Nya betygen riskerar motivationen

Nyligen presenterade utbildningsminister Jan Björklund ett förslag om betyg redan i årskurs fyra. Betyg i årskurs sex har ett par terminer på nacken och sedan 2011 tillämpas det nya betygssystemet med en skala från A till F.

– Man kan säga att den nya betygsskalan innebär en skärpning. När det gällde VG och MVG så kunde en styrka till viss del uppväga en svaghet. Nu är det istället så att för E, C och A måste man ha uppfyllt alla kunskapskrav som krävs för att få det betyget, säger Karin Hector-Stahre, enhetschef på Skolverket med ansvar för frågor om betyg, nationella prov och kunskapsbedömning.

En som är kritiskt till det nya betygsystemets utformning är nationalekonomen Anna Sjögren. Hon är docent vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) och forskar om konsekvenserna av 1990-talets stora skolreformer.

– Jag tycker att det är svårt göra en annan tolkning än att en elevs sämsta delprestation blir tungt vägande för betyget i ett ämne. På teoretiska grunder kan man säga att i ett belöningssystem som är utformat på det sättet kan enskilda misslyckanden medföra att man ger upp och inte tycker att det är någon idé att jobba vidare. Den sämsta prestationen sätter nivån.

Anna Sjögren menar att det finns en risk för att ett sådant system kan få olyckliga konsekvenser.

–Jag tror att detta betygsytem kan ha negativ påverkan på både svaga och starka elevers motivation. För elever med spretig förmågeprofil blir det riskabelt att försöka. Det är en högriskskola.

Finns det forskning som undersökt detta?

– Nej, det här är slutsatser man kan dra utifrån hur belöningssystem fungerar i andra sammanhang. Tänk ett företag där de anställdas provision och lön begränsas av deras minst lyckade projekt eller affärer. Det uppmanar inte precis till kreativitet och framåtanda, säger Anna Sjögren och fortsätter.

– Jag är oroad för att ett bedömningssystem som är utformat på det sättet skapar underliga incitament för både lärare och elever och att det blir svårt att motivera eleverna. Kanske framförallt i kombination med kursbetygssystemet på gymnasieskolan som även det gör att tidiga misslyckanden får konsekvenser för framtiden.  

Skolverkets betygexpert Karin Hector-Stahre poängterar att  det är viktigt att eleverna både får stöd att utveckla de förmågor som ska prövas och att de måste få flera möjligheter att visa förmågorna.

– Att man misslyckats en gång på en förmåga betyder inte att det är kört. Som lärare måste man vara helt säkert på att man har gett eleven alla chanser.

Men om man trots många försök inte uppnår mer än E i en specifik förmåga så drar det alltså ner och eleven kan inte få mer än ett D oavsett hur det går för övrigt?

– Det är inte ovanligt att man har en profil som inte är helt jämn, man har styrkor och svagheter. Men att man skulle falla igenom totalt i en förmåga när man ligger på A i övrigt är kanske inte helt vanligt. Det blir lite av ett hypotetiskt resonemang men det är riktigt att systemet ser ut så.

Vad säger du om tanken att systemet skulle kunna leder till att eleverna tappar motivationen?

– Jag tror att det är en risk om man inte har fått tid på skolan bland lärarna att resonera kring vad det faktiskt innebär. Det handlar också om hur man kommunicera med eleverna. Lärare är naturligtvis angelägna om att göra rätt men om man i kommunikationen med eleverna har varit lite onyanserad så kan det finnas risk för det, säger Karin Hector-Stahre och fortsätter.

– Det är skillnad med den här nya betygsskalan. Det är en skärpning och det var också en intention från regeringen att det skulle löna sig att anstränga sig mer med fler betygssteg.  Det som är viktigt är att läraren tidigt får syn på vilka förmågor eleverna har och vad eleven behöver utveckla genom undervisningen. Ett betyg ska aldrig komma som en överraskning utan man måste ha koll tidigt.

Utbildningsminster Jan Björklund tror inte att den nya betygsskalan leder till sänkt motivation bland eleverna.

– Man kan säga så här. Jag har precis tagit del av hur de olika betygsstegen, A, B, C och så vidare, sätts nu i det nya betygssystemet. Mängden A:n är ungefär lika stor som mängden MVG:n. Att det skulle vara omöjligt att få A stämmer inte. Om systemet påverkade motivationen skulle det inte vara lika många A.