Betyg i sexan har inte lett till mer stöd

Nu har Skolverket utvärderat reformen med betyg från årskurs 6 och de tillfrågade – lärare, elever, rektorer, vårdnadshavare, kommuner och ansvariga för fristående skolor – ser både positiva och negativa konsekvenser av de tidiga betygen. Till exempel har betygen både lett till ökad motivation, om än inte för alla, och ökad stress bland eleverna.

– Det viktigaste syftet med betygen i sexan var att fler elever i behov av stöd dels skulle upptäckas, men också ges det stödet, säger Cecilia Sandberg, chef på enheten för styrdokumentsutveckling på Skolverket.

Ett syfte som enligt utvärderingen bara delvis är uppfyllt.

46 procent lärare tycker att betygen från årskurs 6 har gjort det lättare att upptäcka elever som behöver stöd. Samtidigt anser nio av tio lärare de hade kompetens att upptäcka dessa elever även innan betygen infördes.

Däremot finns det inget som tyder på att reformen lett till att fler elever ges särskilt stöd.

– Det är lite lättare att upptäcka nu, men det har inte lett till att fler elever ges särskilt stöd. Det är väldigt allvarligt. Det är en lagstadgad rättighet för eleven och påverkar i hög utsträckning eleven om hon eller han inte får det stöd man har rätt till, kommenterar Cecilia Sandberg.

– Man kan säga att det utvärderingen visar på är att det inte räcker med tidiga betyg för att säkerställa att särskilt stöd sätts in.

Vad tror du det beror på att man inte tar nästa steg och sätter in stöd?

– Vi har egentligen inget svar på varför. Men för att kunna sätta in rätt stöd så krävs en organisation på skolorna, det krävs att man har tillräckliga resurser och det krävs att det finns en specialpedagogisk kompetens och det är klart att betygen i sig ändrar ju inte på de förutsättningarna.

Hur tänker du att skolor, och rektorer och huvudmän ska till sig av resultatet?

– Det vi generellt kan säga är att är otroligt viktigt att det här stödet verkligen sätts in. En sak som förvånat oss är att det finns så pass många elever som går flera år i skolan utan att uppnå godkända betyg och inte heller ges särskilt stöd. Allvaret i det kan inte nog betonas.

Lärarnas Riksförbund menar att Skolverkets utvärdering visar att det krävs mer resurser till elever med behov av särskilt stöd.

– Det är positivt att många lärare tycker att reformen lett till att det är lättare att upptäcka elever i behov av stöd. Nu måste denna tydlighet också leda till att elever faktiskt får stöd. Men frågan är om inte årskurs 6 är sent för särskilt stöd. Detta måste till redan i lågstadiet!, säger förbundets ordförande Åsa Fahlén och tillägger .

– Det krävs en vilja från huvudmännen att se problemen och satsa därefter. Frustationen kring bristen på särskilt stöd delas av lärare och föräldrar. För att långsiktigt komma till rätta med problemen kring stöd och resurser krävs i slutändan ett större helhetsgrepp kring skolans finansiering och styrning.