Var tredje lärare saknar förutsättningar för sitt demokratiska uppdrag

Lärare kämpar med bristfälliga förutsättningar från arbetsgivare i sitt demokratiarbete, och det skiljer sig åt mellan olika skolformer, visar en ny undersökning.
– Lärare behöver en trygg pedagogisk ledare som backar upp dem i de här frågorna, säger tidigare utbildningsministern Gustav Fridolin till Skolvärlden när han läst rapporten.

Skolverket delar in lärarnas demokratiska uppdrag i tre delar: Eleverna ska lära sig om mänskliga rättigheter och demokrati, de ska utveckla förmågor som behövs för att aktivt kunna delta i demokratin, och de ska själva jobba med demokratiska arbetsformer.

I en ny rapport redovisar Lärarnas Riksförbund resultatet av en undersökning som tittar på vilka förutsättningar lärarna har att genomföra uppdraget. Runt 80 procent av lärarna svarar att det i hög utsträckning är en reguljär del av deras yrkesverksamhet. Samtidigt svarar 36 procent att de inte alls eller i låg utsträckning fått tillräckliga förutsättningar för uppdraget.

– Det som brister är ofta att det inte finns någon plan och styrning för att jobba mot samma mål. Det är ju ett av skolans uppdrag att fostra demokratiska medborgare. Demokrati är inte någonting som är för alltid givet, det är något vi måste kämpa för och stå upp för varje dag, säger Åsa Fahlén, förbundsordförande LR.

Hon menar att lärarna märker av en förändring i elevernas attityd till demokrati och därför är det viktigare än någonsin att arbetet med demokratiska värderingar i skolan fungerar som det ska, menar hon.

– Backar man några år tillbaka kunde lärare som undervisar om demokratiska strukturer i princip utgå ifrån att alla var överens om att demokrati är det bästa systemet. Idag vittnar lärare om att fler elever ifrågasätter det. Då kan det krävas nya metoder och angreppssätt för att möta den lite nya verkligheten. Lärare måste ges relevant fortbildning och tid att diskutera med kollegor och tänka igenom svåra situationer, säger hon.

Enligt rapporten syns inga tydliga skillnader utifrån vilken huvudman lärarna jobbar hos, däremot mellan olika skolformer. Det fungerar bättre i grundskolan än på gymnasiet, och allra bäst i årskurs F-3. Sämst ser det ut på gymnasiets yrkesprogram, där lärarna i större utsträckning än övriga lärare saknar struktur och stöd för att ha samtal om demokrati och värderingar med sina elever. Åsa Fahlén menar att det delvis kan ha med själva ämnesundervisningen att göra, och att lärarna i praktiska ämnen därför kan behöva mer stöd.

– En sådan fråga som allas lika värde är en fråga som nästan alla som undervisar i teoretiska ämnen stöter på. Ta svenskämnets litteratur eller historieämnet där man möter olika sätt att se på människor och miljöer, vi har religion där man diskuterar livsåskådningar och så vidare. Det finns förstås många olika yrkesämnen, men tittar vi på de yrkesämnen som inte är handlar direkt om människan, då finns inte riktigt den naturliga kopplingen, säger hon.

Folkhögskollärare och tidigare utbildningsministern Gustav Fridolin anger två skäl till att skolans demokratiska uppdrag är viktigt att prata om.

– Det ena är att uppdraget är så viktigt. Skolan är någonting större än att ge barn de kunskaper de behöver för livet. Den är också vårt främsta värn för demokratin. Det andra skälet är att det är svårt. Det är svåra samtal och svåra situationer man kan möta som lärare, och det behöver vi prata om. Det är en fråga som understryker behovet av ett starkt ledarskap, att man som lärare han en trygg pedagogisk ledare som man kan bolla med och som backar upp en, säger han.

Vad kan det vara för svåra situationer?

­– Det kan handla om att det uppstår diskussioner man inte är beredd på när elever testar sina tankar och åsikter. Som lärare kan du möta allt från rasism till elever som hemifrån fått med sig tron på en uppenbar konspirationsteori, säger Gustav Fridolin.

Han tycker det är problematiskt att det finns skillnader i hur väl lärarna stöttas beroende på sådant som skolform och ämnesinriktning.

– Det pekar ju också mot det problem vi har i skolan, att vi har en alltmer uppdelad och ojämlik skola. Skolsystemet måste vara uppbyggt för att underlätta möten mellan personer med olika bakgrunder men vi måste också ge lärare rätt förutsättningar, ge lärare tid att prata om de här frågorna. Det är klart att det finns en resursfråga idet, men det är också en planeringsfråga. Man har en del onödiga möten som skulle kunna läggas på den kollegiala utvecklingen i stället, säger Gustav Fridolin.

Rapporten ”Skolans demokratiska uppdrag” och dess tema diskuteras på bokmässan i Göteborg och online av en panel bestående av utbildningsminister Anna Ekström (S), Gustav Fridolin, folkhögskollärare och tidigare utbildningsminister (mp), universitetsadjunkten och skolprofilen Mikael Bruér samt LR:s förbundsordförande Åsa Fahlén.