Bengt om sin bok: ”Mina kollegor känner säkert igen saker som hänt”

Bengt Nymans lärarkarriär sjunger, som han själv säger, på sista versen. Trettio år har det blivit som lärare i årskurs 1–7, i ämnena svenska, engelska och SO. 

Och så skriver han. För tio år sedan kom första boken ut och under våren var det dags för bok nummer två. Den andra boken är riktad till yngre läsare genom tioåriga Kims dagboksfunderingar i ”Beethoven suger!”. 

– Jag har alltid gillat att skriva men man hinner inte under den där perioden som man har fullt upp med jobb och småbarn. Så sommarloven har varit mitt tillfälle att skriva. Under terminerna samlar man på sig idéer och uppslag, säger Bengt Nyman som just nu undervisar i en årskurs 3 på Björkhagens skola i Stockholm.

Björkhagens skola är också den skola dit bokens huvudperson, den dagboksskrivande Kim, kommer för att börja ny i årskurs 4. 

– Det blir inte så lätt för Kim. Hon kommer ny till en klass med allt vad det innebär av färdiga grupperingar och hierarkier. Och hon är en stor personlighet. När man jobbar som lärare stöter man alltid på elever som fångar ens intresse lite extra, elever som vågar stå för något eget och inte bara hänger på i det som är main-stream och enkelt. Kim är lite annorlunda, står för det hon tycker och vill inte delta i killarnas hov, till exempel. 

Han vill inte säga hur det kommer gå för Kim och hennes hemmasittande storebror Lo, men antyder att det inte slutar alltför illa. 

Var det självklart att låta boken utspela sig i skolans värld? 

– Ja, det är en värld jag kan och det kändes kul att skildra den inifrån. Vi är många, lärare och elever, som går till skolan varje dag. Här händer det massor med spännande saker. 

Vi har ett brinnande intresse för språk och skrivande.

Bengt Nyman berättar att han kom ny till Björkhagens skola för ett par år sedan, efter 23 år på sin gamla skola, där alla visste hur han var som lärare och vad han stod för i klassrummet. 

– Men som ny lärare på en skola kan man inte längre leva på gamla meriter. Så på sätt och vis var jag med om lite samma sak som Kim och Lo. 

Vilken bild av skolan är det du förmedlar i boken? 

– Generellt sett tycker jag att skolan fungerar väldigt bra. Men om man som Kim inte riktigt landar, då blir det svårt. Det blir bättre för Kim och Lo efter ett tag, men tar lite tid. 

Passar du också på att göra upp med saker som du upplever inte fungerar i skolans värld? 

– Ja. Mina kollegor känner säkert igen saker som hänt, som när föräldrar försöker styra lärarnas undervisning. Kims mamma ifrågasätter till exempel redan på uppropsdagen vad läraren har för genustänk i sin matematikundervisning. En annan förälder tycker att hennes son ska slippa läxor eftersom han tycker så mycket om att spela fotboll på fritiden. 

Ligger det nära till hands att just lärare skriver böcker, tror du?

– Ja, det tror jag. I alla fall för oss som undervisar i svenska. Vi har ett brinnande intresse för språk och skrivande.