Annons

Så kan den nya syv-plattformen locka 15-åringarna

I en motion till riksdagen från Camilla Waltersson Grönvall (M) med flera, föreslås det att en nationell studie- och yrkesvägledningsplattform tas fram. Det tycker jag låter som en alldeles ypperlig idé och jag ser positivt på att man vill satsa på moderna verktyg. Jag förespråkar digitala verktyg och IKT i studie- och yrkesvägledning, eftersom jag menar att en kvalitativ studie- och yrkesvägledning i framkant innehåller just de digitala verktyg som finns tillgängliga i dagens samhälle. Riksdagen fattade beslut i frågan och i ett tillkännagivande uppmanar riksdagen regeringen att jobba för detta.

På syv-plattformen, som jag förstår det, ska det bland annat finnas svar om olika behörigheter och antagningsprocesser. Just de här frågorna går ju att finna svar på med en enkel sökning på internet och det finns en mängd olika sidor som ger svar på just detta. Om den här digitala plattformen blir verklighet så är min förhoppning att det verkligen blir en syv-plattform och att man jobbar med just tillgängligheten.

Till exempel hoppas jag att man, om inte från början så efter en tid, kan erbjuda även digitala vägledningssamtal i form av förslagsvis en chatt eller en videochatt. Jag välkomnar såklart en digital syv-plattform, men det krävs att man har ett tydligt syfte och en målgrupp samt att man utreder vem eller vilka som ska stå bakom plattformen och hur plattformen kan utvecklas så vi inte får ytterligare en hemsida i mängden med frågor och svar.

Jag upplever att ungdomar tycker det är svårt nog att hitta information i dagsläget, då det finns en stor mängd olika sidor med snarlik information. Det skulle också kunna vara en bidragande orsak till att ungdomar istället vänder sig till sin studie- och yrkesvägledare med frågor om till exempel behörighet.

Vilken är egentligen målgruppen? I motionen framgår det att föräldrar och elever enklare kan få hjälp att söka reda på fakta om utbildningsvägar. En plattform som riktar sig till föräldrar skiljer sig sannolikt enormt från en plattform som riktar sig till ungdomar. Det kan kanske vara bra att ha en primär målgrupp, förslagsvis ungdomarna, som plattformen riktar sig till och att man via en knapp på plattformen kan få information som riktar sig till en sekundär målgrupp, förslagsvis föräldrarna. 

Av det jag sett och uppfattat krävs det mycket jobb för att locka 15-åringar till en plattform – som inte är Snapchat eller Instagram, vill säga. För att få ungdomarna att självmant klicka in på den eventuellt kommande syv-plattformen krävs sannolikt en tilltalande layout med lättåtkomlig och relevant information. Förutom målgruppen tror jag att avsändaren är oerhört viktig, för att få plattformen välbesökt och trovärdig. Det gäller såklart också att plattformen underhålls regelbundet och uppdateras kontinuerligt.

Waltersson Grönvall, Moderaternas skolpolitiska talesperson, säger till Skolvärlden att det handlar om tillgänglighet och att använda moderna verktyg. Jag är helt med på att det ska användas moderna verktyg, men för att en sådan här satsning ska bli lyckad är jag helt övertygad om att det krävs ett grundligt förarbete innan man publicerar plattformen, för det är ingen idé att implementera teknik bara för teknikens skull.

Det måste finnas ett klart och tydligt syfte. På så sätt kan plattformen bli en värdefull resurs som komplement till den fysiska vägledningen.

Reagera på inlägget:

Hur mycket får det kosta att vända trenden för yrkesutbildningen?

Det har gått några månader av vårterminen. Påsken närmar sig med stormsteg. Eleverna har gått på påsklov och korridorerna ekar tomt. De har kämpat med nationella prov och jag sitter på mitt SYV-rum och funderar på vad 2017 kommer bli för år.

Jag tänker framför allt på att 2016 var yrkesutbildningens år. Jag tycker att det tråkigt nog känns som det var ett litet misslyckande från samarbetskonstellationen med regeringen, LO och Svenskt näringsliv, under namnet WorldSkills Sweden, vilka stod bakom satsningen för att göra 2016 till yrkesutbildningens år.

Hur många kände till yrkesutbildningens år när 2016 öppnade sina dörrar i januari? Jag, som studie- och yrkesvägledare, kände inte till det. Jag fick höra det ryktesvägen i början av november, med blott två månader kvar av 2016. Det känns ju lite konstigt måste jag säga.

Jag frågade givetvis mina kollegor om de kände till det, nästan ingen av de jag frågade kände till det med säkerhet, en del hade hört att det ryktades om det och de som kände till det hade fått reda på det ganska sent under 2016. Förra året vigdes alltså ett helt år till yrkesutbildningen i Sverige och regeringen, LO och Svenskt näringsliv, satsade över 30 miljoner kronor på en rad olika insatser i syfte att stärka de gymnasiala yrkesutbildningarna, men på något sätt har alltså yrkesutbildningens år gått förbi flera studie- och yrkesvägledare.

Där i november fick jag en mängd idéer på olika aktiviteter jag kunde genomföra med mina elever i samband med yrkesutbildningens år, men med så kort tid kvar av 2016 beslutade jag mig för lägga idéerna i malpåse då det inte fanns tid att planera och samplanera med lärarna. Snart skulle ju 2017 ta vid och årshjulet skulle starta om från början.

Men om inte så många kände till att det var yrkesutbildningens år kände nog desto fler till Euroskills 2016, yrkes-EM, som arrangerades i Göteborg. Euroskills 2016 var den första internationella yrkestävlingen som Sverige fått äran att arrangera. Uppdragsgivaren är WorldSkills Europe och i tävlingarna, som arrangeras jämna år, deltar runt 500 yrkesverksamma från cirka 27 länder.

En annan yrkestävling som genomförs är yrkes-SM, som är Sveriges största satsning för att öka intresset och rekryteringen till moderna yrkesutbildningar inom bygg, design , industri, IT, service- och vård- och tekniksektorn, skriver WorldSkills Sweden på sin hemsida. Det handlar om stora satsningar och yrkesutbildningens år hade en budget på över 30 miljoner kronor, men vad har det egentligen resulterat i?

Det ska nämnas att jag tycker att det är ett otroligt arbete som WorldSkills Sweden gör. Att arrangera tävlingar som yrkes-SM och priser som Årets yrkeslärare är något som bland annat synliggör och stärker landets yrkesutbildningar. Men trots dessa stora arrangemang och den relativt omfattande budgeten, så är resultatet lite nedslående. En uppföljningsmätning kring attityder till yrkesprogram gjord av Ungdomsbarometern visar att förändringarna i attityden till yrkesprogram hos elever i årskurs 9 är förhållandevis små. Ungdomsbarometern drar bland annat följande slutsats: ”Generellt är förändringarna på ett nationellt plan små mellan 2016 och 2017 och faller inom felmarginalen, vilket tyder på att yrkesutbildningens år haft begränsad effekt på attityderna bland elever i åk 9 nationellt.” Några andra siffror från Ungdomsbarometerns undersökning visar att andelen positiva till yrkesprogram har minskat från 61 procent 2016 till 58 procent 2017 samtidigt som antalet negativt inställda ökat från 5 procent 2016 till 11 procent 2017. Det är inte jättestora skillnader, men efter så stora satsningar är det ju lite nedslående att siffrorna är dystrare än året innan. 

Det är så klart svårt att vända en sjunkande trend över ett år, men ett steg mot att göra yrkesprogrammen mer attraktiva skulle kunna vara att återinföra att eleverna får grundläggande behörighet till högskola och universitet, men att man som elev kan välja att inte läsa de behörighetsgivande kurserna, svenska 2 och 3 samt engelska 6.

Det finns många ändar att rycka i och det finns inget rätt eller fel, men hur många kampanjer, med risk för att det ger begränsad effekt, ska man genomföra för att vända en sjunkande trend? Och hur mycket får det kosta?

Reagera på inlägget:
Annons
Annons
Annons