Ny avhandling

Kritik mot vaga kunskapskrav

Vaga nationella kunskapskrav orsakar vanmakt i skolan. Det menar Gunnar Hyltegren som i sin avhandling tittat på hur kunskapskraven tolkas av lärare. 
– När kunskapskraven inte är precisa utan så påtagligt vaga kan användbarheten starkt ifrågasättas, menar han.

Läs mer

Hela avhandlingen finns att läsa här: ”Vaghet och vanmakt”  

Gunnar Hyltegren lägger fram sin avhandling vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid Göteborgs universitet fredagen den 21 november. 

Gunnar Hyltegren, doktorand vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid Göteborgs universitet, har undersökt hur lärare tolkar kunskapskraven, vilka förhoppningar som riksdagsledamöter har på dem samt hur användbara de är för lärare.

På fredag lägger han fram sin avhandling ”Vaghet och vanmakt – 20 år med kunskapskrav i den svenska skolan”. 

Gunnar Hyltegren visar i avhandlingen att kunskapskraven tolkas på olika sätt av lärare och att det finns lärare som tror att skolans nationella kunskapskrav beskriver olika slags kunskaper på de olika betygsnivåerna.

– En annan vanlig missuppfattning verkar vara att den elev som pluggar in tillräckligt många faktakunskaper och lyckas komma ihåg dem vid provtillfället därmed har nått upp till kravet för godkänt, säger Gunnar Hyltegren i ett pressmeddelande. 

Men det finns förstås också lärare som inser att kunskap är ett mycket mer komplicerat fenomen och att faktakunskaper förutsätter både förståelse, färdighet och förtrogenhet.

I sin forskning har Gunnar Hyltegren också studerat samtliga 197 riksdagsmotioner, mellan åren 1990 till 2011, som rör de nationella kunskapskraven. I samband med betygsreformerna uttrycker riksdagsledamöterna synnerligen stora förhoppningar på att kunskapskraven skall kunna förbättra den svenska skolan.

– Om endast ett fåtal av alla dessa förhoppningar hade förverkligats, så skulle vi haft en mycket bättre skola, säger Gunnar Hyltegren i pressmeddelandet. 

Han har också undersökt hur användbara kunskapskraven är för lärare i grund- och gymnasieskolan och menar att när kunskapskraven är så påtagligt vaga kan användbarheten starkt ifrågasättas. Gunnar Hyltegrens menar att kunskapskraven är minst lika vaga 2011 som de var 1994, något han menar kan tyda på att det helt enkelt inte går att nationellt precisera kunskapsnivåer i ett skolämne.

– Vagheten leder till vanmakt. Elevers, lärares och rektorers frågor staplas på varandra: Var går gränsen mellan godkända och icke godkända kunskaper? Vem är egentligen i behov av extra stöd? Kan man verkligen ge ledning och stimulans även till den elev som lätt når de krav som minst ska uppnås när man inte ens är överens om vad denna nivå innebär?

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm