Andelen obehöriga minskar – men ökar på friskolorna

Nya siffror på obehöriga visar på ökande skillnader mellan privata och offentliga huvudmän.
­– Det finns ekonomiska incitament att anställa obehöriga, säger rapportförfattaren Johan Enfeldt på Arena Idé.

I april 2021 publicerade den facknära tankesmedjan Arena Idé den första versionen av rapporten ”Därför får vi fler obehöriga lärare” som använder Skolverkets statistik från läsåret 2019/20 för att redovisa förekomsten och fördelningen av obehöriga och behöriga lärare i hela landet. Nu publiceras en uppdaterad version med siffror från läsåret 2020/21, som tyder på att trenden inom friskolorna pekar åt fel håll.

Enligt den nya statistiken är 82 procent av de som undervisar i grundskolan behöriga lärare, en ökning från 80 procent föregående läsår. I de kommunala skolorna är andelen 84,5 procent, medan motsvarande siffra för friskolorna är 69,7 procent. De kommunala skolorna har sett en ökning av andelen behöriga med 1,5 procent sedan föregående läsår, medan andelen behöriga inom friskolorna minskat med 1,3 procent under samma period. Skillnaden mellan andelen behöriga inom kommunala respektive fristående skolor har således ökat från 12 procentenheter till 14,8 procentenheter.

Precis vad den ökande skillnaden beror på är svårt att säga menar Johan Enfeldt, rapportens författare, ledarskribent på Dagens Arena och socialdemokrat. En faktor kan enligt honom vara att behöriga lärare föredrar att jobba i kommunal verksamhet. Men anledningen att han skrivit och uppdaterat rapporten är att han vill lyfta faktorer i systemet som gör det fördelaktigt för fristående huvudmän att anställa obehöriga.

–  Det är svårt att komma ifrån att det finns ekonomiska incitament som kan vara en delförklaring. Om vi skulle formulera en strategi med målet att få så många obehöriga som möjligt i skolan skulle vi göra dem billigare och se till att det är en mindre risk för arbetsgivarna att anställa dem. I princip är det systemet som riksdagen har skapat, säger han.

På vilket sätt är det en mindre risk att anställa en obehörig?

– Eftersom en obehörig inte kan tillsvidareanställas får inte arbetsgivaren några problem med lagen om anställningsskydd. Om personen inte funkar bra kan de ta någon annan i stället. Skulle skolan få färre elever behöver man inte gå igenom någon utdragen process med facket, man kan bara göra sig av med de obehöriga.

Johan Enfeldt är kritisk till sättet som friskolornas ekonomiska ersättning beräknas, vilket han menar starkt bidrar till ojämlikheten mellan kommunala och fristående skolor. Ersättningen per elev beräknas utifrån de kostnader den kommunala skolan har, i stället för att titta på de fristående skolornas faktiska kostnader.

– Det innebär att man får pengar som ska räcka till att betala för en hög andel behöriga lärare även om man har en låg andel behöriga i sin fristående verksamhet. Då är det inte så konstigt att det blivit så här, säger han.

I rapporten finns fem förslag för att öka andelen behöriga lärare i alla skolor. Ett av förslagen går paradoxalt nog ut på att stärka de obehörigas ställning gentemot arbetsgivaren, bland annat genom att ge dem rätten att kräva fast tjänst efter att ha arbetet en längre tid. Resonemanget går ut på att ta bort incitamenten för huvudmän att välja obehöriga framför behöriga lärare.

– Eftersom de obehöriga har lägre lön och dessutom är en mindre risk att anställa så blir det mindre attraktivt för arbetsgivarna att anställa en behörig. Om man stärker de obehörigas ställning kommer den effekten avta. Om du ändå måste tillsvidareanställa någon är det bättre att välja en behörig än en obehörig.

Rapporten går även in på skillnaden i andelen behöriga mellan skolor i områden med olika attraktivitet. Skolor i segregerade områden har en lägre andel behöriga lärare än skolor som ligger i mer attraktiva och välbärgade områden.

För att komma åt det problemet menar Johan Enfeldt att man borde ställa hårdare krav på huvudmän med flera skolor att fördela behöriga lärare jämnt över alla enheter, eller ännu hellre kompensatoriskt – fler behöriga på skolor med tuffare förutsättningar.

Men det betyder inte att lärare ska fråntas rätten att själva välja var de vill arbeta någonstans.

– Det handlar inte om tvingande åtgärder. I stället behöver huvudmännen ta ansvar för att göra de jobben mer attraktiva. Det kan handla om lön eller arbetsmiljöfaktorer, säger han.