliga stödinsatser”

Debatt

Uppror och protestlistor i all ära men de äger ingen förhandlingsrätt. SFI-lärare behöver ett levande fack som identifierar motståndet, verkar för aktivt medlemsskap och går till förhandlingsbordet, skriver SFI-läraren Kristina Sjöberg.

Kommentera

Jesper: Därför är jag lärare

Läraryrket

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Jesper Inegård i Åre varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Skolavslutning: Du vet att du är lärare när...

Lista

Snart är sommaren här, och 2018/19 förpassas till historien. Skolvärlden har samlat 11 situationer vi tror att flera av er upplevt under läsåret. Känner du igen dig?

TIMPLAN

Stadieindelad timplan blev nådastöt för moderna språk

Timplan

Moderna språk håller på att förblöda. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Kommunerna prioriterar olika för språkundervisning

Moderna språk

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt.

Forskning

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Undervisning

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet? 

Nytt avtal: LR ska stötta obehöriga lärare

Fackligt

Genom ett samarbetsavtal med Akademikerförbundet SSR ska Lärarnas Riksförbund bland annat företräda obehöriga akademiker i förhandlingar.

OECD-chefen: ”Det kommer att bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för organisationens utbildningskontor, till Skolvärlden.

Så reste sig skolorna – mot alla odds

Reportage

Båda skolorna ligger i socioekonomiskt utsatta områden, båda har haft Skolinspektionen efter sig – och båda har vänt utvecklingen. Skolvärlden besökte dem för att ta reda på hur det gick till.  

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Skolverkets nya satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons