kunskapstapp

En ny undersökning visar bland annat att fyra av tio lärare inte har kunnat genomföra all den undervisning som det var tänkt att de skulle genomföra under vårterminen.

| Foto: Shutterstock
Kunskapskrav

3 av 4 lärare: Corona har skapat ett kunskapstapp

En majoritet av lärarna anser att coronapandemin har en negativ påverkan på elevernas kunskapsutveckling.
Hittills beräknas pandemin ha lett till förlorad undervisning motsvarande 5,5 miljarder kronor.
Det visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna:

Om du utgår från din ordinarie planering för denna vårtermin för dina undervisningsgrupper, bedömer du att ni kommer hinna genomföra all undervisning enligt plan?

Totalt

  • Ja: 59 %
  • Nej: 41 %

Vuxenutbildning

  • Ja: 51 %
  • Nej: 49 %

Gymnasieskola

  • Ja: 62 %
  • Nej: 38 %

Grundskola

  • Ja: 59 %
  • Nej: 41 %

Om du utgår från det centrala innehållet i dina kurs/ämnesplaner och den planering du gjort för din/dina undervisningsgrupper för vt 2020, hur stor andel bedömer du att ni inte kommer att hinna med?

  • Totalt: 30 %
  • Vuxenutbildning: 34 %
  • Gymnasieskola: 30 %
  • Grundskola: 29 %

Hur kommer Coronapandemin att påverka elevernas kunskapsutveckling?

Grundskola:

  • Stor negativ påverkan: 11 %
  • Viss negativ påverkan: 58 %
  • Ingen påverkan: 23 %
  • Viss positiv påverkan: 5 %
  • Stor positiv påverkan: 3%

Gymnasieskola:

  • Stor negativ påverkan: 18 %
  • Viss negativ påverkan: 61 %
  • Ingen påverkan: 12 %
  • Viss positiv påverkan: 6 %
  • Stor positiv påverkan: 3 %

Vuxenutbildning:

  • Stor negativ påverkan: 35 %
  • Viss negativ påverkan: 43 %
  • Ingen påverkan: 10 %
  • Viss positiv påverkan: 8%
  • Stor positiv påverkan: 3 %

Hur bedömer du att arbetet med elever som behöver särskilda anpassningar fungerar under rådande omständigheter på din skola?

  • Det fungerar sämre än vanligt: 53 %
  • Det fungerar lika bra/dåligt som vanligt: 44 %
  • Det fungerar bättre än vanligt: 3 %

Under perioden 22 april–8 maj 2020 genomförde Lärarnas Riksförbund undersökningen bland 1 970 lärare i grund- och gymnasieskolan samt i vuxenutbildningen. Av de tillfrågade valde 1 018 att delta i undervisningen, det vill säga 52 procent.

Läs mer om undersökningen här.

Källa: Lärarnas Riksförbund

Under våren har Lärarnas Riksförbund frågat ett representativt urval av förbundets medlemmar om hur deras undervisning påverkats av den pågående coronapandemin. Av 1 970 tillfrågade valde 1 018 att delta i undervisningen, det vill säga 52 procent.

Undersökningen visar bland annat:

  • 4 av 10 lärare har inte kunnat genomföra all den undervisning som det var tänkt att de skulle genomföra under vårterminen.
  • Nästan 30 procent av det centrala innehållet i kurs- eller ämnesplaner hinns inte med på grund av pandemin. Störst är problemen inom vuxenutbildningen där det är vanligt med korta och intensiva kurser.
  • 3 av 4 lärare anser att pandemin kommer att ha en negativ påverkan på elevernas kunskapsutveckling.
  • Mest drabbade är elever i behov av särskilt stöd.
  • För grund- och gymnasieskolan samt komvux har pandemin lett till förlorad undervisning motsvarande 5,5 miljarder kronor.

– Våren har inneburit ett enormt kunskapstapp för svensk skola. Bara de uteblivna lektionerna motsvarar en kostnad på 5,5 miljarder kronor. Till det ska läggas kvalitetsförsämringar och konsekvenserna på sikt. Det handlar om enormt mycket pengar, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Hur ska man ta igen kunskapstappet?

– Det är huvudmännens och regeringens ansvar. Man kan till exempel förlänga tiden att sätta betyg och i högre utsträckning välja ut vilka grupper av elever som är i extra behov av att komplettera och få stöd.

Extra undervisning och stöd kräver väl lärare?

– Absolut. Det gäller att tillskjuta resurser för att kunna genomföra sommarskolor eller liknande. Förlänger man terminen måste man givetvis betala för det.

– Det är viktigt att förstår vilka stora konsekvenser pandemin har för skolan. Gör man inget är det många elever som kommer att lämna skolan utan att ha med sig det som de ska, vilket får allvarliga samhällsekonomiska konsekvenser förutom att det drabbar individerna hårt. Att kunna ange en siffra som vi gör i vår underskning är viktigt för att kunna visa på magnituden på det kunskapstapp som just nu uppstår.

Nicklas Mörk, högstadielärare på Fröviskolan i Lindesberg, säger att det ofta är elever i störst svårigheter som har drabbats hårdast under coronakrisen.

– Före pandemin fick många av dessa elever, på grund av nedskärningar, inte det stöd som de var och är i behov av. Nu har det stödet minskat ytterligare. Det är dessutom något som inte går att lösa med distansundervisning. De behöver mer lärartid i respektive ämne.

Går det att sätta rättssäkra betyg i år?

– Det tror jag. Jag har till exempel haft de flesta av mina elever i nästan tre år och vet vilket betyg de ska ha. Däremot tror jag att betygsnivån generellt kommer att påverkas av att man i år har tagit bort de nationella proven. Betygsinflationen kommer att öka. Det blir också ett ökat tryck på lärarna, med tanke på vad som har hänt, att vara ”snälla” och framför allt inte sätta betyget F. Men jag tycker att vi ska ställa samma krav som tidigare.

Enligt utbildningsminister Anna Ekströms (S) bedömning går det, trots pandemin, att sätta rättssäkra betyg.

– Lärare har i alla tider satt betyg på befintligt underlag. Men det är självklart att underlaget är bättre en vanlig vårtermin än vad det kommer att vara under denna för många elever och lärare.

Är det risk för att betygsinflationen ökar?

– Det återstår att se. Jag har hört farhågor om att det kan bli en viss betygsinflation, men jag hör också många elever som är oroliga för att de ska få lägre betyg än vad de annars skulle ha fått.

– Jag hade självklart hellre velat att vi som vanligt hade haft nationella prov som stöd för betygssättningen och att alla elever gått i skolan under våren.

Anna Ekström säger att det är de barn som behöver skolan allra mest som far mest illa i den här krisen.

Är de barnen de stora förlorarna?

– Jag är bekymrad över att den ojämlika skolan som vi ser i vanliga fall blir ännu mer ojämlik i kriser. Krisen slår hårdast mot dem som behöver skolan allra mest.

Går det ta igen den förlorade undervisningen?

– För de skolor som har varit stängda finns det en möjlighet att se till att elever pluggar på helger och sommarlovet.

Det kräver väl att det finns lärare till det?

– Det beror på hur skolan lägger upp det arbetet. Jag kan inte påverka arbetstidsfrågor och sådant. Men för eleverna kan det mycket väl bli så att de får plugga på helger och sommarlov.

Är det en förlorad vår för svensk skola?

– Nej, det tycker jag absolut inte. Det är en väldigt tuff och svårt vår, men framför allt en vår då svensk skola har visat att lärare och elever har kunnat anpassa sig väldigt mycket efter väldigt svåra och besvärliga förutsättningar.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm