Annons
Roger Bernhardsson och Viktor Forsberg ska tillsammans sätta betyg på sammanlagt 80 sexor på Smaragdskolan i Färjestaden på Öland.

Var fjärde lärare sätter betyg åt en kollega

Publicerad 30 november 2017

Relaterat

I dagarna beräknas mer än var fjärde legitimerad grundskollärare bistå en olegitimerad kollega i samband med betygssättningen. 
Men bara var sjätte lärare får ersättning i pengar eller kompensationsledighet för uppdraget som medbedömare.

Roger Bernhardsson arbetar som lärare i matematik och NO på Smaragdskolan i Färjestaden på Öland, en nybyggd skola för årskurs fem och sex. Dessutom hjälper han Viktor Forsberg som under hösten har arbetat deltid på skolan som obehörig idrottslärare. I dagarna ska de tillsammans sätta betyg på sammanlagt 80 sexor.

– Jag har även ämnet idrott i min legitimation och hade eleverna i idrott när de gick i fyran, vilket är en fördel, säger Roger Bernhardsson. 

Har du fått gå ner i tid på din ordinarie tjänst för att kunna vara medbedömare?

– Nej. Arbetstiden har ökat. Men det är svårt att säga hur mycket det här uppdraget tar. När jag har möjlighet är jag med på en del idrottslektioner. Viktor bollar idéer med mig och vi planerar en del tillsammans. Som tur är är han nästan utbildad idrottslärare. 

Roger Bernhardsson säger att lärarnas arbetssituation rent generellt är tuffare i dag än för några år sedan. Bristen på behöriga lärare gör den inte lättare.

– I vår kommun har vi en hög procent behöriga lärare. Men som arbetsmarknaden ser ut idag är risken relativt stor att andelen obehöriga växer, vilket i sin tur ökar arbetsbelastningen på de behöriga lärarna.

– Vi har mer undervisningstid, men mindre gemensam planeringstid. I takt med att andelen obehöriga ökar, borde det vara tvärtom. Det pratas mycket om vikten av korrekt bedömning och betygssättning, vilket jag tycker är bra. Men då gäller det också att ge oss förutsättningar för det. Det har vi inte i dag.

Viktor Forsberg berättar att han gick ut lärarhög-skolan 2005 utan att ta någon examen. Det som saknas är c-uppsatsen. 

– Det har varit en trygghet att ha Roger och övriga i arbetslaget som stöd. Samtidigt kan jag känna ett visst dåligt samvete för att det blir extra arbetsuppgifter för dem.

Hade du arbetat som lärare innan du började på Smaragdskolan?

– Nej. Under de senaste nio åren har jag arbetat på ett boende för ensamkommande flyktingbarn som kommunen driver. Jag hoppade på vikariatet som idrottslärare lite av en slump. Skolledningen ringde och frågade om jag var intresserad. Jag tyckte att det kunde vara kul att testa. Dessutom är det inom samma kommun. Jag behövde inte byta arbetsgivare, utan gick bara ner i tid på mitt vanliga jobb. Efter jul återvänder jag till min ordinarie tjänst.

Våra behöriga lärare får göra ett stort extraarbete.

Enligt regelverket får inte en lärare som saknar lärarlegitimation sätta betyg självständigt, utan ska göra det tillsammans med en legitimerad.

Det finns ingen officiell statistik om hur vanligt det är med medbedömning. Däremot har Lärarnas Riksförbund frågat medlemmarna i sin lärarpanel i vilken utsträckning de har fått hjälpa olegitimerade med betygssättningen.

  • 1 458 legitimerade och undervisande lärare har valt att svara.
  •  20 procent uppgav att de under höstterminen 2016 bistått olegitimerad lärare vid betygssättning. Bland grundskolelärarna var andelen nästan 30 procent, bland gymnasielärarna var andelen 9 procent.
  •  Av de som satt betyg tillsammans med en olegitimerad svarade nästan hälften av grundskolelärarna att de gjort det i fyra klasser eller fler.
  •  Drygt hälften svarade att det inte avsattes någon tid inom den reglerade arbetstiden för att bistå vid betygssättning.
  •  Sex av tio lärare fick vare sig ersättning i pengar eller kompensationsledighet för uppdraget som medbedömare.

Skolvärlden har intervjuat ett tiotal skolledare och fackliga lärarföreträdare på stora och små skolor runt om i Sverige om hur betygssättningen fungerar hos dem. 

Bilden som ges är att växande andelen obehöriga lärare innebär ett ökat tryck på de behöriga. Många känner sig oerhört pressade.

– Våra behöriga lärare får göra ett stort extraarbete för att medbedöma och det är så bra att det kommer fram, säger Victoria Tjernlund som är rektor på Centralskolan i Hoting i Strömsunds kommun i Jämtland med 145 elever i årskurs F–9.

Förra läsåret var 41,2 procent av skolans lärare legitimerade och behöriga i minst ett ämne, enligt Skolverkets statistik.

– I kommunen har vi elva förstelärare som har ett särskilt ansvar att hjälpa till vid planering, bedömning och betygssättning. Tre av förstelärarna finns här på skolan. Även legitimerade som inte är förstelärare hjälper till med planering och bedömning.

Har de speciellt avsatt tid till att hjälpa obehöriga lärare med planering och bedömning/betygssättning?

– Nej. Det har vi inte råd med. De arbetar mer än vad de ska göra. Vi har inte så stora klasser, så det får i viss utsträckning kompensera. Men helt klart är det tufft och svårt att hinna med. Det här är verkligen ingen optimal situation. 

Victoria Tjernlund befarar att bristen på behöriga lärare kommer att leda till att skolans högstadium på sikt läggs ner och att eleverna får pendla till Strömsund, om ingen dramatisk förändring inträffar.

– En nedläggning av högstadiet skulle innebära att en del elever kommer att ha tio mil till skolan enkel väg. Förmodligen får en del av dem inackorderas i Strömsund. 

Kan ni inte locka lärare till Hoting?

– Vi försöker, men det är tufft i dag för landsbygdskommunerna. Jag tror att det enda hållbara är att förmå de som bor på orten att studera vidare. Det är bara de som blir kvar. Just nu arbetar det på skolan fem obehöriga som pluggar till lärare på distans. Det är helt fantastiskt för en så liten ort och jätteroligt. Vi gör allt vi kan för att stötta dem. 

Som medbedömare bör man till exempel vara med och planera terminen.

Kerstin Lindberg är idrottslärare på Grevåkerskolan i Hammerdal och ordförande för LR i Jämtland. Hon är kritisk till många skolhuvudmäns inställning till betygssättning.

– Jag tycker att arbetsgivaren tar för lätt på detta. Att sätta betyg är faktiskt myndighetsutövning och en process som ska pågå under hela terminen. Ska man kunna sätta ett hyggligt korrekt betyg räcker det inte att bara titta på några provresultat och höra vad en obehörig lärare säger.

– Som medbedömare bör man till exempel vara med och planera terminen, ha ett antal sittningar med den obehörige, delta på några lektioner och askultera. Man måste kunna göra en egen professionell bedömning, säger Kerstin Lindberg.

Fungerar det så?

– Mycket sällan, enligt min erfarenhet. Jag vet i stället fall där lärare bara går in och skriver under i betygskatalogen. Detta är ytterst en rättssäkerhetsfråga för eleverna. Jag är mycket orolig.

– Jag tror dessutom att det är många lärare som mår dåligt över att de inte fått förutsättningar att göra en ordentlig bedömning, utan bara fått skriva under ett redan satt betyg, säger Kerstin Lindberg.

Karin Ahlgren, distriktsordförande för LR i Gävleborg och historielärare på Borgarskolan i Gävle, bekräftar att många legitimerade känner stor frustation över den ökande arbetsbelastning som den växande andelen obehöriga lärare leder till.  

– De som kan komma ifråga för medbedömning har ofta redan tjänster som är planerade. Detta blir något som läggs ovanpå och tar tid från den ordinarie verksamheten. Förra läsåret fanns det till exempel på en av Gävles högstadieskolor endast en legitimerad lärare i matematik i tjänst, resten var obehöriga. Den legitimerade fick därför ägna en betydande del av sin tid åt att lägga upp undervisningen åt de obehörig, konstruera prov och vara medbedömare i stället för att undervisa.

– Vi kan inte – som vården – ställa eleverna i kö när de legitimerade lärarna inte räcker till. Konsekvensen blir ökad arbetsbelastning för berörda lärare. För eleverna innebär det kvalitetssänkning och minskad likvärdighet. Den här situationen borde arbetsgivarna ha tagit tag i för länge sedan.

Den stora andelen obehöriga lärare är ett jättestort problem.

Förra läsåret var cirka 60 procent av lärarna på Murgårdsskolan i Sandviken legitimerade.

– I år är andelen något högre. Jag har dragit några vinstlotter i samband med rekryteringen, säger Karin Palmér som är biträdande rektor för årskurs 7–9.

– Den stora andelen obehöriga lärare är ett jättestort problem. Samtidigt kan man inte dra alla obehöriga över en kam. Det är väldigt stor skillnad på en 70-åring som arbetat som lärare under stora delar av sitt liv, men som aldrig gjort klart sin utbildning, och en 20-åring som helt saknar högskoleutbildning.

Hur klarar ni betygssättningen med en så stor andel obehöriga lärare?

– Det är viktigt att de legitimerade känner sig trygga när de sätter sitt namn under betyget, men också att de orkar med uppdraget. Vi vill ju inte ha lärare som går in i väggen.

– I år har vi därför lagt in tid i deras tjänster för planering och medbedömning tillsammans med obehöriga. De har också möjlighet att vid några tillfällen vara med i klassrummen och lyssna. Eleverna kan också spela in muntliga framställningar som de behöriga och obehöriga lärarna får lyssna på tillsammans.

Karin Palmér beskriver hennes situation som ett moment 22.

– Ju mer tid jag avsätter åt legitimerade lärare att hjälpa obehöriga med exempelvis betygssättning, desto fler legitimerade lärare måste jag rekrytera.

Får vi till slut legitimerade lärare som i princip bara sysslar med bedömning och betygssättning?

– Det finns en risk för det. En möjlig utveckling är att man i kommunerna har några förste-lärare som hjälper skolor med få behöriga att planera undervisningen, betygssättning och liknande.  

* * *

Martin Norin, rektor på Kunskapsskolan Tumba som förra läsåret hade 22 procent legitimerade lärare, befarar att svenska skolan kommer att få leva med obehöriga lärare inom överskådlig tid:

– Det ställer högre krav på gemensamma processer, kollegiala diskussioner och samverkan. Det är viktigt att det finns en tydlig idé från huvudmannen om hur man ska göra för att säkerställa både rätts-säkerhet och likvärdighet så att allt inte faller på den enskilda skolan.

Riitta Paananen, rektor på Fria Intermiliaskolan i Motala som förra läsåret hade 23,5 procent legitimerade lärare enligt Skolverkets statistik, säger att behöriga lärare på hennes skola får tid och extra ersättning för att vara medbedömare:

– Vi har i december och juni speciella dagar där de sitter tillsammans på arbetstid. De obehöriga beskriver vad man har gjort, hur prov har gått och liknande. Är det så att man inte är överens om ett betyg, kontaktar de mig och så har vi ett trepartssamtal.

– Vi försöker ordna så att alla legitimerade lärare som skall medverka vid betygssättning har möjlighet att vara med på lektioner, men vissa perioder går det inte av praktiska skäl.

Jennie Martinsson, rektor på Galärens skola i Karlskrona, berättar att obehöriga lärare på skolan blir tilldelade en betygsmentor när terminen börjar: 

– Betygsmentorerna följer planering, undervisning och bedömning genom regelbundna träffar under läsåret med den olegitimerade. De sätter sedan betygen tillsammans när det är dags. 

Texten är en uppdaterad version.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Ämnesveckor ger lugn och djup åt lektionerna

Undervisning

På nystartade Ekens skola i Hammarby sjöstad i Stockholm läser eleverna ämnen veckovis istället för uppdelat på korta lektionspass.
– Det är enklare att planera och jag känner mig friare i min undervisning, säger språkläraren Helen Elofsson.

Annons
Annons

Ny rapport: Lottning väg till likvärdig skola

Likvärdighet

Många är överens om att en mer likvärdig skola är något att eftersträva. Ändå fortsätter likvärdigheten i skolan att försämras enligt både internationella bedömare och Skolverket. En ny rapport för upp det omdebatterade förslaget om lottning som urvalsmetod på agendan – igen.

Annons

Lärare betalar för att göra sina arbetsuppgifter i matsalen

Pedagogisk måltid

En gymnasieskola vill ha lärarna närvarande på elevernas lunch utan att de ska behöva betala. Skatterättsnämnden däremot anser att lunchen ska förmånskattas, men alla ledamöter är inte överens. Samtidigt får lärare i Falkenberg betala för pedagogiska måltider trots att den är skattefri och i januari höjde kommunen priset.

Liberalerna: Skrota Barn- och elevombudet

Elevhälsa

Liberalernas Roger Haddad pressar regeringen att se över uppdraget till Barn- och elevombudet. Hans budskap: att man borde lägga ner myndigheten.

Annons
Annons
Arbetsmiljö

Krisen i Sjöbo: 25 av 30 lärare vill lämna skolan

Arbetsmiljö

Lärarna på Färsingaskolan larmar om höga stressnivåer och hälsoproblem – nu hotas skolan av personalflykt. Hela 83 procent av lärarna på skolan säger att de har sökt, eller tänker söka, nytt jobb under vårterminen. 

Lärare ropar på hjälp efter nya sparkrav

Arbetsmiljö

Planerade nerskärningar på skolor i Sjöbo har mötts av massiv kritik. Nu vädjar lärare efter hjälp samtidigt som en skolledare hotar med att säga upp sig. 

Annons

Små kontorslandskap i klassrummen höjde studieron

Fysisk lärmiljö

På Elmeskolan har varje elev ett eget ”kontor” i klassrummet – med hjälp av tygskärmar runt varje skolbänk.
– De nya klassrummen har gett bättre studiero och en trevligare arbetsmiljö för oss lärare, säger Klas Henriksson, lärare på skolan.

 

Digital guide ska locka fler till läraryrket

Lärarbristen

Sverige behöver 12 500 nya lärare per år fram till år 2031. ”Lärarutbildningsguiden” ska få fler att upptäcka de alternativa vägarna till en lärarlegitimation.
– Många känner inte till att det finns alternativ till att läsa fyra fem år på högskolan, säger Anna-Lena Blomkvist på UHR.

Ny utbildning för tekniklärare med jobb samtidigt i Gävle

Lärarutbildning

Högskolan i Gävle erbjuder ämneslärarutbildning i teknik och matte med jobb samtidigt för att tackla lärarbristen.
– Behovet är enormt, säger Jan Grenholm, universitetsadjunkt i teknik på Högskolan i Gävle.

Ny satsning ska ge fler lärare inom specialpedagogik

Specialpedagogik

Behovet av specialpedagoger och speciallärare är stort över hela Sverige. I Södertälje satsar man på attvidareutbilda legitimerade lärare för att få fler specialpedagoger eller speciallärare på kommunens skolor. 
 

Friskolor

Varnar för intressekonflikt när lärare blir delägare i Academedia

Lärare som delägare

Friskolekoncernen Academedia marknadsför ett erbjudande om att bli delägare till sina anställda lärare. Men tidigare Academedia-läraren Magnus Ekblom menar att det skapas en intressekonflikt när lärare har ett egenintresse i att bolaget ska gå med vinst.
– Jag tycker att det är en form av korruption, säger han.

”Hur agerar en lärare som också är delägare?”

Debatt

Academedia erbjuder sina lärare att köpa in sig som aktieägare i koncernen. ”Varje lärare som nappar på detta anbud kommer – precis som aktiebolaget – att i den dagliga skolmiljön, i det dagliga mötet med eleverna, stå inför ett val: är detta lönsamt för företaget?”, skriver lärarna Magnus Ekblom och Göran Drougge.

Kommentera

Lokal skolkommission ska lyfta lärarna

S-M-koalitionen i Oskarshamn tillsätter en egen skolkommission med lärare och fackliga representanter bland ledamöterna.
– Det handlar om att skapa långsiktiga förutsättningar för skolan, säger bildningsnämndens ordförande Anton Sejnehed (S).

Katastrofläge när Örebro ska spara 102 miljoner på skolan

Nedskärning

I december beslutade kommunen att skolan skulle vara första prioritet. Två månader senare skärs över 100 miljoner i skolbudgeten.
– Det är en katastrofsituation, säger Pär Boström, ordförande och biträdande kommunombud i Örebro.

Debatt

”Det är inte lärarnas fel att betygssättningen är olikvärdig”

Debatt

”Lärarkåren behöver inte längre tvivla: vi har gjort vad vi kan. Det är systemet som brister”, skriver Gunnar Hyltegren.

Kommentera

”Varför pratar vi om särskilt begåvade elever som små vandrande explosioner?”

Debatt

”Hade särskilt begåvade elever fått det stöd de haft rätt till hela tiden hade de kunnat blomstra i den potential som istället kom att användas till att överleva en skoldag i taget”, skriver Pia Rehn Bergander, rådgivare Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Kommentera

”För svaga skrivningar i utredningen”

Syv-utredning

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén välkomnar 80 timmars framtidsval, men anser överlag att syv-utredningens förslag är för försiktiga. 

Betyg

Forskaren: Rättvisare betyg om skolor samarbetar

Betyg

Skolverkets rapport visar på stora skillnader i betygssättningen mellan svenska skolor. Ilona Rinne, universitetslektor vid Göteborgs universitet, menar att det är svårt att uppnå likvärdighet i bedömningen med det nuvarande betygsystemet.

Anna Ekström efter ny rapport: ”Jag blir rejält oroad”

Betyg

Det är alltjämt stora skillnader i betygssättningen mellan svenska skolor. Det slår Skolverket fast i en ny rapport.

Extra stöd på vux gav alla elever jobb

Specialpedagogik

I Kungsbacka erbjuds vuxenstuderande extra stöd i sin utbildning och det har omedelbart gett resultat. De SFI-elever som läst vårdprogrammet och gick ut till jul har alla fått jobb. Och på vuxenutbildningen visar betygen att stöd från specialpedagoger varit avgörande.

Pension

Tomas trissade upp sin lön med tusenlappar

Lön

Tomas König fortsatte jobba som lärare efter att han fyllt 65 år. Ett lönetips om att arbetsgivaravgiften sänks kraftigt det år man fyller 66 visade sig vara mycket värdefullt. 
– Jag fick upp min lön många tusen kronor om året, säger Tomas.

Många fördelar för den som vill jobba efter 65

Pension

Vad gäller om du skulle välja att fortsätta jobba efter att ha fyllt 65 år? Lärarnas Riksförbunds pensionsexpert Per-Olof Sorsell berättar hur det ligger till.

Aida Hadzialic i stor intervju: ”Staten ska ta mer ansvar”

Politik

Aida Hadzialic tror att Januariavtalet kommer leda svensk skola på rätt väg igen. Ex-ministern avslöjar drömmen om ett förstatligande när hon gästar podcasten ”Kornhall & Skogstad”.
– Jag är för att staten ska ta mer ansvar för likvärdigheten, säger Aida Hadzialic.

Skolan utvecklar skräddarsydd plattform – efter lärarnas behov

På kommunala Ådalsskolan är lärarna med och avgör precis vad som ska ingå i den digitala plattformen och hur den ska fungera.
– Många IT-system i skolan har alldeles för många klick innan man hittat rätt. Här är vi hela tiden med i utvecklingsprocessen, säger Anna-Karin Sjödin, lärare på skolan.

Fler nyanlända tar svensk lärarexamen

Nyanlända

Stockholm stad har sedan 2016 satsat på att nyanlända med utländsk lärarexamen ska få en svensk examen. Hittills har 17 lärare fått legitimation. 
– Många fler är på väg, säger projektledaren Christina Rydén.

Ny forskning: Fria skolvalet försämrar likvärdigheten

Skolval

Med det fria skolvalet har antalet gymnasieskolor och valmöjligheter exploderat. Men inte för alla – på landsbygden har skolor istället stängts ner och i utsatta områden nyttjas inte valmöjligheterna. Det visar ny forskning från Göteborgs universitet.  

LR: Uppsala kommun stänger ute lärarfacken

Fackligt

Uppsala kommun försöker kringgå fackförbunden när de lägger ner samverkan, menar företrädare för Lärarnas Riksförbund.
– De vill införa ett orimligt system, säger Hans Eric Lindahl på LR Uppsala.

OECD: Så kan Sverige förbättra utlandsfödda elevers resultat

Integration

Sverige kan göra mycket för att förbättra skolresultaten hos utlandsfödda elever. Det menar OECD som under fredagen lämnade över 20 rekommendationer på området till utbildningsdepartementet.

Skolnämnden vill minska administrationen för lärare

Adminstration

Stockholms Utbildningsnämnd vill minska administrationen för lärare. Men det är mer för att skapa ett nytt förhållningsätt än en strategi.
– Det är verkligen ett första steg för att understryka att den här frågan är viktig, säger Lotta Edholm (L), skolborgarråd i Utbildningsnämnden.

Alexander Skytte: Att gå i skolan med adhd

Blogg

Idrottsläraren Alexander Skytte skriver om hur det är att gå i skolan, ur elevens perspektiv. Eleven som inte bara kämpar med att göra sitt bästa – utan också kämpar med sin adhd.

Arbetsmiljö

Barn- och elevombudet: ”Förstår att det upplevs som orättvist”

Arbetsmiljö

Läraren lyfte ut en elev ur klassrummet och anmäldes. Efter utredning blev hon sedan friad av både Skolinspektionen och av polisen. Men Barn- och elevombudet utdömde ändå ett skadestånd till eleven.
Nu blir fallet en riksdagsfråga.

Juristen: Det här gäller vid fysiska ingripanden

Disciplinära åtgärder

Som lärare kan du ha rätt att rent fysiskt tillrättavisa en elev ur klassrummet. Men även om du har lagen på din sida kan det få konsekvenser. Så hur ingriper man på rätt sätt när en elev stör ordningen? LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut.

”Lärare betalar löneökningarna med att springa snabbare i korridorerna”

Debatt

”Lärarfacken behöver uppmärksamma problemet med ofinansierade löneökningar, inte berömma kommuner som ökar lärares arbetsbelastning”, skriver Åsa Plesner och Marcus Larsson på tankesmedjan Balans.

Kommentera

”Arbetsmiljöfrågan är för oss mycket större än så”

Replik

”Vi kan inte begränsa engagemanget för lärares arbetsbelastning till en teoretisk ansats”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera
Studie- och yrkesvägledning

Syv-utredningen: Inför 80 timmars framtidsval

Syv

Regeringens utredning om studie- och yrkesvägledning är klar. Bland förslagen märks ett förtydligande av uppdraget och 80 timmars obligatorisk vägledning under namnet ”framtidsval” på högstadiet.

”Vi i LR måste hoppa av uppgörelsen om inskränkningar i strejkrätten”

Debatt

”Var finns beslutet i LR om att vi ska medverka till att försvåra hårt arbetande människors möjligheter att försvara sina intressen?” skriver debattörerna.

Kommentera

Replik: ”LR slår vakt om balansen på arbetsmarknaden”

Replik

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarna Riksförbund replikerar debattartikeln där LR uppmanades att hoppa av uppgörelsen om inskränkningar i strejkrätten.

Kommentera

Forskaren: Föräldrar i utsatta områden är rädda för skolan

Segregation

Skolor i utsatta områden orosanmäler i onödan och brister i dokumentation och pedagogiska kartläggningar, enligt ett pågående forskningsprojekt vid Malmö Universitet.
– Föräldrarna är rädda för att skolan ska anmäla dem, säger universitetslektor Laid Bouakaz.

Sveriges elevkårer: ”Låt inte skolan bli ett slagträ”

Debatt

Sveriges Elevkårer välkomnar en blocköverskridande överenskommelse om skolan och uppmanar utbildningsminister Anna Ekström att garantera att skolpolitiken förankras i verkligheten istället för att bli en arena för partipolitiska utspel.  

Kommentera

”Olämpligt att sätta flera betyg under termin eller kurs”

Debatt

”Lärare och rektorer verkar inte ha nåtts av insikten att Skolverkets nya råd om betyg och bedömning skulle kunna förbättra både arbetsmiljön för lärare och kunskaperna hos eleverna”, skriver Gunnar Hyltegren.

Kommentera
Granskning: Fortbildning

Stora skillnader i lärares fortbildning

Granskning

Det är stora skillnader på hur mycket kommunerna satsar på kompetensutveckling och använder sig av statliga program som läs- och matematiklyften. Utslaget per lärare kan det skilja flera tusen kronor.
– Många lärare är väldigt missnöjda med villkoren för sin kompetensutveckling, säger professor Karolina Parding vid Luleå tekniska universitet.

Lärare är i behov av fler egna ämneslyft

Lärarna i praktisk-estetiska ämnen behöver ett eget ämneslyft. Det menar idrottsläraren och lektorn Izabela Seger.
– Det hoppas vi kunna genomföra i Järfälla.

”Möjligheten till forskning har blivit ett lyft för mig”

Fortbildning

En dag i veckan arbetar gymnasieläraren Oscar Isaksson som forskare på Göteborgs universitet.
– Det är en avancerad form av kompetensutveckling, säger han.

Grafik: Så mycket lade kommunerna på fortbildning

Statistik

Så mycket pengar lägger stora och små svenska kommuner på lärares kompetensutveckling.

Fysisk lärmiljö

Katarina blev hörselskadad av jobbet

Arbetsmiljö

Läraren Katarina Reineck blev hörselskadad på ena örat på grund av en dålig arbetsmiljö på skolan. Nu vill hon se ett krafttag nationellt innan fler lärare drabbas.

Så påverkas skolan av den fysiska lärmiljön

Arbetsmiljö

Hur ska egentligen ett klassrum se ut för att höja arbetsron och inlärningen? 
Psykologen Malin Valsö har studerat den fysiska lärmiljöns betydelse i svensk skola och har nyckeln till hur man maxar rummen för att gynna skolpersonal och elever.

Skolverkets kravlista inför digitala prov

Digitalisering

Om tre år ska de nationella proven vara digitaliserade enligt Skolverket. Helena Kvarnsell, lärare på Björknässkolan, säger att det är bra att behoven har förtydligats.
– Nu vet skolorna som inte har satsat på digitala verktyg vad minimikravet är.

Heltidsmentorer

Skolans heltidsmentorer minskade lärarnas stress

Arbetsmiljö

Heltidsmentorer har minskat stressen och gett lärarna på Linnéskolan i Älmhult mer tid att fokusera på undervisningen.

Så lyckades de med satsningen

Arbetsmiljö

Heltidsmentorerna på Linnéskolan i Älmhult har minskat lärarnas stress.Personalsatsningen har kunnat genomföras med hjälp av pengar från kommunen och statliga miljoner. 
 

Alexander Skytte: Hur kan elever få störa lektioner och kränka andra?

Blogg

”För att kunna förstå varför vi ens måste ställa oss en sådan absurd fråga är det viktigt att förstå hur lärarens situation har utvecklats”, skriver Alexander Skytte.

Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons