betyg2

Betyg – bra, dåligt eller ingendera?

I december fick landets sjätteklassare sina första betyg. Bra, dåligt – eller spelar det alls någon roll vid vilken ålder eleverna börjar få betyg? Forskarna är splittrade i frågan.

Ettan. Trean. Åttan. Och nu sexan. I vilken årskurs en elev i den svenska skolan får sina första betyg har varierat kraftigt de senaste decennierna – och är föremål för flitig debatt. Både utbildningsminister Jan Björklund och statsminister Fredrik Reinfeldt har öppnat för ytterligare tidigareläggning av de första betygen, till årskurs fyra.

– Barn får betyg i väldigt många länder och Sverige har, ihop med Norge, under lång tid varit det land som gett betyg senast av alla. Det finns inget som tyder på att det har varit en framgångsrik väg, vad gäller elevernas kunskaper, att ge de första betygen i åttan. Men det finns heller inget som pekar på att de länder där barn får betyg väldigt tidigt är där de lär sig mest, säger Jörgen Tholin, doktor i pedagogik och universitetsdirektör vid Göteborgs universitet.

Två forskare som studerat effekterna av betyg i årskurs 6 är Alli Klapp, lektor i pedagogik vid högskolan i Kristianstad, och Anna Sjögren, docent i nationalekonomi på IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Låg- och mellanstadiebetygen avskaffades gradvis under 1970- och 1980-talen. Alli Klapp har tittat på skolresultaten för 7 000 elever födda 1967, varav hälften fick betyg i sexan och hälften inte fick det.

Enligt Klapps studie presterade endast 6 procent av dem som fick betyg i sjätte klass bättre i sjuan.

– I min studie kan jag se att pojkar generellt blir negativt påverkade av att få betyg, säger Alli Klapp.

Högpresterande flickor fick däremot något högre betyg i sjuan om de fått sina första betyg redan i sexan.

Vad tycker du om att betygsåldern i Sverige har sänkts?

– Det är problematiskt med tanke på att man gör det utifrån tanken att det ska höja elevernas prestationer. Effekterna av tidiga betyg kan bli ganska negativa; det blir fokus på betygen istället för på lärandet och fördjupad kunskap, menar Alli Klapp.

Din studie är gjord när det var ett annat betygssystem. Spelar det någon roll?

– Det jag har tittat på är hur eleverna påverkas av att få en summering på sig, att få betyg. Det är inte så beroende av hur betygssystemet är konstruerat, utan är mer generellt. Däremot kan man tänka sig att om studien gjorts med dagens system, där det finns en ribba för godkänt, så hade effekterna nog blivit ännu starkare. Det blir en kraftigare utslagningsmekanism.

Anna Sjögrens forskningsresultat går i delvis motsatt riktning. Enligt hennes studie ledde borttagandet av betygen i låg- och mellanstadiet till att färre barn till lågutbildade klarade sig igenom gymnasiet.

– Tar man min forskning på allvar så är det möjligt att betyg ger viktig information till familjer med låg utbildningsbakgrund. Att det tidigt tydligt går att se hur det går för ens barn. För vissa familjer och vissa barn har det troligen varit något av en överraskning när betygen kommit i åttan. Men det är viktigt att påpeka att det i genomsnitt inte finns några stora effekter av att betygen togs bort, säger Anna Sjögren och tillägger:

– Betyg i årskurs 6 är alltså inget som kommer att lyfta Skolsverige. Då är det viktigare hur betygen är utformade och hur feedback generellt kommuniceras till barnen och föräldrarna.

Jörgen Tholin tycker att när betyg ska ges, och hur de ska vara utformade, i första hand är upp till politikerna att bestämma.

– Jag tror att vi ofta önskar att forskningen ska ge svar på frågor som den inte kan ge svar på. Det här är politiska beslut, säger han och fortsätter:

Det finns inget annat land i världen som har en sådan hatkärlek till sina betyg som Sverige. Det beror nog dels på att vi använder dem som urvalsinstrument mer än vad andra länder gör, dels har det också blivit en politisk skiljefråga. Varje land har sina frågor som är sprängstoff.

Läs mer om betyg

• Anna Sjögrens rapport ”Betygsatta barn – spelar det någon roll i längden” finns att läsa här: www.ifau.se/sv/Forskning/Publikationer/Rapporter/2010/Betygsatta-barn-spelar-det-nagon-roll-i-langden/

• Lundahl, Román och Riis: ”Tidigt ute med sena betyg – sent ute med tidiga!: Svensk betygspolitik i ljuset av internationell betygsforskning och betygsättningen i Europa”, heter en rapport från Uppsala universitet som finns här: uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:357673

• Dylan Wiliam är en internationellt känd betygsforskare. Här kan du höra honom prata om värdet av att ge elever återkoppling: www.journeytoexcellence.org.uk/videos/expertspeakers/feedbackonlearningdylanwiliam.asp

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm