utebliven_undervisning

Många huvudmän bedömer att det finns en risk för att elever inte får de kunskaper de normalt skulle ha fått under vårterminen, enligt Skolverkets nya undersökning.

| Foto: Shutterstock.com
Rapport

Coronaeffekt: Så slår inställda lektioner mot högstadiet

Uteblivna lektioner kan leda till att elever inte får den kunskaper de behöver. På grund av coronapandemin har undervisningen i framför allt praktiska ämnen blivit lidande. Det visar en färsk undersökning från Skolverket. 

Läs mer

Skolverkets undersökning ”Ändrade lärotider och utbildningstapp” finns att läsa i sin helhet här.

Såväl undervisningen i klassrummen som på distans har präglats av pandemin. Var femte huvudman för högstadiet i Skolverkets intervjuundersökning uppger nämligen att planerad undervisning i viss omfattning inte har kunnat genomföras under vårterminen. Motsvarande andel för gymnasieskolan är var tredje huvudman.

I årskurs 7–9 är det prao, praktiska och estetiska ämnen, som hem- och konsumentkunskap och slöjd, samt praktiska delar i undervisningen och simundervisning som har drabbats hårdast.

”Utöver specifika typer av undervisning som inte har kunnat genomföras lyfter huvudmännen också att vissa lektioner fått ställas in till följd av sjukdom, då det i vissa fall har varit svårt att ta in vikarier”, skriver Skolverket i sin rapport.

Ofta handlar det om enstaka lektioner under enstaka dagar som fått ställas in eller skjutas upp på grund av pandemin. Detta gäller även gymnasieskolan, vars huvudmän konstaterar att det huvudsakligen är arbetsplatsförlagt lärande och praktiska moment, främst inom yrkesprogrammen, men även exempelvis laborationer, estetiska moment och idrott som inte har kunnat genomföras enligt planerna.

Det är viktigt att förstå vilka stora konsekvenser pandemin har.

Risken att elever inte får de kunskaper eller färdigheter de normalt skulle ha fått under vårterminen bedöms vara större för gymnasieelever än för högstadieelever.

”Framför allt gäller det elever på yrkesprogram där det finns många praktiska moment i undervisningen. Två tredjedelar av huvudmännen för gymnasieskolan bedömer att det finns risk för ett utbildningstapp. För högstadiet gör en tredjedel av huvudmännen samma bedömning”, skriver Skolverket.

Redan i maj rapporterade Skolvärlden om en ny undersökning från Lärarnas Riksförbund som bland annat visade att 3 av 4 lärare anser att pandemin kommer att ha en negativ påverkan på elevernas kunskapsutveckling, samt att den ha lett till förlorad undervisning motsvarande 5,5 miljarder kronor.

Åsa Fahlén, ordförande för LR, konstaterade då att det är huvudmännens och regeringens ansvar att ta igen kunskapstappet, genom att till exempel förlänga tiden att sätta betyg och i högre utsträckning välja ut vilka grupper av elever som är i extra behov av att komplettera och få stöd.

– Det är viktigt att förstå vilka stora konsekvenser pandemin har för skolan. Gör man inget är det många elever som kommer att lämna skolan utan att ha med sig det som de ska, vilket får allvarliga samhällsekonomiska konsekvenser förutom att det drabbar individerna hårt. Att kunna ange en siffra som vi gör i vår undersökning är viktigt för att kunna visa på magnituden på det kunskapstapp som just nu uppstår, säger Åsa Fahlén i en intervju med Skolvärlden.

Krisen slår hårdast mot dem som behöver skolan allra mest.

Samtidigt påpekade utbildningsminister Anna Ekström (S) att det är de barn som behöver skolan allra mest som far mest illa i den här krisen.

– Jag är bekymrad över att den ojämlika skolan som vi ser i vanliga fall blir ännu mer ojämlik i kriser. Krisen slår hårdast mot dem som behöver skolan allra mest.

Svaren i Skolverkets undersökning ”Ändrade lärotider och utbildningstapp” pekar också på att pandemin drabbar vissa elevgrupper hårdare än andra. För högstadiet bedöms risken vara särskilt stor för elever med hög frånvaro samt elever i behov av stöd. I gymnasieskolan lyfts även socioekonomiskt utsatta elever fram som en särskilt utsatta då de ”i större utsträckning än andra riskerar att inte få de kunskaper eller färdigheter de annars normalt skulle ha fått”.

Alla landets 290 kommuner, 10 gymnasieförbund och ett urval av 49 enskilda huvudmän har kontaktats för att delta i myndighetens undersökning. 91 procent för högstadiet och 86 procent för gymnasieskolan har deltagit i intervjuerna, som genomfördes den 8–9 februari i år.

Utöver att kartlägga förekomsten av ett eventuellt utbildningstapp har huvudmännen även fått besvara frågor om ändrade lärotider. Av svaren framgår att 11 procent av huvudmännen för grundskolan beslutat om att ändra lärotiderna eller undervisningens fördelning. Motsvarande siffra för gymnasieskolan är 14 procent.

”Motsvarande siffra för gymnasieskolan är 14 procent. I gymnasieskolan är det vanligaste beslutet att undervisning förläggs till helger eller skollov. I högstadiet är svaren mer jämnt fördelade på flera olika alternativ, såsom att förlänga vårterminen, lägga till eller förlänga skoldagar och förlägga undervisning till helger eller lov”, står att läsa i den aktuella rapporten.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm